Sök:

Sökresultat:

1212 Uppsatser om Mjuka parametrar - Sida 60 av 81

Stabil RuL samt LTB: en multivariat processanalys i Svappavaara kulsinterverk

LKAB är ett järnförädlingsföretag som är helägt av svenska staten. Produkter som tillverkas är fines och pellets, dessa innehåller järnmineralen hematit och magnetit. Efterfrågan av järnmalmsprodukter är dagsläget mycket god och LKAB arbetar ständigt för att öka produktionen och samtidigt bevara en god kvalitet på produkterna. LKAB bryter malmen i sina gruvor i Malmberget och Kiruna, malmen avskilja från gråberg i sovrings- och anrikningsverk därefter sker addering av tillsatsmedel i anriknings- och kulsinterverk. I kulsinterverket tillverkas slutligen pellets genom att råkulor rullas i rulltrummor och därefter torkas på graten (galler rostern).

Åkerböna till slaktkyckling - effekt av enzymtillsats

I Sverige är soja det vanligaste proteinfodermedlet inom fjäderfäproduktionen. Att utfodra med inhemska proteinfodermedel istället för soja kan göra slaktkycklingsproduktionen mer hållbar. I Sverige är åkerbönan ett alternativ att ersätta sojan med då den är rik på råprotein och skördarna i landet har ökat de senaste åren. Åkerbönan innehåller dock antinutritionella substanser (ANS) så som tanniner, trypsininhibitorer och lektiner, som försämrar näringsupptaget hos kycklingen. Vitblommig åkerböna innehåller låg mängd av tanniner, men innehåller däremot trypsininhibitorer och lektiner, vilket kan medföra att det blir svårare för kycklingen att tillgodogöra sig protein, vilket kan leda till försämrade produktionsegenskaper.

Djurvälfärd i relation till socioekonomiska förhållanden i utvecklingsländer

Lantbruksdjurens välfärd påverkas i stor utsträckning av människors sociala och ekonomiska förutsättningar. Brister i djurvälfärd skiljer sig således åt i olika länder beroende på bland annat djurhållningssystem, klimatförhållanden och utfodringsmöjligheter. Denna variation mellan länder medför behov av skiftande anpassningar och insatser för ökad djurvälfärd beroende på samhällets grundförutsättningar. Det finns tendenser till att industriländer försöker applicera sina forskningsresultat och kunskaper direkt på andra länder när de skall genomföra ett biståndsprojekt, något som sällan ger framgångsrika resultat om viktiga faktorer som kultur, tradition, miljö och religion ej tas med i beaktandet. I utvecklingsländer, där människor plågas av svält, fattigdom och arbetslöshet finns det ytterst begränsade ekonomiska tillgångar att investera djurvälfärdsfrågor. Detta ökar behovet av ett ?människofokuserat? djurvälfärdsarbete, där insatser för djurens välfärd samtidigt bidrar till ett ökat välbefinnande hos människor, antingen ekonomiskt eller hälsomässigt.

Biodrivmedelsproduktion integrerat i sågverk: En energisystemsanalys

Idag används till största del fossila bränslen inom den svenska transportsektorn. Sverige har som mål att ha en fossilfri fordonsflotta år 2030. För att klara det målet krävs en snabb och stor omställning. I detta projekt har biodrivmedelsproduktion integrerat i sågverk studerats. Integrationerna har studerats ur ett ekonomiskt, resurs- och miljömässigt perspektiv.Etanol och metanol producerat från skogsråvara via enzymatisk hydrolys respektive förgasning är de biodrivmedel som studerats i två separata fallstudier.

Stockholm som elbilsstad 2030

I Sverige används det idag cirka 5,4% förnybara drivmedel inom transportsektorn, att jämföra med under 0,5% år 2000. Av de ickefossila drivmedlen är el något som ofta benämns som en permanent och realistisk framtida lösning. Visionen ?Stockholm ? Elbilsstad 2030? drivs av Stockholms Stad i samarbete med Fortum AB i syfte att ersätta den fossilbränsleslukande fordonsflottan.I den här studien undersöks de tekniska förutsättningarna och de eventuella vinsterna av ett storskaligt införande av elbilar. Studien har gjorts genom en modellering där parametrar som elbilens prestanda, elpris, bilens inköpspris och totala utsläpp använts.

