Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur arbetsplatsförlagdutbildning (APU), arbete och skola hÀnger ihop. Samt att utifrÄn elevernas kÀnslor och tankar försöka identifiera risk och skyddsfaktorer vad gÀller den arbetsplatsförlagda utbildningen för elever som lÀser hotell och restaurangprogrammet pÄ en skola med 400 elever. Den övergripande hypotesen för uppsatsen Àr att meningsfullheten, relationer och om eleven tidigare haft arbete ökar chanserna för en lyckad APU. Undersökningen genomfördes genom enkÀter och intervjuer. Tanken var att intervjuerna skulle hjÀlpa till att klargöra enkÀtresultaten.

Integrerad rapportering (IR) sprider sig inom redovisningsvÀrlden och modellen ska enligt föresprÄkarna skÀnka en transparent bild över hur företagen sammanlÀnkar finansiell och icke-finansiell information. Genom intressent- och legitimitetsteoretiska postulat syftar studien till att visa vilka faktorer (storlek, skuldsÀttningsgrad, Àgarkoncentration och bransch) som kan pÄverka valet att tillÀmpa IR-principer. Vidare undersöks om mÀngden integrerad information verkligen skiljer sig mellan företag som tillÀmpar IR och övriga. Fokus ligger pÄ social- och miljöinformation som finns integrerad med övriga upplysningar. Empirin har genererats genom en i huvudsak kvantitativ innehÄllsanalys av 67 Ärsredovisningar frÄn företag noterade pÄ Nasdaq OMX Large Cap. Regressionsanalyser och Mann-Whitney test har anvÀnts för att analysera den insamlade empirin. De statistiska testerna visar att storlek och branschtillhörighet har signifikanta samband med mÀngden integrerad miljö- och social information i Ärsredovisningarna.

Denna studie utgÄr frÄn den Adaptiva marknadshypotesen som genom ett evolutionÀrt perspektiv sammanbinder de tvÄ grundparadigmen Effektiva marknadshypotesen och Finansiell beteendevetenskap i ett försök att föra forskningen om marknadseffektivitet framÄt. Vidare undersöker studien den svenska aktiemarknaden pÄ ett, för den Adaptiva marknadshypotesen, nytt sÀtt dÀr marknadseffektivitetens dynamik inom marknaden kartlÀggs och analyseras.Undersökningsenheterna bestÄr av OMX Stockholm All Share Index samt aktiemarknadens, utifrÄn marknadskapitalisering, fem största sektorindex. Med en robust metodologi kartlÀgger vi effektivitetsdynamiken mellan prisserierna under Ären 2000-2013 och finner stöd för den adaptiva marknadshypotesens förmenanden utifrÄn sÄvÀl marknadsindex som majoriteten av undersökta sektorindex. Studien pÄvisar ocksÄ att effektivitetsanalys utifrÄn marknadens bestÄndsdelar ÄskÄdliggör effektivitetsdynamik inom marknaden, pÄ ett sÀtt som analys av endast marknadsindex missar. KartlÀggning utifrÄn sektorer visar Àven att förÀndringar i marknadsmiljön kan ge upphov till adaptiva ineffektiviteter pÄ isolerade marknadssegment, och erbjuder dÀrmed utveckling av AMH som i sin nuvarande form endast beaktar homogen förmÄga för marknaden att bearbeta och inkorporera förÀndringar.

Uppsatsens övergripande syfte Àr att utröna förvÀntade effekter av Sarbanes Oxley Act sektion 404 för berörda svenska företag. Vidare skall en jÀmförelse mellan de berörda företagen och revisionsbyrÄernas uppfattning om eventuella för och nackdelar ske. Studien visar pÄ att revisorerna anser att Sarbanes Oxley Act sektion 404 uppfyller lagens övergripande syfte, det vill sÀga att öka förtroendet för den amerikanska aktiemarknaden. Vidare visar studien pÄ att företagen inte delar denna uppfattning. SÄledes skiljer sig de tvÄ kategoriernas Ät..

