Den grundlagsstadgade näringsfriheten är av stor betydelse för Sveriges välstånd. Den får därför endast inskränkas av i huvudsak lagstiftning som skyddar angelägna allmänna intressen. Antitrustregleringen, som är en stor del av konkurrensrätten, utgör en sådan lagstiftning som motiveras bland annat med hänsyn till att den fyller en funktion i enlighet med allmänintresset, nämligen att bevara och främja konkurrensen. Regleringen får dock inte alltid konkurrensfrämjande resultat, då följderna av regleringen kan bli att företag på grund av alltför omfattande påföljder efter en överträdelse inte själva kan styra sin verksamhet i enlighet med näringsfriheten. Särskilt omfattande torde konsekvenserna vara för de mindre ekonomiskt bemedlade företagen.Analysen av konsekvenserna i nedanstående framställning är teoretisk, vilket innebär att det är omöjligt att göra en intresseavvägning då omfattningen av de praktikska konsekvenserna inte är utredd.

Vi lagrar data mer än någonsin. Idag lagrar vi enligt analysföretaget IDC1 (2007) upp emot 36 gånger mer information än vad vi gjorde under 1998. Men få tänker på säkerheten vid lagring av data. Med säkerhet menar vi här säkerheten att datan som lagrats fortfarande kommer att kunna öppnas om 15 -20 år. Med format i denna studie syftar vi huvudsakligen på filformat. HTML, JPEG, GIF, etc. är exempel på filformat i vilket information kodas för att kunna lagras.

Målet med denna rapport är att skapa en marknadsmässig prisjustering av en aktieoption som uppvisar en sämre likviditet under en viss tidshorisont. Likviditetsrisken mäts genom att studera skillnaden vid prisbildningen av aktiederivatets olika budsidor. Denna risk ska jämföras med ett rådande marknadspris för varje uppmätning så att en procentuell prisavvikelse erhålls. I den statistiska modellen för en aktieoptions framtida risker studeras flera olika lösenpriser där det existerar omsättning, därmed täcks alla optionsprisers framtida likviditetsrisker. Modellen är uppbyggd med antaganden från den svenska derivatmarknaden för handel.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska e-handlare bygger strategier för att nå den internationella kunden. Författarna finner ämnet viktigt att studera då det är brist på empiriskt forskning kring huruvida e-handlare integrerar strategier för kundbevarandet i deras affärsstrategi. Ett huvudproblem och tre delfrågor har formulerats, vilket kommer ligga till grund för uppsatsen och dess syfte.De teoretiska referensramar som använts i studien är: strategier för kundbeteende, kundrelationer samt uppfattade risker. Den metodologiska strategin som uppsatsen grundas i är en abduktiv forskningsansats tillsammans med en kvalitativ forskningsmetod i form av fallstudie på tre fallföretag: Gents, Skyltmax och Eton. I det empiriska kapitlet redogörs intervjupersonernas svar som sedan jämförs med teorin i analysen.Författarna påvisar i studiens slutsats att svenska e-handlare har goda kunskaper samt erfarenheter kring ämnet.

Under den senare tiden har stort fokus i media legat på hur lantbrukaren kan uppnå bättre lönsamhet genom att bland annat använda sig av olika prissäkringssystem. Dessaprissäkringssystem är hjälpmedel för att hantera prisrisk. Det kan tyckas märkligt att tidigare problem och risker kopplade till ett lantbruksföretag helt plötsligt verkar vara som bortblåsta från dagens debatt kring lantbrukarens lönsamhet. I denna studie undersöks vilka metoderlantbrukaren använder sig av för att hantera produktionsrisk, skaderisk, teknologisk risk,juridisk osäkerhet, personell osäkerhet och osäkerhet som uppstår på grund av andra individers, företags och institutioners agerande.Det empiriska materialet är insamlat genom intervjuer med 10 lantbrukare. Alla dessa lantbrukare har olika förutsättningar och varje företag är unikt.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva kunskapens betydelse för personer med födoämnesallergi, samt när det gäller förebyggande av anafylaxi. Den metod som användes var en systematisk litteraturstudie, där totalt tretton kvantitativa och två kvalitativa artiklar användes i resultatet. De databaser som användes var Pubmed, Elin@dalarna och CINAHL. Resultatet visade att beträffande kunskapens betydelse var majoriteten av de medicinska frågorna i en studie som besvarades via Internet frågor som berörde födoämnesallergi och allergiska reaktioner. Över hälften av ungdomarna uppgav att deras livskvalitet och hälsa påverkades och ovissheten och okunskapen om allergin påverkade deras livskvalitet negativt.

