Finansiell rÄdgivning har blivit en allt viktigare del av vÀrdepappersmarknaden och samhÀllet i stort. Nya lagar och riktlinjer har kommit till för att skydda konsumenten och öka kompetenskraven hos rÄdgivarna. Trots detta har Finansinspektionen hittat och belyst ett flertal risker som konsumenten kan utsÀttas för och Ärligen inkommer ett stort antal anmÀlningar till AllmÀnna reklamationsnÀmnden frÄn konsumenter som Àr missnöjda med den rÄdgivning de fÄtt. Om antalet anmÀlningar som inkommit till ARN under Ären 2008-2011 stÀlls i perspektiv till antalet rÄdgivningsmöten som hÄlls per Är utgör denna siffra ca 0,02 % av antalet möten. Det Àr dÀrför intressant titta pÄ hur stort problemet kring misslyckad finansiell rÄdgivning egentligen Àr samt att undersöka hur bankerna sÀkerstÀller kvalitén pÄ rÄdgivningen.Syfte: Studiens syfte bestÄr i att kartlÀgga och analysera de fall som skett avseende misslyckad finansiell rÄdgivning gentemot privatpersoner, samt att granska och analysera hur bankerna sÀkerstÀller kvalitén pÄ den finansiella rÄdgivning de erbjuder.Genomförande: Genomförandet av studiens datainsamling har skett genom en kombination av intervjuer, granskning av dokument, empirisk forskning samt finansiell teori och rÄdande lagstiftning.

Finansiell rÄdgivning har blivit en allt viktigare del av vÀrdepappersmarknaden och samhÀllet i stort. Nya lagar och riktlinjer har kommit till för att skydda konsumenten och öka kompetenskraven hos rÄdgivarna. Trots detta har Finansinspektionen hittat och belyst ett flertal risker som konsumenten kan utsÀttas för och Ärligen inkommer ett stort antal anmÀlningar till AllmÀnna reklamationsnÀmnden frÄn konsumenter som Àr missnöjda med den rÄdgivning de fÄtt. Om antalet anmÀlningar som inkommit till ARN under Ären 2008-2011 stÀlls i perspektiv till antalet rÄdgivningsmöten som hÄlls per Är utgör denna siffra ca 0,02 % av antalet möten. Det Àr dÀrför intressant titta pÄ hur stort problemet kring misslyckad finansiell rÄdgivning egentligen Àr samt att undersöka hur bankerna sÀkerstÀller kvalitén pÄ rÄdgivningen.Syfte: Studiens syfte bestÄr i att kartlÀgga och analysera de fall som skett avseende misslyckad finansiell rÄdgivning gentemot privatpersoner, samt att granska och analysera hur bankerna sÀkerstÀller kvalitén pÄ den finansiella rÄdgivning de erbjuder.Genomförande: Genomförandet av studiens datainsamling har skett genom en kombination av intervjuer, granskning av dokument, empirisk forskning samt finansiell teori och rÄdande lagstiftning.

Finansiell rÄdgivning har blivit en allt viktigare del av vÀrdepappersmarknaden och samhÀllet i stort. Nya lagar och riktlinjer har kommit till för att skydda konsumenten och öka kompetenskraven hos rÄdgivarna. Trots detta har Finansinspektionen hittat och belyst ett flertal risker som konsumenten kan utsÀttas för och Ärligen inkommer ett stort antal anmÀlningar till AllmÀnna reklamationsnÀmnden frÄn konsumenter som Àr missnöjda med den rÄdgivning de fÄtt. Om antalet anmÀlningar som inkommit till ARN under Ären 2008-2011 stÀlls i perspektiv till antalet rÄdgivningsmöten som hÄlls per Är utgör denna siffra ca 0,02 % av antalet möten. Det Àr dÀrför intressant titta pÄ hur stort problemet kring misslyckad finansiell rÄdgivning egentligen Àr samt att undersöka hur bankerna sÀkerstÀller kvalitén pÄ rÄdgivningen.Syfte: Studiens syfte bestÄr i att kartlÀgga och analysera de fall som skett avseende misslyckad finansiell rÄdgivning gentemot privatpersoner, samt att granska och analysera hur bankerna sÀkerstÀller kvalitén pÄ den finansiella rÄdgivning de erbjuder.Genomförande: Genomförandet av studiens datainsamling har skett genom en kombination av intervjuer, granskning av dokument, empirisk forskning samt finansiell teori och rÄdande lagstiftning.