The importance of human capital in firm valuation is something Huang and Wang points out in there paper from 2008. We expand Ohlson?s valuation model (1995) in line with Huang and Wang (2008) to enhance a market value that includes proxies for human capital. By using human capital based market value and one of Francis, Nanda and Olsson?s (2008) version of earnings quality, we create a value table which aim to sort for undervalued and overvalued companies during the  economic upswing of 2003 to 2007 in the human capital line of business.

HÄllbarhetsredovisning bland företag har ökat markant de senaste Ären. Organisationen GlobalReporting Initiative pÄbörjade 1997 arbetet med att ta fram riktlinjer för företags hÄllbarhetsredovisning.Nu, drygt ett decennium senare, har dessa riktlinjer fÄtt stor acceptans bland företag och dess intressenter. Företag har fÄtt ett betydelsefullt verktyg att anvÀnda i sin rapportering av det hÄllbarhetsarbete som utförs. Tidigare forskning inom nÀrliggande Àmnen, till exempel Corporate Social Responsibility och frivilliga upplysningar, har visat variationer i företags redovisning av icke-finansiell information. Med GRI-riktlinjernas ökning i popularitet ville vi undersöka vad som pÄverkar innehÄll i rapporter framtagna enbart enligt detta regelverk.

FrĂ„n och med 1/1 2005 ka börsnoterade koncerner i EU tillĂ€mpa IFRS. Detta innebĂ€r bland annat att finansiella tillgĂ„ngar och vissa finansiella skulder numera ska vĂ€rderas till verkligt vĂ€rde.Promemorians syfte Ă€r att studera förĂ€ndringarna i finanisella tillgĂ„ngar och skulder som pĂ„verkas av redovisningsprincipen IAS39, sett ur ett investerarperspektiv. Genom en kvalitativ fallsstudie undersöker vi IAS39 inverkan pĂ„ nyckeltal för koncernen Ericsson.IAS39 har en negativ effekt pĂ„ ROE pĂ„ 0,3procentenheter, pĂ„ ROCE 0,3 procentenheter och soliditeten pĂ„verkas negativt med 0,1 procentenheter bĂ„de vid ÅRL och IFRS berĂ€kning.Sett ur ett investerarperspektiv blir förĂ€ndringen att vĂ€rdet pĂ„ en finansiell tillgĂ„ng eller skuld blir mer rĂ€ttvisande Ă€n vĂ€rdering till anskaffningsvĂ€rde vilket ger en tydligare, mer transparent bild av bolagets finansiella instrument..

Alla individer som har arbetat och bott i Sverige omfattas av premiepensionen. Det innebÀr att individer i Sverige som betalar skatt tvingas till ett stÀllningstagande pÄ den finansiellamarknaden.MÄnga individer saknar kunskap om finansiell planering för att kunna fatta genomtÀnkta ekonomiska beslut för premiepensionen. MÄnga sparare Àr av den anledningen i behov av hjÀlp och stöd, samt individanpassad information om finansiell planering. Under de senaste Ären har konkurrensen inom den finansiella tjÀnstesektorn varit ett omdebatterat Àmne. PÄ grund av att kritik har riktats mot finansiella tjÀnster i anknytning till premiepensionen, saknar individer förtroende för den finansiella tjÀnstesektorn.

Problem: Bankerna har olika finansiella förutsÀttningar för att klara sig igenomfinansiella kriser. De problem som bankerna kan drabbas av, kan bero pÄ en mÀngdolika faktorer som bland annat kreditförluster, finansiella oro i andra lÀnder, bankernasbuffert och etc. Det Àr intressant att göra en jÀmförelse av hur bankerna klarar sigigenom en finansiell kris. FrÄgan som jag vill med denna studie besvara Àr:? Hur pÄverkades de tvÄ svenska bankerna, Handelsbanken och Swedbank, av denfinansiella marknaden under finanskrisen 2008 och tiden efterÄt och hur sÄgbankernas finansiella situation ut Äret innan den finansiella krisen?Syfte: I detta arbete vill jag göra en undersökning om den finansiella situationen och deekonomiska förutsÀttningarna av tvÄ av de stora svenska bankerna, Handelsbanken ochSwedbank under 2000-talets finanskris.

