Avsikten med uppsatsen Àr att kartlÀgga hur svenska företag som tillhandahÄller finansiell rÄdgivning till konsumenter arbetar för att kartlÀgga kundes risktolerans. Syftet med uppsatsen Àr ocksÄ att granska vad lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter sÀger om riskbenÀgenhetsmÀtning, samt hur de menar att rÄdgivningsföretag bör gÄ till vÀga för att avgöra kundes riskbenÀgenhet. Av slutsatserna framgÄr att riskbenÀgenhetsmÀtningar görs, men rÄdgivningsfirmor bör tydligare skilja pÄ den psykologiska risktoleransen och den finansiella riskkapaciteten för att uppnÄ högre reliabilitet och validitet av riskbenÀgenhetsmÀtningarna. Lagen och branschorganisationens rekommendationer bör ocksÄ föreslÄ denna uppdelning av risktoleransen och riskkapaciteten..

MÄnga smÄföretag upplever idag problem med att erhÄlla lÄngsiktig extern finansiering. Finansiell bootstrapping innebÀr att smÄföretag inte förlitar sig pÄ dessa lÄngsiktiga externa finansieringar frÄn kreditgivare och/eller nya Àgare för att erhÄlla resurser, utan finansieringen av resurserna sker pÄ alternativa sÀtt. Detta har visat sig ha en stor betydelse för smÄföretagens utveckling och överlevnad. Finansiell bootstrapping förekommer i vÀldigt stor utstrÀckning bland smÄföretag och det finns en bred variation av metoder att anvÀnda sig av. PÄ grund av att finansiell bootstrapping spelar en avgörande roll för smÄföretagen, finns ett intresse för att undersöka vad som pÄverkar besluten gÀllande detta, vilket kan hjÀlpa smÄföretag att fatta mer vÀlgrundade beslut.

I denna studie testas tio hypoteser som relaterar till finansiell teori för att se hur vÀl teorin kan förklara skuldsÀttningsgraden i smÄ börsnoterade bolag. De teorier som testas Àr avvÀgningsteorin (trade-off theory), hackordningsteorin (pecking order theory) samt teorier relaterade till asymmetrisk information och agentkostnader. Testen genomförs med multipel linjÀr regressionsanalys och de undersökta bolagen Àr samtliga bolag med fÀrre Àn 200 anstÀllda pÄ tre av de mindre börslistorna i Sverige. Resultatet visar stöd för Ätta av de tio undersökta hypoteserna och Àr i flera avseenden tydligare Àn i tidigare studier som testar onoterade smÄ bolag eller ett bredare urval av bolag..

RÄdgivning förekommer pÄ mÄnga olika marknader och i lika mÄnga olika former. Med rollen som rÄdgivare kommer ett ansvar, ett ansvar som Àr till för att skydda den som Àr mottagare av rÄdet. RÄdgivning pÄ de finansiella marknaderna, avseende finansiell rÄdgivning och investeringsrÄdgivning, Àr med god anledning föremÄl för en omfattande reglering pÄ grund av det skyddsintresse kunden anses ha.Regleringen Àr uppbyggd bÄde genom stadgande av skyldigheter i lag och i föreskrifter som kompletteras genom sjÀlvreglering av marknadens aktörer. Eftersom de finansiella marknaderna Àr föremÄl för stÀndig förÀndring och utveckling anvÀnds begrepp som god rÄdgivningssed för att sÀkerstÀlla att lagstiftningen följer den takt som utvecklingen pÄ marknaden gÄr i. För att bedöma om en rÄdgivare har brutit mot de skyldigheter han eller hon har att efterleva kan vÀgledning inte endast hÀmtas ur lag, utan det blir till stor del relevant vad god rÄdgivningssed visar.Vad som i varje given situation Àr att bedöma som vÄrdslöst lÄter sig inte lÀtt göras.

Lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter och rÄdgivarens arbete Àr av ökad betydelse i samhÀllet eftersom konsumenternas agerande pÄ den finansiella marknaden har förÀndrats kraftigt. Vi ska i denna uppsats undersöka vilket verktyg lagstiftningen utgör för privatrÄdgivare.VÄrt syfte Àr att identifiera hur Lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter pÄverkar en rÄdgivare i dennes dagliga arbete.Uppsatsen lÀgger fokus vid situationen idag och inte hur framtiden ser ut. Vi fokuserar pÄ södra Sverige och avgrÀnsar oss till Swedbank och Handelsbanken. Metod: Uppsatsen Àr uppbyggd utifrÄn öppna intervjuer med representanter frÄn Swedbank och Handelsbanken. Vi har anvÀnt en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi.Vi kan genom vÄra undersökningar konstatera att lagen om finansiell rÄdgivning Àr av stor betydelse för rÄdgivare i deras arbete.

SmÄföretag utgör 99 % av totalt antal företag i Sverige, och dÀrmed Àr smÄföretagandet viktigt för det svenska nÀringslivet. BanklÄn utgör idag den vanligaste externa kapitalkÀllan för smÄföretag som söker finansiering och dÄ det innebÀr risk för bank att lÄna ut pengar krÀvs det en finansiell bedömning av bankens handlÀggare för att bedöma risken. Finansiell bedömning kÀnnetecknas av informationsasymmetri, och för att kunna hantera problematiken med informationsasymmetri fordras det att handlÀggare samlar in och tolkar signaler frÄn smÄföretag. DÄ det finns utrymme för bankens handlÀggare att tolka smÄföretagens signaler Àr det relevant att studera hur handlÀggares kunskapsstrukturer pÄverkar finansiell lÄnebedömning. Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur kognitiva kunskapsstrukturer kan tas sig uttryck i bankhandlÀggares finansiella bedömning av smÄföretags lÄneansökningar, detta genom att (1) identifiera centrala signaler i bankhandlÀggares finansiella bedömning av smÄföretags lÄneansökningar, och (2) utveckla en modell bestÄende av strategier för hantering av signaler i finansiell bedömning för bifall och avslag av smÄföretags lÄneansökningar.

Den hÀr studien Àr gjord pÄ initiativ frÄn Bodens kommun som upplever att det inte finns nÄgon generell standard för hur digital ekonomisk och finansiell information bÀst kan bevaras lÄngsiktigt. Med ett avstamp i vad jag ansÄg vara relevant teori, genomfördes studien med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med personal frÄn ekonomiavdelningen och analyser av dessa..

Genom en kvantiativ studie av PPP, IFE och RIP, samt Aktiemarknadskorrelation och Feldstein-Horioka modellen som indikatorer för finansiell integration Àr det möjligt att studera den finansiella integrationen mellan Polen och EU under tids perioden 1993 - 2003. UtifrÄn vÄra indikatorer, aktiemarknadskorrelation och Feldstein -Horioka modellen, kan vi utlÀsa en integrationsprocess mellan marknaderna över tiden. Vi har funnit klara rön att Polen har blivit mer finansiellt integrerat över tiden sett ur ett direkt och totalt finansiellt perspektiv. Vi finner dÀremot inga klara tecken pÄ ökad indirekt finansiell integration mellan Polen och EU under den undersökta perioden..

Internationalisering har lÀnge ansetts vara positivt och bra för företags ekonomiska tillvÀxt och globala konkurrenskraft. Det finns dock bÄde fördelar och nackdelar, vilka varierar beroende pÄ företagets internationaliseringsprocess, det vill sÀga pÄ vilket sÀtt och till vilken grad företaget internationaliseras. En mÀngd forskare inom internationell affÀrsverksamhet har tidigare studerat sambandet mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation. Resultaten har dock varit varierande, men mÄnga av de senare forskningsresultaten tyder pÄ att ett icke-linjÀrt samband existerar. Inga likande studier har gjorts pÄ svenska företag vilket denna studie Àmnar göra.

Syftet med uppsatsen Àr: 1. Att redogöra för den nya lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter, dess avsikt och bakgrund. 2. Att redogöra för fyra bankers instÀllning till lagen och deras förberedelser inför kommande implementering. 3.