Värdering av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 ?En studie om värderingsmodellernas effektivitet

Bakgrund och problemGenom att följa IFRS ska koncerner uppnå en redovisning med hög användbarhet ochjämförbarhet. Vid införandet av IAS 40 Förvaltningsfastigheter gavs möjligheten att redovisaförvaltningsfastigheter till ett verkligt värde. Ett verkligt värde anses vara ett hypotetisktvärde, vilket innebär att problematik kan uppstå utifrån de kvalitativa egenskaperna. Relevansoch tillförlitlighet kan stå i kontrast till varandra, i och med att värdering är baserad påsubjektiva bedömningar. Värderingsmodellerna som används vid beräkning av verkligt värdeinnehåller antaganden och parametrar som kan påverka värdet av förvaltningsfastigheter.2013 infördes IFRS 13 Värdering till verkligt värde som anger en värderingshierarki, vilketska underlätta och förbättra kvalitén av värdering till verkligt värde.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur värdering till verkligt värde fungerar i praktiken.

Sjuksköterskans användning av smärtbedömningsverktyg hos spädbarn

Bakgrund: Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med verklig eller potentiell vävnadsskada, eller beskriven i termer av en sådan skada. Spädbarn har förmåga att känna smärta och är dessutom känsligare för smärtstimulering än äldre barn och vuxna. Smärta hos spädbarn kan få allvarliga konsekvenser och bör därför uppmärksammas och behandlas. Sjuksköterskan kan bedöma spädbarnets smärta genom att använda sig av smärtbedömningsverktyg. Riktlinjer fastslår att smärtbedömning av spädbarn ska ske med smärtbedömningsverktyg och att smärtan ska bedömas och dokumenteras regelbundet då vitala parametrar registreras.

Hur kan trängelskatt reducera köerna i Stockholm under rusningstrafiken? : Och vilka är effekterna på detaljhandeln?

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur trängselskatten kan minimera kölängder under rusningstrafik i Stockholms innerstad mellan 05.30 och 09.30. Kölängd definieras här som skillnaden mellan antalet inkommande bilar under en viss tid och antalet bilar som lämnar vägen under samma tid. Flödet betraktas dels genom bilisters perspektiv, vars intresse är att det ska vara så lite trafik som möjligt. Detta är målfunktionen, som ska minimeras. Problemet betraktas även Stockholms stads intressen, som vill att trafiken ska minskas utan att trängselskattintäkterna reduceras.

Förnyelse av hamnområde i Mollösund. Inspiration och underlag för utveckling av industritomt med fokus på turism och ett levande samhälle

Orust Kommun står inför arbetet med att förnya och utveckla ett industriområde vid hamnen i Mollösund. Målet är att bevara kulturarvet i den lilla fiskebyn samtidigt som man vill satsa på ett levande samhälle, den viktiga turistnäringen samt tillfredställa många målgrupper. Rapportens syfte är att föra en diskussion och därmed bidra med ett underlag till Orusts kommuns arbete och beslut för förändring av industritomten belägen i Mollösunds hamn. Detta genomförs genom en fallstudie där ett antal befintliga områden analyseras, vilka alla är relevanta för industriområdet i Mollösund. Diskussionen skall belysa olika typer av verksamheter som kan inhysas på industritomten och analysera vilka som är mer eller mindre lämpliga.Genom en kritiskt granskad litteraturstudie inhämtades bakgrundsinformation om Mollösund och turism för att förstå bakgrunden till Mollösunds identitet.

Metodikutveckling: försilvring av kaviteter med pulsteknik

Vid försilvring av filterhus till telecomindustrin uppstår ofta oönskade kanteffekter, silverskiktet fördelas ojämnt över detaljen. Utstickande kanter och hörn får ett tjockare silverlager än kaviteter. I detta examensarbete skulle vi undersöka om det genom att endast ändra på strömstyrparametrarna skulle gå att få en bättre materialfördelning. Arbetet bestod i två delar, dels en laborationsdel, för att utröna vilka pulsparametrar som styr materialskiktets fördelning, och dels en uppskalningsdel, där försök genomfördes i fabriken. Eftersom man måste ställa om strömparametrarna vid varje ny sorts detalj som ska försilvras, var försöksmetodik också en stor del av examensarbetet.

