I mitt examensarbete har jag valt att skriva om värdegrunden. Anledningen till detta är den brist på respekt hos eleverna jag ser i skolorna idag. Skolmiljön skiljer sig idag markant från när jag växte upp. Jag är uppfostrad till att visa respekt och empati, det var en självklarhet och är det fortfarande för mig. Man ska bry sig om sin omgivning och vara tacksam för det man har.

Den ideella samhällsentreprenörliga organisationen Spiritus Mundi behöver hjälp med att marknadsföra deras sociala innovation InteOkej. De behöver samtidigt hjälp med att uppmärksamma Mobbingen som är det specifika samhällsproblem som InteOkej ska bekämpa. Spiritus Mundis önskan är att kunna utveckla en fysisk aktivitet där ungdomar själva skapar idéer och budskap som syftar till att väcka uppmärksamhet om InteOkej och Mobbingproblemet. Denna studie hjälper Spiritus Mundi med att ta reda på hur de på egen hand kan skapa den önskade marknadsföringsaktiviteten. Spelifiering och kollaboration är de två resurskällor som studeras i denna studie på grund av att deras egenskaper har potential till att hjälpa Spiritus Mundi att skapa en marknadsföring. För att kunna ta reda på hur spelifiering och kollaboration går att använda utfördes ett experiment där orsakssamband och orsakskombinationer mellan kollaboration och spelifiering testas och studeras.

Syfte: Syftet med undersökningen är att undersöka hur en grupp elever som hoppat av skolan upplever sin skolgång och hur de skulle vilja att skolan ska utformas för att de ska kunna gå där. Tanken är att elevernas svar kan ligga till grund för förslag på förbättringar av skolan. Teori: Studien tar sin utgångspunkt i utvecklingsekologi och social konstruktionism. En annan utgångspunkt tas från fenomenografiska perspektiv på lärande. Thomas Ziehes beskrivning av situationen i skolan och förändringen av lärarens ställning finner jag relevant för min undersökning. Även jämförelser med tidigare forskning av Johanna Giota om samband mellan elevmotivation och skolprestationer liksom Kristina Szönyis doktorsavhandling i specialpedagogik, som är en undersökning ur elevperspektiv och delaktighetsbegreppet har känts relevant att koppla ihop med min undersökning.

Mobbning är ett upprörande och starkt ämne som berör oss människor på olika sätt samt att det är ett socialt fenomen då det ofta handlar om social exkludering från gemenskap. Att det förekommer Mobbing bland vuxna människor på arbetsplatser finner jag intressant att studera då vi som vuxna människor ska föregå med gott exempel och införstått ska inneha förmågan att skilja rätt från fel. Syftet med denna uppsats är att kunna förklara och förstå problematiken med vad mobbning innebär för de människor som i arbetslivet utsätts för detta, hur de upplever det som de utsatts för samt hur de klarar av att hanterar detta. Tidigare forskning har visat att nio procent av de människor som arbetar har varit utsatta för Mobbing på sin arbetsplats i Sverige men även att mobbning inom arbetslivet uppstår på platser där människor möts och spenderar sin tid regelbundet under en längre sammanhängande tid. Den frågeställning som ska besvaras i denna studie är hur de utsatta upplever samt förklarar sin situation, hur de hanterar mobbning samt om det finns skillnader gällande könen när det gäller upplevelsen och hanteringen av att vara mobbad på sin arbetsplats.

I denna studie visar det sig att en viktig funktion med Instagram är att socialt interagera med andra människor. Deltagarna ser Instagram som en digital värld och att man besitter två olika jag, ett i ?verkligheten? och ett på Instagram. Det visar sig att jaget pa? Instagram tar sig större friheter och vågar uttrycka sig mer fritt än i ?verkligheten?.

Vår studie visar samband mellan dagens alltmer individualiserade och målinriktade samhälle och elevproblematik såsom attityder, skilda föräldrar, skolprestationskrav, Mobbing, avsaknad av vuxna, barns mående, tjejer-killar och alkohol. Dagens skola lär barn att ifrågasätta och att kritiskt granska samtidigt som vuxna har allt svårare att sätta de gränser och regler som faktiskt behövs för att ett barn ska utvecklas och må bra. Vår studie visar att yrkesrollen som skolkurator har förändrats och blivit alltmer efterfrågad och behövd och att det därför borde vara självklart med skolkuratorer på varje skola..

Syftet med detta examensarbete har varit att skriva om förebyggande metoder mot mobbning, som lärare ska kunna använda sig av i skolorna. Jag har läst litteratur i ämnet och intervjuat fyra lärare som arbetar med förebyggande metoder mot mobbning i skolan. Det är enkla och bra metoder som verkar fungera väldigt bra i skolorna. Det rör sig t ex om faddersystem, rastvakter, litteraturarbete och kompissamtal. Det finns även många modeller som lärare kan arbeta efter.