Bakgrund: Ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv Àr det ytterst viktigt att företag utvecklas och vÀxer för att ersÀtta företag och branscher som gÄr tillbaka eller försvinner. NÀr det gÀller tillvÀxt hos företag har beroendet av tillgÄng till kapital och nödvÀndiga resurser lyfts fram under lÄng tid. Samtidigt har flera aktuella rapporter visat att tillgÄng till banklÄn upplevs som ett relativt litet hinder för tillvÀxt. Finansiell bootstrapping anvÀnds för att minimera eller helt eliminera behovet av finansiella resurser för att sÀkerstÀlla tillgÄngen till de resurser som företag behöver.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva i vilken utstrÀckning svenska smÄföretag registrerade 2009 anvÀnder finansiell bootstrapping. I huvudsyfte ingÄr följande delsyften: 1) Beskriva vilka finansiella bootstrappingmetoder som anvÀnds och redovisa skillnader i anvÀndningsfrekvens.

Syftet med denna studie Àr att identifiera hur olika faktorer pÄverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahÄlls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag frÄn olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus pÄ icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har anvÀnts för att undersöka mÀngden upplysningar genom en innehÄllsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys anvÀnts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts.

Svensk filmindustri idag finansieras huvudsakligen genom statliga medel. Dock finns det inte tillrÀckligt med finansiella medel jÀmfört det antal svenska filmer som produceras varje Är. NÀr finansieringen Àr otillrÀcklig kan det vara av största vikt att förstÄ och kunna arbeta med finansiell bootstrapping som verktyg för att kunna slutföra produktionen av filmen. Finansiell bootstrapping Àr ett begrepp som kan fungera som ett resursanskaffande verktyg för att tillföra resurser till en produktion till en lÀgre kostnad Àn marknadspriset, eller till ingen kostnad alls. Denna uppsats syftar till att undersöka om detta verktyg finns inom svensk filmproduktion ? och i sÄ fall vilka som anvÀnder verktyget och varför.

För att företag ska kunna utvecklas krÀvs tillgÄng till resurser. Detta har visat vara ett betydande hinder för mindre företag eftersom det inte Àr lika lÀtt för dessa att fÄ tillgÄng till riskkapital och lÄngfristiga lÄn som det Àr för större företag. PÄ grund av detta mÄste mindre företag finna alternativa lösningar för att möta företagets finansieringsbehov. Ett alternativ Àr finansiell bootstrapping, vilket kan utgöra en viktig nyckelresurs hos företag med resursbegrÀnsningar och fungerar dÀrmed som ett substitut till andra resursanskaffningsmetoder. I enlighet med den resursbaserade teorin utgör företagens sociala samt humana kapital viktiga resurser som kan pÄverka anskaffningen av resurser via finansiell bootstrapping.Syftet med denna studie Àr att teoretiskt utveckla och empiriskt testa en modell för finansiell bootstrapping genom att beskriva anvÀndningen av finansiell bootstrapping och förklara om socialt kapital och humankapital kan pÄverka anvÀndningen av de finansiella bootstrappingmetoderna inom smÄ och stora stÀder och i sÄ fall hur de pÄverkar.

Finansiell information Àr att anses som vÀrderelevant om den kan anvÀndas av intressenter i deras vÀrderingsbeslut. Ett vÀrderelevant tal bör sÄledes pÄverka ett företags marknadsvÀrde. UtifrÄn Easton och Harris (1991) avkastningsmodell undersöker vi relationen mellan resultat och avkastning före (2001-2004) och efter (2005-2008) införandet av IFRS/IAS-förordningen. Vi utvecklar avkastningsmodellen genom att bryta ut minskningen av goodwillpostens vÀrde frÄn resultatet för att pÄ sÄ sÀtt undersöka goodwillkomponentens vÀrderelevans. Vi finner att vÀrderelevansen hos de undersökta variablerna försÀmrats mellan perioderna, och att de nya redovisningsstandarderna gÀllande redovisning av goodwill inte gett resultat..