Barn kan ha det svårt och fara illa på olika sätt i sina familjer. När dessa barn kommer till vården finns det en risk att hälso- och sjukvårdspersonal saknar kunskaper och riktlinjer om hur de ska upptäcka och ta hand om sådana barn. Därför kan det vara av vikt att beskriva hur en distriktssköterska kan identifiera barn som far illa för att barn som far illa ska kunna upptäckas i tid samt att hjälpinsatser sätts in så tidigt som möjligt för att kunna öka dessa barns välbefinnande och minska deras lidande. Vår frågeställning var: vilka metoder finns det för att kunna upptäcka ett utsatt barn? Syftet med studien är att beskriva hur distriktssköterskan kan arbeta för att identifiera barn som far illa.Studien är en litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar analyserats enligt Friberg (2006).

Studiens problemområde behandlar problematiken med att arbeta med barn i förskoleåldern som befinner sig i utsatthet. Ett arbete som är ett viktigt, men känslomässigt tungt, som ingåri det vardagliga arbetet för pedagoger. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger på förskolor tar vi reda på hur pedagoger går tillväga när de misstänker att ett barn far illa eller när ett barn blir utsatt. Hur pedagoger upplever problematiken med att anmäla till socialtjänsten, samt hur arbetet med de utsatta barnen upplevs. Resultatet visar pedagogers oro och svårigheter att anmäla när ett barn far illa.

Bakgrund: Distriktsjuksköterskan har en betydande roll i att upptäcka barn som har misshandlats och de har enligt lag skyldighet att vid misstanke anmäla till socialtjänsten i kommunen. Dock påpekar tidigare forskning att det finns problem då distriktsjuksköterskor inte anmäler vid misstanke om att barn far illa. Det är viktigt att få klarhet i vilka erfarenheter distriktsjuksköterskan har av att anmäla misstänkta fall av barnmisshandel eftersom anmälningsnivån till socialtjänsten är låg. Syfte: Att beskriva distriktsjuksköterskans erfarenhet av att anmäla misstänkta fall av barnmisshandel inom barnavårdscentralens verksamhetsområde till socialtjänsten. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod där intervjuer användes som datainsamlingsmetod.

Syftet med denna studie är att undersöka rutiner och perspektiv på anmälningsprocessen i samband med barn som far illa i förskola och skola. Studien ger en djupare förståelse för anmälningsprocessen samt kunskaper om intervjupersonernas uppfattningar om detta.   Samtalsintervjuer användes som metod och utfördes på en förskola samt en skola inom samma kommun. I förskolan intervjuades två förskollärare, en specialpedagog samt en förskolechef. På skolan intervjuades två lärare, en kurator samt ett rektorstöd.     I resultatet framgår det att de intervjuade förskollärarna, lärarna samt specialpedagogen anser att det är otydliga rutiner vid en misstanke om att ett barn far illa, till skillnad från förskolechef och rektor som anser att detta är tydligt. Ett ytterligare resultat var att samtliga intervjupersoner ansåg att en stor del av lärarens roll innebär att vara ett stöd för barnet samt skapa en trygg och stabil miljö.

Syftet med studien är att belysa hur sju verksamma pedagoger i förskolan förhåller sig vid misstanke om att ett barn försummas. Litteraturgenomgången behandlar ett barns grundläggande behov och ett barns behov av anknytning utifrån Bowlby´s teori. Vidare behandlas förskolans roll, där vikten av tidig upptäckt tas upp samt förskolans anmälningsplikt. Kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger inom förskolan utgör data i studien. Resultatet visar att försummelse, omsorgssvikt och vanvård av ett barn kan vara: otillräckligt med kläder, bristande hygien och negligering av ett barns behov.