Under det senaste decenniet har en utveckling skett i den virtuella världen, då Internet har kommit att bli en försäljningskanal där konsumenter numera kan handla produkter online. I takt med denna utveckling har även företags förutsättningar för att skapa förtroende förändrats. Idag ses förtroendeskapande som det viktigaste elementet vid försäljning på webben, då ett förtroende kan reducera den osäkerhet en konsument många gånger upplever inför ett köp på webben. Denna osäkerhet härrör avsaknaden av den fysiska tillgången till såväl produkt som butik. Med bakgrund av detta utgör en hemsidas produktinformation en central faktor för förtroendeskapande vid försäljning i webbutik.

Bakgrund: 100 000 vårdskador uppstår i Sverige varje år. Patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar löper störst risk att drabbas. För att minska riskerna och höja patientsäkerheten krävs kunskap om vilka risker som finns och vilka misstag som begås. Syfte: att beskriva i vilka sammanhang intensivvårdssjuksköterskor upplever att patientsäkerheten brister. Metod: en empirisk studie med kvalitativ design har utförts.

Lagen säger att man inte får uppföra byggnader så att det riskerar människors hälsa. Trots detta uppförs byggnader så att ohälsa uppstår för de boende. Arbetet behandlar hur man i ett byggprojekt arbetar med fuktsäkring. Syftet är att undersöka hur man i projektet arbetar med att fuktsäkra byggnaderna. Målet är att lyfta fram var i processen det finns risker när det gäller fuktsäkring, och även ge förslag till förbättringar av arbetet med fuktsäkringen.

The purpose of this study is to examine how risk is perceived by the urban architect's in the region Dalarna, as well as how this is reflected in their everyday work with risk and decision- making according to urban planning. The ambition is also to show how their risk awareness could be improved. The study is written in cooperation with Länsstyrelsen Dalarna as a part of their regional long-term goal to improve the region's proactive risk' and crisis management. The study is based upon 12 semi-structured interviews with local urban architects conducted during the summer and autumn 2007. The result shows that some architects are motivated for working with risk and think that risk awareness should be integrated in their everyday work, while others are not motivated and think that risk is more of a passing trend.

Företagssköterskans arbete utgår ifrån hälsofrämjande insatser där det centrala ligger i att förebygga risker och sjukdom med inriktning på människan och arbetslivet. Samtalet blir därmed ett viktigt verktyg i arbetet. Företagssköterskan samtalar av olika anledningar och därav har samtalat olika uppgifter, funktion och betydels vid olika situationer.Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa företagssköterskors upplevelse av samtal som ett verktyg i sitt arbete. Inklusionskriterierna för studien var företagssköterskor oberoende av vidareutbildning, anställda och verksamma inom en företagshälsovård. Ur analysen framkom fem huvudkategorier och sjutton underkategorier som svarade mot studiens syfte.I resultatet framkom det att samtalet är företagssköterskans viktigaste verktyg samt ett återkommande inslag i företagssköterskans dagliga arbete dock användes samtalet på olika sätt beroende på situation.Företagssköterskorna beskrev även vad de kallade de vanligaste förkommande samtalen samt hur dessa användes, dess betydelse samt de vinster dessa samtal förde med sig.