IT inom va?rden blir allt vanligare och med det mo?jligheterna till kommunikation mellan patient och va?rdgivare. Denna uppsats syfte a?r att underso?ka vilken nytta och mo?jligheter ljud- och videokommunikation kombinerat med samtidig visning av webbplatsen Onkonnect kan erbjuda patienter och va?rdgivare under cancerra?dgivning. Som mo?jliggo?rande teknik fo?r denna kommunikation anva?nds WebRTC.

Internet blir en allt sto?rre del av samha?llet da? fler tja?nster digitaliseras fo?r att underla?tta vardagen. Dock ligger det sociala arbetet efter. Av de utbud som idag erbjuder socialra?dgivning och socialt sto?d pa? internet a?r den sto?rsta andelen ideella verksamheter, medan de professionella verksamheterna a?r begra?nsade.

En undersökning att motivera sÀljare och administrativ personal i en misslyckad fas i en förÀndringsprocess..

AnvÀndarna av extern redovisning fokuserar pÄ framtiden medan traditionell redovisning baseras pÄ historiska data. Amerikanska undersökningar visar att analytiker efterfrÄgar mer icke-finansiell information för att kunna göra bÀttre prognoser. Företagens Ärsredovisningar fungerar idag som informationsbÀrare och Àr ett viktigt beslutsunderlag för analytiker. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva de svenska förhÄllandena vad det gÀller redovisad och efterfrÄgad icke-finansiell information. Genom att studera svenska Ärsredovisningar samt tillfrÄga analytiker hur de stÀller sig till icke-finansiell information har vi besvarat följande frÄgor.

Vi vill med vÄr uppsats försöka hitta förklaringar till varför börsintroduktioner misslyckas. Med dessa förklarande variabler vill vi försöka skapa en modell som kan förutse huruvida en introduktion kommer bli lyckad eller ej.Teorin bygger pÄ aktuell och tidigare forskning om misslyckade börsintroduktioner. Det redogörs Àven för förekommande begrepp och variabler.Vi anvÀnder ett kvantitativt angreppssÀtt för att besvara uppsatsens problemformulering samt uppfylla dess syfte. För att hitta de variabler som förklarar en misslyckad börsintroduktion anvÀnder vi oss av en logistisk regression.De variabler som vi funnit som kan förklara en misslyckad börsintroduktion Àr företagets Älder, dess skuldsÀttning, huruvida företaget Àr uppbackat av venture capital eller ej samt andelen kvarhÄllna vinster i förhÄllande till totala tillgÄngar. Den modell vi skapar förutser en lyckad respektive misslyckad introduktion i 69 procent av fallen..

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Bakgrund: Ra?dgivningstja?nster utgo?r idag en betydande del fo?r ma?nga revisionsbyra?ers verksamhet. Revisionsbyra?er har pa? grund av sin revision en kunskapsbas som konkurrenterna ofta inte har, och ett fo?rtroende som revisorer som ger en fo?rdel i ra?dgivningsbranschen. Dock a?r det detta fo?rtroende, eller oberoende, som ma?nga a?r ra?dda fo?r ska a?sidosa?ttas na?r revisorn utfo?r ra?dgivningstja?nster.

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..

Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris pĂ„ 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bĂ€ttre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sĂ€tt har varit att lĂ€gga mer fokus pĂ„ icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida hĂ€ndelser. Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva vilka faktorer som pĂ„verkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. ÄmnesomrĂ„det kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.

Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris pĂ„ 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bĂ€ttre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sĂ€tt har varit att lĂ€gga mer fokus pĂ„ icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida hĂ€ndelser. Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva vilka faktorer som pĂ„verkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. ÄmnesomrĂ„det kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.