Sedan sensommaren 2008 har en global finansiell kris drabbat vÀrlden. Det blev turbulens pÄ den finansiella kapitalmarknaden vilket Àven har drabbat de Svenska bankerna. Syftet med denna uppsats Àr följaktligen att beskriva hur de svenska bankerna har agerat för att hantera den finansiella krisen. Undersökningen innefattar tre av de största bankerna i Sverige, Handelsbanken, Nordea och Swedbank. Teorier inom krishantering ligger till grund för den modell i fyra steg (Krisförberedelse, Krisidentifiering, KrisÄtgÀrder och LÀrdomar) som sedan jÀmförs med hur bankerna har agerat.

Ur svÄrigheterna att förklara företags kapitalstruktur och hur den Àr förknippad med olika risker för olika Àgartyper, Àr syftet att undersöka vilken av Trade-off-teorin och Pecking order-teorin som bÀst kan förklara skuldsÀttningen hos svenska familjeÀgda företag pÄ Stockholmsbörsen. Med hjÀlp av en modell för respektive teori har vi genomfört regressionsanalyser för att besvara vÄrt syfte. Med grund i tidigare forskning kring familjeÀgda företag och teoriernas grundlÀggande synsÀtt pÄ förÀndring i skuldsÀttning, har studien utgÄtt frÄn hypotesen att familjeÀgda företag i högre utstrÀckning kommer att finansiera sig med internt genererade medel Àn extern belÄning, vilket ligger i linje med Pecking order-teorin. Studien utgÄr frÄn bÄde finansiell- och Àgardata gÀllande tidsperioden 2004-2013. Resultaten pekar likt hypotesen förutspÄtt mot ett större stöd för Pecking order-teorin hos svenska familjeÀgda företag.

Ett generellt antagande i de flesta finansiella teorier handlar om att mÀnniskor Àr rationella och riskaverta. En investerare bör dÀrför diversifiera sin portfölj till att Àven inkludera tillgÄngar pÄ den internationella finansiella marknaden. Detta innebÀr att dagens svenska investerare behöver lÀsa finansiell information pÄ ett andrasprÄk, vanligtvis pÄ engelska. DÄ tidigare studier inom beteendefinansiering visar pÄ samband mellan sprÄk och finansiella beslut, syftar den aktuella studien till att undersöka huruvida individers riskpreferenser vid beslutsfattande pÄverkas av om information lÀses pÄ svenska (modersmÄl för svenska investerare) respektive engelska (andrasprÄk). Detta sker genom en enkÀtundersökning bland anstÀllda pÄ fyra svenska banker.

Bakgrund: NÀr ledningen för ett bygg- och fastighetsföretag tar beslut om ett nytt projekt ska genomföras mÄste företaget ta hÀnsyn till en mÀngd olika aspekter. Företaget mÄste ta ett investeringsbeslut som innefattar övervÀganden om hur risk och förvÀntad avkastning i ett projekt ska bedömas. Bostadsinvesteringar Àr förenade med en mÀngd osÀkerheter och svÄrbedömda risker i framtiden. Problemformulering: Företag som investerar ?och har en betydande del av sin verksamhet uppbunden? i olika projekt, bör se riskhantering som en möjlighet att allokera och dÀrigenom minimera sina risker, dÀribland sina finansiella risker.

Leasingredovisning i förÀndring ? Ekonomiska effekter för svenska börsnoterade företag av att aktivera operationell leasing.Bakgrunden till uppsatsen Àr att G4+1-gruppen, som Àr en internationell sammanslutning av olika normgivare, kommit med ett förslag till ny leasingredovisningsnorm. Innebörden i förslaget Àr att leasing skall aktiveras i balansrÀkningen. Uppsatsen inleds med leasinghistorik och en redogörelse av motiv för företagen att anvÀnda sig av leasing som finansieringsform. DÀrefter följer en redogörelse för de teoretiska resonemang som förslaget grundar sig pÄ.

För att finansiell rapportering ska ge lÀsaren en sÄ klar bild som möjligt krÀvs en viss grad av harmonisering och upprÀttande av redovisningsstandards. Risken blir annars att redovisningen inte blir jÀmförbar och transparent. I december 2001 kom RedovisningsrÄdets Akutgrupp med ett uttalande som sa att koncernbidraget ska redovisas efter ekonomisk innebörd istÀllet för, som tidigare, en bokslutsdisposition i resultatrÀkningen. Det problem som dÄ uppstod var hur de företag som följde, och följer, BokföringsnÀmnden skulle göra. DÀrför har BokföringsnÀmnden under 2006 och 2007 skickat ut remisser med förslag pÄ hur koncernbidraget i framtiden ska redovisas.

Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilka faktorer som liggerbakom ett företags beslut att ansluta sig till en mindre finansiellmarknadsplats och hur dessa faktorer pÄverkat valet avmarknadsplats. Vi vill Àven komma till insikt om vad sompÄverkar besluten om att stanna kvar respektive lÀmnamarknadsplatsen i frÄga, för att pÄ sÄ sÀtt kunna se tendenser till om det finns ett behov av alternativa finansiella marknadsplatser. Vi har anvÀnt oss utav teorier som huvudsakligen speglaromstÀndigheter kring noteringar, vilka visar pÄ för- och nackdelar med att genomföra en sÄdan. Genom vÄra intervjuer och enkÀter har vi undersökt hur vÄrtstudieobjekt Alternativa aktiemarknaden upplevs av sina kunder det vill sÀga de företag som Àr eller har varit anslutna tillmarknadsplatsen. Alternativa finansiella marknadsplatser, sÄsom Alternativaaktiemarknaden, uppfyller delar av ett företags behov vid planer pÄ en notering.

Syfte: UtifrÄn lagförslagen om ÄtgÀrder mot skattefel i SOU 2008:32 vill vi se om och hur företagen pÄverkas. Metod: I vÄr uppsats har vi anvÀnt oss utav en kvantitativ metod dÀr vi tillsammans med Företagarna har gjort ett utskick till dess medlemmar för att kunna besvara vÄrt syfte. I denna del ska framgÄ vilken metod har anvÀnts för att utföra studien, hur data har samlats in, analyserats och redovisats.Resultat & slutsats: Vi har kommit fram till att mÄnga företag kommer att skrÀmmas till att vÀlja revision, men den största delen företag Àr oberoende av förslagen. Oberoende av frÄga tenderade svaren att se likadana ut.Förslag till fortsatt forskning: Det förslag som vi har till fortsatt forskning Àr vad de olika intressenterna kommer att vilja ha för finansiell information dÄ frivillig revision gÀller. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats ger lÀsaren en indikation pÄ hur företagen resonerar kring de lagförslag om ÄtgÀrder mot skattefel som en utredning pÄ uppdrag av regeringen har utfört..

KunskapssamhÀllet Àr hÀr vilket innebÀr att den dominerande resursen i allt fler företag Àr personalen. HushÄllning med mÀnskliga resurser har blivit en central frÄgestÀllning. Modeller har utvecklats för att lyfta fram det mÀnskliga kapital et och syliggöra satsningar pÄ personalen. En ny trend Àr att allt fler företag börjat mÀta sitt humankapital. Syftet med denna uppsats Àr att analysera i vilket syfte företag utför humankapitalmÀtningar.

UtgÄngspunkten i uppsatsen var att undersöka om och hur oönskade effekter av kosmetiska operationer kan ge ekonomisk ersÀttning. En patient som skadas i samband med behandling eller liknande ÄtgÀrd inom hÀlso- och sjukvÄrd, kan genom olika regelsystem yrka pÄ ekonomisk ersÀttning för en eventuell personskada. Ett sÀtt Àr att yrka pÄ skadestÄnd med stöd av bestÀmmelserna i skadestÄndslagen. Ett annat för patienten enklare sÀtt Àr att begÀra patientskadeersÀttning frÄn den sÄ kallade patientförsÀkringen enligt patientskadelagen. Oavsett om den enskilde fÄr patientskadeersÀttning eller inte, kan hon/han Àven yrka pÄ skadestÄnd enligt skadestÄndslagen.

UtgÄngspunkten i uppsatsen var att undersöka om och hur oönskade effekter av kosmetiska operationer kan ge ekonomisk ersÀttning. En patient som skadas i samband med behandling eller liknande ÄtgÀrd inom hÀlso- och sjukvÄrd, kan genom olika regelsystem yrka pÄ ekonomisk ersÀttning för en eventuell personskada. Ett sÀtt Àr att yrka pÄ skadestÄnd med stöd av bestÀmmelserna i skadestÄndslagen. Ett annat för patienten enklare sÀtt Àr att begÀra patientskadeersÀttning frÄn den sÄ kallade patientförsÀkringen enligt patientskadelagen. Oavsett om den enskilde fÄr patientskadeersÀttning eller inte, kan hon/han Àven yrka pÄ skadestÄnd enligt skadestÄndslagen.