Inledning: Många företag genomför idag någon form av prognos som underlag för deras beslut.Det kan handla om prognoser för hur mycket marknaden kommer att efterfråga, hur storakostnader företaget förväntas ha eller hur mycket personal som kommer krävas.Problemformulering: Hur använder företag prognoser i sin verksamhet?Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och förklara hur prognoser används i företag.Metod: Den här studien har byggt på en kvalitativ forskningsstrategi. Arbetets forskningsansatshar varierat mellan en induktiv metod och en deduktiv metod. Uppsatsens empiriska material harinförskaffats genom semistrukturerade intervjuer på två utvalda företag; Galenica AB och SAABtraining and simulation.Resultat och slutsats: Undersökningen visar att företag använder prognoser som grund för attfatta beslut. Prognoser används främst som grund för budgetarbetet, men företag upprättar ävenprognoser över andra faktorer som påverkar företagets framtid.

Den grundlagsstadgade näringsfriheten är av stor betydelse för Sveriges välstånd. Den får därför endast inskränkas av i huvudsak lagstiftning som skyddar angelägna allmänna intressen. Antitrustregleringen, som är en stor del av konkurrensrätten, utgör en sådan lagstiftning som motiveras bland annat med hänsyn till att den fyller en funktion i enlighet med allmänintresset, nämligen att bevara och främja konkurrensen. Regleringen får dock inte alltid konkurrensfrämjande resultat, då följderna av regleringen kan bli att företag på grund av alltför omfattande påföljder efter en överträdelse inte själva kan styra sin verksamhet i enlighet med näringsfriheten. Särskilt omfattande torde konsekvenserna vara för de mindre ekonomiskt bemedlade företagen.Analysen av konsekvenserna i nedanstående framställning är teoretisk, vilket innebär att det är omöjligt att göra en intresseavvägning då omfattningen av de praktikska konsekvenserna inte är utredd.

Bakgrund: Hand i hand med dagens ökad fokus på risk har intresset ökat för ettriskhanteringskoncept som kallas Enterprise Risk Management (ERM). Tanken medmodellen är att hantera risk övergripande istället för isolerat på separata områden iföretaget. De största fördelarna med modellen sägs vara bättre beslutsfattande inomorganisationen, att riskmedvetenheten ökar och att intressenter får bättre förtroendeför företaget.Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra den teoribildning om ERM som växerfram med praktisk erfarenhet från icke-finansiella företag som implementeratmodellen. Målet är också att skapa förståelse för både för- och nackdelar medmodellen.Avgränsning: Undersökningen har inriktats på icke-finansiella företag eftersom färrestudier har gjorts inom området.Metod: En kvalitativ fallstudie av två icke-finansiella företag har genomförts med enabduktiv ansats och en blandning av explorativ och deskriptiv design.Resultat: Undersökningen visar att ERM skapar vissa positiva effekter för företagenmen också att en del problemområden har identifierats. De begränsningar i modellensom uppstår anses vara nära relaterat till svårigheten med att hantera mjuka risker ochproblemet med att ERM kan bidra med för stor passivitet i verksamheten dåminimering av risk blir mer omfattande.

Översvämningar har potentialen att göra stora skador på sociala, ekonomiska och ekonomiska aspekter i samhället och antalet översvämningar har ökat i Sverige på senare tid. Naturens miljöer klarar sig dock bättre inför naturkrafter som översvämningar på grund av att ekosystemen utvecklats under långa tidsperioder och är anpassade till föränderliga förhållanden, till skillnad från människans urbana miljöer. Naturens system är resilienta. Människan har sedan tidigare hanterat översvämningar genom att försöka stänga vattnet ute från bebyggda miljöer men sedan 1990-talet har synen ändrats till att låta vattnet ta den plats det behöver (kallas integrerad översvämningshantering). Klimatanpassning har nu blivit allt mer angeläget vid planering och stadsutveckling.