Bakgrund: Enligt statistik i Sverige ökar antalet anmälningar av barn som far illa, men endast en liten del av anmälningarna görs av hälso- och sjukvårdspersonal. BVC-sjuksköterskan är en viktig person inom barnhälsovården för att främja barns hälsa och trygghet samt att tidigt identifiera problem.Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors upplevelser av att anmäla barn som far illa till Socialnämnden.Metod: Studien baserades på kvalitativ metod med induktiv ansats. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom att BVC-sjuksköterskorna ansåg det rätt att göra anmälan då barnet for illa, men att det var känslomässigt engagerande. BVC-sjuksköterskorna satte barnets bästa i centrum vid anmälan men hade samtidigt en önskan om fortsatt förtroende från föräldrarna. Behovet av stöd och samarbete upplevdes viktigt och betydelsefullt för BVC-sjuksköterskorna.Konklusion: Resultatet i denna studie bidrar med ökad kunskap om BVC-sjuksköterskors upplevelser av att anmäla barn som far illa, men kan också öka förståelsen för BVC-sjuksköterskors betydelsefulla och komplexa arbetssituation.

Syftet med studien är att utifrån socialarbetares erfarenheter öka kunskapen om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Vi har använt oss av en kvalitativ metod bestående av semi-strukturerade intervjuer med fyra socialarbetare som har erfarenhet av att arbeta med ovannämnda målgrupp. De fyra teman som har behandlats under intervjuerna är: aktualisering av och arbete med barn och ungdomar som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer, dominerande problematik, mötet mellan socialarbetare och familj samt socialarbetarens möjligheter.Enligt de intervjuade socialarbetarna har det framkommit att barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer många gånger inte kommer till socialtjänstens och/eller fältteamets kännedom. Det finns flera anledningar till mörkertalet, bland annat att ekonomiskt resursstarka familjer har flera strategier att dölja missförhållanden. Även skola och grannar har en tveksam inställning inför att göra en orosanmälan när det gäller barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer.

The aim of this study is to contribute knowledge about how preschool teachers reason around their role in the work with children being maltreated. The study has been based on the following questions: How do the preschool teachers identify children being maltreated ? How do the preschool teachers act after they have identified a child thats being maltreated? What difficulties experienced preschool teachers based on their professional roles related to child maltreatment? The method used in the study is a focus group interview, which is a kind of informal group discussion. The result shows that there are difficulties in the preschool regarding the work with children being maltreated. Some of the difficulties that the preschool teachers raised was the contact with the guardians, society?s negative perception of the social services, that all the notifications must go through the pre-school manager and that they don?t have so much experience of notifications. .

Det finns flera lagar och en barnkonvention som har betydelse för hur barns livsvillkor ska hanteras. Trots dessa regelverk registreras en ökning av barn som far illa. Ambulanssjuksköterskor kan i det prehospitala vårdmötet med barn vara en viktig hälsofrämjande resurs för samhället när det gäller förebyggande åtgärder och tidig upptäckt av barns behov av stöd.  Det finns dock flera faktorer som kan vara avgörande för ambulanssjuksköterskans ställningstagande i att anmäla sin oro då barn misstänks fara illa. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvården upplever prehospitala vårdmöten där barn misstänks fara illa.

Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella inom elevhälsan på tre skolor samt en specialenhet inom barn och ungdomspsykiatrin förhåller sig till sociala perspektiv hos barn och ungdomar där det finns misstanke om ADHD samt hur ser möjligheterna och förutsättningar för ett sådant förhållningssätt. Hur ser elevhälsan och BUP på orsaksförklaringar för denna målgrupp där misstanke om ADHD föreligger.Studien har en kvalitativ forskningsansats och är baserad på sju semistrukturerade intervjuer med socionomer och psykologer inom elevhälsan och BUP. Analysen av resultatet har skett med nysinstitutionell organisationsteori. Resultatet visar att de professionella ansåg att det var av stor vikt att granska de sociala perspektiven vid misstanke om ADHD. De intervjuade kunde i sina respektive verksamheter urskilja en rad orsaksförklaringar i barn och ungdomars sociala miljö hos dem med ett beteende likt ADHD, utöver en neuropsykiatrisk förklaringsmodell.