Trots den ostabila lönen som oftast utgörs i form av provision, vÀljer mÄnga att arbeta som fastighetsmÀklare. Statistiken visar att antalet fastighetsmÀklare ökar för varje Är som gÄr och inte en enda gÄng under dessa Är visar det motsatsen. I och med det riktar sig studien mot om det Àr belöningssystem som motiverar fastighetsmÀklare i slutÀndan eftersom de fortsÀtter vara verksamma inom branschen. Det finns tvÄ typer av belöningar som vi kan utgÄ ifrÄn, dessa Àr finansiella och icke-finansiella belöningar. Finansiella belöningar bestÄr av provision, lön och olika typer av förmÄner samtidigt som de icke-finansiella innebÀr uppskattning, beröm eller kundnöjdhet.

Den1 juli 2005 infördes Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden stÀlls bl.a. krav pÄ att det i bolagsstyrelserna ska finnas ett revisionsutskott. I detta examensarbete har vi undersökt vilken pÄverkan dessa utskott har pÄ den externe revisorns roll och verksamhet. Vi har utgÄtt ifrÄn Kodens punkter och utifrÄn dessa definierat fyra omrÄden över revisionsutskottets kopplingar till revisorn; finansiell rapportering, kontakt med bolagsorganen, andra tjÀnster Àn revision samt utvÀrdering av revisorns arbete.

Syftet med denna uppsats var att undersöka Facebooks betydelse som identitetsskapare. Undersökning utfördes utifrÄn begreppen information och relation. Följande frÄgestÀllningar anvÀndes; Vilken betydelse fÄr informationen pÄ Facebook för identitetsskapande? Vilken betydelse fÄr Facebook för relationer och vad fÄr det i sin tur för betydelse för identitetsskapande? Undersökningen hade en kvalitativ ansats och en abduktiv metod. Empirin bestod av intervjuer samt statusuppdateringar.

ResuméI uppsatsen diskuterar författaren huruvida 13 kap 1 § sista stycket i Lag (2007:528) om vÀrdepappersmarknaden (?VpmL?) Àr börslagstiftning i ?fel riktning?. Uppsatsen Àr uppdelad i fyra delar. Under den första delen diskuteras regeln i ljuset av motiv för finansiell reglering. I andra delen görs en genomgÄng av befintlig lagstiftning för att utreda om det sedan tidigare finns reglering som fyller samma funktion som VpmL 13 kap 1 § sista stycket.

Studien syftar till att undersöka huruvida det finns ett signifikant samband mellan den svenska reporÀntan och prisbildningen av aktier inkluderade i indexet OMXS30. Datamaterialet tÀcker perioden 2004 till 2012 och hÀmtas direkt frÄn NASDAQ OMX Nordic. Genom en eventstudie och med hjÀlp av Marknadsmodellen estimeras en abnormal avkastning för hÀndelseperioderna. För att ta hÀnsyn till de estimeringsproblem som finns associerade med finansiell tidsseriedata och dess varians anvÀnds en EGARCH-modell. Resultatet tyder pÄ en signifikant negativ korrelation mellan reporÀntan och marknadspriserna pÄ Stockholmsbörsen.

Bakgrund och Problemdiskussion: Under perioden 1995 till 2009 har vÀrldsekonomin haft bÄde kraftiga upp- och nedgÄngar, vilket givetvis har pÄverkat företag pÄ olika sÀtt. Företag mÄste oavsett hur konjunkturen ser ut, vÀlja hur de ska finansiera sin verksamhet. Generellt kan inte ett större företag under tillvÀxt finansieras med endast interna medel utan mÄste ta hjÀlp av externt kapital, vilket alltid medför en viss risk. Val av kapitalstruktur kan dÀrmed bli avgörande för dess fortsatta överlevnad. Hur hög belÄningsgrad Àr olika företag villiga att ta? Och hur ser dÀrmed deras finansiella risktagande ut?Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida den finansiella risken har förÀndrats i ett antal börsnoterade verkstadsindustriföretag mellan Ären 1995 och 2009.