Kan Idre Fjäll locka till sig fler besökare, och i så fall hur? : Sommarturism i svenska fjällen

Idre är idag Sveriges populäraste sommardestination i fjällvärlden. Med sin sommarsatsning som de började redan på 1970-talet har de varit ensamma aktörer på marknaden under många år och därigenom kunnat styra marknaden som de behagat. Med denna uppsats ämnas utreda om möjligheten finns för Idre Fjäll att attrahera ännu fler besökare sommartid, och i sådant fall hur de ska gå tillväga för att lyckas med detta? Den teoretiska bas som använts är en egenhändigt utformad modell med avsikt att fungera som ett verktyg för att hjälpa företaget att beskriva de faktorer destinationen måste ha i beaktande inför framtiden. För att genomföra uppsatsen har källmaterialet som erhållits genom en intervju med Lars Paulsson på företaget Resurs AB varit av väldigt stor vikt.

Beredning av aktivt kol från Karibisk tall

Uppgiften var att framställa aktivt kol (AK) med kemisk aktivering och undersöka hur de olika reaktionsbetingelserna påverkar dess kvalitetet. Parametrarna som reglerades var: temperatur 400, 450 och 500(°C), impregneringsbas KOH och NaCO3 och mängd impregneringsbas i förhållande till biomassan 1, 1,5 och 2 *mbio. mbio betyder vikten av biomassan och viktförhållandena var alltså 1:1-, 1:1,5- och 1:2 (mbio : mlösning). Vidare hade lösningen en koncentration på 20 vikts-%.I Kuba identifierades 2007-2010 de största miljöproblemen av CITMA (El Ministerio de Ciencia, Tecnología y Medio Ambiente de Cuba) som jobbar för att motverka dessa. Bland miljöproblemen fanns förorening av vatten, luft och land samt bristen på vatten till jordbruket, industrier och privatpersoner på grund av saltintrång och andra kontaminationer.Aktivt kol (AK) är ett högporöst material som används för att separera hydrofoba molekyler från vätske-, och gasströmmar för att rena dessa eller återanvända adsorbatet.

Visualisering av energiflöden vid avloppsreningsverk ? Ett verktyg för kartläggning och planering av resurseffektiva system

Kommunal avloppsvattenrening är en energikrävande verksamhet. Det beror till stor del på att avloppsvattnet behöver transporteras med hjälp av pumpar och att den biologiska reningen kräver syretillförsel. Reningen ger även upphov till ett slam och behandlingen av detta kräver ytterligare energi. Samtidigt kan det energirika slammet utnyttjas för att alstra energi. Att minska energiförbrukningen är till nytta både för samhället och för miljön.Syftet med detta examensarbete var att utveckla ett enkelt verktyg som stöd till personer som arbetar med avloppsvattenrening.

Påverkar klippning och täckning det fysiologiska svaret på arbete och återhämtning hos islandshästar?

Syftet med den här studien var att undersöka hur det fysiologiska svaret på träning och återhämtning ser ut hos islandshästar, samt om detta påverkas av klippning och täckning. Sex islandshästar studerades innan, under och 60 minuter efter att de genomförde ett standardiserat träningsprogram. Programmet genomfördes fyra gånger och hästarna var sina egna kontroller. Varje gång var hästarna under någon av följande behandlingar: 1) oklippt (full vinterpäls), 2) oklippt (full vinterpäls) och försedd med täcke direkt efter träningspassets slut, 3) halvklippt eller 4) halvklippt och försedd med täcke direkt efter träningspassets slut. Hjärtfrekvens, andningsfrekvens, hudtemperatur, rektaltemperatur, laktat, pH, hematokrit, pCO2, kalium, totalprotein och glukos mättes.

Kommunikation med designers - Användandet av hårda och mjuka data som argument

Bakgrund och frågeställning: Betydelsen av design ökar allt mer. Studier har visat att en stor andel företag har uppmärksammat att design bidrar till en mängd positiva effekter, men trots detta finns det en avvaktande inställning till design inom många företag. Då yrkesgrupper förväntas arbeta allt närmare varandra vid produktutveckling innebär skilda åsikter om design problem. Samarbetet mellan yrkesgrupperna kan ses som något positivt då grupper med olika erfarenheter och synsätt kompletterar varandra och således kan nå bättre resultat genom samarbete. I praktiken har detta samarbete dock visat sig vara problematiskt eftersom de olika aktörerna vid produktutveckling haft svårt att kommunicera och förstå varandra.

<- Föregående sida 60 Nästa sida ->