Bakgrund: Att upptäcka och stödja barn som far illa är ett stort och unikt ansvar. Sjuksköterskan är den enda utanför familjen som regelbundet träffar barn och följer deras hälsa, tillväxt och utveckling. Sjuksköterskan kan hamna i en svår situation då de misstänker att barn far illa och samtidigt vill behålla en god kontakt med föräldrarna. Alla föräldrar vill sina barns bästa men förutsättningarna varierar.Syfte: Syftet var att undersöka Skol- och BVC-sjuksköterskans erfarenheter av att möta familjer där barn far illa i hemmet.Metod: Datamaterialet utgörs av intervjuer med sju Skol- och BVC-sjuksköterskor med specialistexamen. Studien har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Ur analysen framträdde två huvudkategorier, Att samverka för barnet och Att vara en stödjande person.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur man kan upptäcka barn som befinner sig i kris och hur man kan hjälpa barnen. En kris kan innebära mycket, från brist i omsorg till misshandel och övergrepp och så vidare. Mitt syfte är också att undersöka hur samarbetet mellan förskolan och socialtjänsten fungerar. För att undersöka hur man kan upptäcka och hjälpa barn i kris och hur samarbetet mellan förskolan och socialtjänsten fungerar har jag intervjuat förskollärare och socionomer. Jag har läst litteratur om ämnet för att fördjupa mig i det och för att lättare kunna förstå resultatet.

Bakgrund: Barn som far illa är ett förekommande problem i samhället. Barnmisshandel definieras som skador som inte kan förklaras med olycksfall och innefattar allt från vanvård till fysisk, psykisk och sexuell misshandel. Enligt Socialtjänstlagen och anmälningsplikten, som hälso- och sjukvårdspersonal innefattas av, ska varje misstanke om barnmisshandel anmälas. För att röntgensjuksköterskan ska uppmärksamma problemet behöver den peri-radiografiska processen fungera, vilket innebär att röntgensjuksköterskan ska ha kunskap för att kunna observera, bedöma, planera, genomföra och utvärdera omvårdnaden. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att utforska kunskapsläget kring anmälan vid barnmisshandel ur röntgensjuksköterskans perspektiv.

Syftet med min uppsats är att fördjupa mig kring hur personalen på några förskolor resonerar kring sin skyldighet att anmäla när de misstänker att ett barn far illa. Utifrån detta vill jag förstå om personalen upplever några svårigheter med anmälningsplikten, för att därmed kännatill vilka dessa svårigheter kan vara.Utifrån detta syfte har jag formulerat om följande frågeställning:*Vilka eventuella hinder eller problem kan uppstå i samband med anmälningspliktenvid misstanke om att ett barn far illa?Genom att använda mig av den kvalitativa forskningsmetoden lyckades jag samla in empiriskt material från förskolepedagoger på fem olika förskolor. Jag genomförde sammanlagt 5 kvalitativa intervjuer, varav tre av dem består av gruppintervjuer och två enskilda. Efter insamlingen och bearbetningen av det insamlade materialet kom jag fram till att vissa teorierskulle kunna tillämpas för att ge en förklaring och ett svar på min frågeställning.

Med utgångspunkt i begreppet relationskompetens har vi genomfört en kvalitativ studie som försöker belysa lärares resonemang kring det relationella arbete som sker då de möter utsatta barn. Vår empiri bestod av fem kvalitativa intervjuer med lärare som resonerade kring sin relationskompetens och hur den används, i synnerhet i mötet med barn, men även i samverkan med arbetslag, kollegor och föräldrar. Vi valde att använda ett relationellt perspektiv i vår analys, och det hjälpte oss att tolka lärarnas resonemang, samt få en bild av den relationella pedagogikens betydelse i möten med barn som far illa. Max van Manens begrepp mensenkennis (människokännedom) gav oss vidare perspektiv på en lärares relationella arbete och professionalitet. Relationskompetens är fortfarande en underskattad kompetens, trots att diskussionen kring begreppet blivit allt större.