Rapportens syfte: Att undersöka eventuell samvariation mellan redovisningskvalitet och betavĂ€rden, volatilitet, price/earnings samt price/sales.Metod: JĂ€mförelseanalys dĂ€r korrelationer har berĂ€knats mellan finansiella mĂ„tt och resultaten utifrĂ„n en bedömningsmodell frĂ„n konsultbolaget Kanton som vi anser utgöra en valid mĂ€tning av redovisningskvalitet.Dataunderlag: Finansiell data har hĂ€mtats frĂ„n Avanzas webbportal medan resultaten frĂ„n Kantons granskning har nyttjats, vilken i sig utgör underlag för utmĂ€rkelsen Årets börsbolag som görs i samarbete med Aktiespararna.Resultat: Vi finner inga signifikanta samband som ligger i linje med vĂ„ra ursprungliga frĂ„gestĂ€llningar. Det verkar dock finnas ett positivt variationssamband mellan betavĂ€rde och redovisningskvalitet pĂ„ Mid Cap-listan.Slutsatser: Analysen förkastar vĂ„ra förvĂ€ntade resultat och förutom mĂ€tfel diskuterar vi potentiella orsaker som exempelvis att investerare inte tar till sig all information, att den avgörande informationen Ă„terfinns i rĂ€kenskaperna eller att redovisningen bestĂ€ms till stor grad av kapitalĂ€gare. Det kan ocksĂ„ vara sĂ„ att mer information inte alltid Ă€r positivt..

TillvÀxtteori Àr ett centralt inslag i nationalekonomiska studier. Lika centralt i finansiella studier Àr frÄgan om vad som förklarar aktiekursers utveckling. Ett eventuellt samband mellan dessa Àr av intresse att undersöka. Om tillvÀxt visar sig förklara en del av kursutvecklingen hos aktier Àr detta mycket anvÀndbart vid val av investeringsstrategier. För att undersöka om ett samband föreligger anvÀnds en modifierad modell av teknologispridningsmodellen till grund för att skapa ett index som visar hur nÀra man befinner sig sitt steady state (det jÀmviktslÀge en ekonomi rör sig mot pÄ lÄng sikt).

UtgÄngspunkten i uppsatsen var att undersöka om och hur oönskade effekter av kosmetiska operationer kan ge ekonomisk ersÀttning. En patient som skadas i samband med behandling eller liknande ÄtgÀrd inom hÀlso- och sjukvÄrd, kan genom olika regelsystem yrka pÄ ekonomisk ersÀttning för en eventuell personskada. Ett sÀtt Àr att yrka pÄ skadestÄnd med stöd av bestÀmmelserna i skadestÄndslagen. Ett annat för patienten enklare sÀtt Àr att begÀra patientskadeersÀttning frÄn den sÄ kallade patientförsÀkringen enligt patientskadelagen. Oavsett om den enskilde fÄr patientskadeersÀttning eller inte, kan hon/han Àven yrka pÄ skadestÄnd enligt skadestÄndslagen.

Offentliga organisationer har de senaste Ă„ren implementerat styrsystem frĂ„n privata organisationer för att förbĂ€ttra organisationerna. Dessa styrsystem har bĂ„de pĂ„visat för- och nackdelar för de offentliga organisationerna vilket Ă€ven har ökat de icke-finansiella riskerna för dessa. Vi stĂ€ller dĂ„ oss frĂ„gan om ett riskhanteringsramverk som Ă€r skapat frĂ€mst för privata organisationer kan förbĂ€ttra riskhanteringsarbetet för Hudkliniken pĂ„ Örebro Universitetssjukhus (USÖ). Syftet med vĂ„r fallstudie Ă€r att förklara hur Hudkliniken pĂ„ USÖ arbetar med riskhantering och om det dĂ€r finns förbĂ€ttringsmöjligheter. Vi vill ocksĂ„ studera om COSOs ramverk för riskhantering kan vara till nytta för kliniken och hjĂ€lpa dem i deras arbete.