Syftet med vårt examensarbete är att vi ska få kunskaper om Mobbing i allmänhet och elektronisk mobbning i synnerhet. Vi vill även ge läsaren ökad kunskap om den nya mobbningen som sker via Internet och olika mobiltelefontjänster. Vi har i den empiriska delen använt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka pedagogers och elevers kunskaper om allmän mobbning och elektronisk mobbning. Resultatet av intervjuerna och slutsatser med likheter och skillnader mellan pedagogernas och elevernas kunskaper redovisas i denna del.Resultaten av den empiriska undersökningen har vi kopplat till den forskning som redovisas i litteraturgenomgången.Vi kom fram till att den elektroniska mobbningen är vanligare bland högstadielever än mellanstadieelever. Pedagogerna och eleverna på högstadiet är medvetna om den elektroniska mobbningen och vilka arenor som används..

Malmö Högskola Lärarutbildningen 60 p Skolutveckling och ledarskap Höstterminen 2006 ABSTRACT Annette Karlgren (2006). Lärmiljöns betydelse för elever i behov av särskilt stöd. (The significance of the learning environment for students with special educational needs). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60 p, Malmö högskola. Syfte Jag har under det senaste året kunnat stifta bekantskap med en friskola i södra Sverige. Friskolan ifråga inriktar sig mot elever i grundskolans senare del.

Många problem i skolan har sin grund i kamratrelationer. Som lärare ställs man inför barnen och deras uppfattningar om tillvaron. Man vet väldigt lite om barnens tankar kring kompisskap men måste trots allt i rollen som lärare handskas med ovanstående problem. Därför vill vi genom att ställa frågan ?Vad gör en kompis till en kompis?? synliggöra barnens tankar om kriterierna vid val av kompis.Att få reda på barnens tankar vid kamratval gör en själv bättre rustad för att kunna hjälpa elever att lyfta fram sådana egenskaper som främjar goda kamratrelationer.

Bullying is something that is often times talked about in relation to school, in spite of that it's still something that is a very common problem. It is also rarely ever clearly defined, and is subject to a heap of different definitions. In order to prevent something, we must first understand it, and therefore define it. With that the purpose of this study is to examine swedish preschool-teachers definitions of bullying. How do they define bullying? Do their definitions differ from one another?The investigation was qualitative and used qualitative interview methods to interview four pre-school teachers about their deifnitions of bullying.

Studier visar att de flesta barn gillar att gå till skolan men det förekommer problem med arbetsron på lektionerna, kränkande kommentarer och Mobbing bland eleverna. Syftet med denna studie är att undersöka om 11- 12 åringars erfarenheter av klasskamraternas bemötande har ett samband med attityden till klasskamraterna, samt att ta reda på om det finns några könsskillnader. Studien genomfördes med enkäter för att få svar på frågeställningarna. Resultatet visar att de flesta elever behandlar varandra på ett bra sätt och har oftast någon att vara med. Barn som har positiv erfarenhet från klasskamraters bemötande tenderar att bemöta andra barn på ett positivt sätt.

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur skolor systematiserar sitt arbete med att förebygga och främja och på så sätt motverka elektronisk mobbning. Genom denna studie undersöks skolors arbete kring det växande problemet elektronisk Mobbing. 21 likabehandlingsplaner från en mellanstor kommun i Sverige ingick i undersökningen kring hur skolornas arbete med likabehandlingsplanerna systematiseras. Metoden för studien har varit dokumentanalys då likabehandlingsplaner granskats. De insamlade dokumenten analyserades mot ett verksamhetsperspektiv.

Introduktion: Eftersom det inte finns någon riktig benämning på vad vuxenmobbning innefattar är detta område inte särskilt belyst. Det som på senare år tagits fram är att Mobbing som förekommer på arbetsplatsen är orsaken till många sjukskrivningar. Syftet: Syftet med studien var att beskriva hälsokonsekvenserna av mobbning på arbetsplatsen.     Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden. Artiklarna granskades och därefter skapades två teman. Resultat: De psykiska hälsoeffekterna av mobbning kan vara kort- och långsiktiga. De psykiska hälsoproblemen som ångest och depression kan övergå till fysiska åkommor så som sömnproblem, muskelsmärta och infektioner. Implikation: Kunskap om mobbning kan användas till att utveckla trygga arbetsmiljöer för att motverka mobbning. .

Vårt arbete handlar om omklädningsrummens fysiska och psykiska miljö. Vår frågeställning är: ?Om omklädningsrummens utformning och psykiska klimat har någon betydelse för närvaron i ämnet Idrott och Hälsa?? Syftet är att uppmärksamma och skapa en medvetenhet hos elever, personal och kommuner om vad som sker i omklädningsrummen och hur dess utformning kan påverka eleverna. Vi har velat undersöka om det finns andra orsaker till elevers frånvaro på idrotten än själva idrotten, då menar vi exempelvis ovilja att byta om inför andra. Vad gör att en del människor tycker det är okej att vara naken inför andra och en del tycker att det inte är något normalt? Pierre Bourdieu anstiftade begreppet habitus, som enkelt kan uttryckas att det är hur vi agerar, uppfattar och värderar givna situationer utifrån vår socialisation..