MÄlet med revision Àr revisionsberÀttelsen som upprÀttas av en revisor. En revisionsberÀttelse Àr standardiserad och Àr antingen ren eller oren beroende pÄ om den utformas i enlighet med standardutformningen eller avviker frÄn den. RevisionsberÀttelsen Àr ett viktigt dokument som intressenter kan ta del av. Tidigare studier visar att bland alla orena revisionsberÀttelser som inkom till bolagsverket 2007 erhöll mikroföretag flest orena revisionsberÀttelser med en eller flera anmÀrkningar. Andra studier pÄvisar Àven att det finns ett negativt samband mellan storleken pÄ ett företag och konkurs, att mindre företag har det lÀttare att gÄ i konkurs i jÀmförelse med större företag..

Denna uppsats handlar om social Ängest hos elever i skolan relaterat till skolans arbetssÀtt och redovisningsformer. VÄrt syfte var att undersöka lÀrares uppfattningar huruvida skolans arbetssÀtt och redovisningsformer kan medföra eller motverka att social Ängest framkallas hos eleverna. Syftet var Àven att undersöka elevers Äsikter om arbetssÀtt och redovisningsformer i skolan. UtifrÄn resultatet av enkÀtundersökningen, intervjuerna och det som tidigare forskats fram i Àmnet drog vi slutsatsen att skolans arbetssÀtt och redovisningsformer bÄde kan medföra och motverka att social Ängest framkallas hos eleverna. Detta beroende pÄ vilken hÀnsyn som tas till problem med social Ängest i skolans vardagliga arbete..

För att förklara varför smÄföretagare fattar de finansiella beslut de gör, har vi antagit ett processuellt perspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie pÄ fyra smÄföretag dÀr Àgaren Àven Àr företagsledare. Detta för att vi förvÀntade oss att beslutsprocessen i dessa företag till stor del kretsar kring denna person. Genom att utgÄ frÄn teorier rörande beslutsprocesser, risk, osÀkerhet, lÀrande och kapitalstruktur belyser vi vilka övervÀganden och faktorer som pÄverkar de finansiella besluten i smÄföretag. Uppsatsen visar att beslutsprocess och beslut Àr beroende av de som medverkar i beslutsprocessen.

Studiens syfte har varit att förklara i vilken utstrÀckning icke-finansiellt beroende hos revisorer kan uppstÄ genom revisorernas identifikation med klienter samt undersöka dess effekter pÄ revisorns oberoende och objektivitet. Vidare har vi försökt undersöka hur klientidentifikationen kan pÄverkas av professionell identifiering och revisorsrotation. SÄledes har vÄr problemformulering varit ?Hur identifierar revisorerna sig med sina klienter hur detta pÄverkar revisorns objektivitet? Hur pÄverkas klientidentifikationen av revisorns profession? Hur kan revisorsrotationen bidra till en minskning av identifikationen med klienten? ?.Det empiriska materialet har samlats in genom en elektronisk enkÀtundersökning som skickades ut till 1200 godkÀnda och auktoriserade revisorer i Sverige. Bortfallet blev 87 %, den bakomliggande anledningen kan vara att enkÀten skickades ut i samband med alla deklarationer.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur klasslÀrare arbetar med de elever som har lÀs och skrivsvÄrigheter. Intervjuer har gjorts med fyra undervisande pedagoger i Ärskurs 3-5 för att fÄ deras syn pÄ vilka arbetssÀtt de anvÀnder sig av i undervisningen.Arbetet inleds med en litteraturgenomgÄng vad styrdokumenten sÀger samt vad tidigare forskning tar upp om bland annat arbetssÀtt för pedagoger och elevers sjÀlvförtroende.Undersökningen visar att lÀrarna Àr medvetna om vilka kompensatoriska hjÀlpmedel det finns och att de trots resursbrist gör sÄ gott de kan för att stötta sina elever. VÄra slutsatser av undersökningen Àr att det viktiga i arbetet med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr att de fÄr det stöd de behöver sÄ att de kan genomgÄ skolan med gott sjÀlvförtroende. Det visade sig att den hjÀlp eleverna fick var beroende av resurser och den tid lÀraren kunde ge dem..

I och med att en stor del av de smÄ och medelstora bolagen idag Àr uppbyggda och drivs av fyrtiotalister, som inom en tioÄrsperiod kommer att gÄ i pension, kommer troligtvis 60 procent av dessa att genomföra nÄgon form av Àgarskifte. Den hÀr uppsatsen speglar framförallt problematiken vid generationsskiften inom familjeföretag och endast kortfattat försÀljning till utomstÄende.Vi har valt att anvÀnda oss av en deduktiv ansats, dÄ vi har nyttjat befintliga teorier och tidigare rön som redan finns för att ta fram teori till vÄr framstÀllning. Vi har sedan testat den hÀr teorin empiriskt genom intervjuer. Till vÄr framstÀllning ansÄg vi Àven att en kvalitativ metod var mest lÀmplig för insamlandet av vÄr empiri, dÄ den ger oss större flexibilitet vid vÄr datainsamling.Ett Àgarskifte innebÀr inte bara problem av ekonomisk karaktÀr, utan Àven mÄnga viktiga frÄgestÀllningar Àr av mer kÀnslomÀssig sort. Vem passar bÀst att driva verksamheten? Vem vill ta över företaget? Hur ska syskonen kompenseras? De hÀr frÄgorna i samband med generationsskiften kan ofta skapa turbulens inom en familj.

I den h?r rapporten till?mpas tv? f?rgreningsprocesser, en diskret tid Galton-Watson och en kontinuerlig tid Markov f?rgreningsprocess, i syfte att studera hur en population av ?ldrande celler utvecklas beroende p? populationens celldelningsf?rm?ga och delningshastighet, d?r ?ldrandet ?r direkt kopplat till ackumulering av defekta proteiner. Vi kollar ?ven p? effekten hos cellens ?ldrande baserat p? hur k?nsliga de ?r f?r defekta proteiner. Populationens delningsf?rm?ga har en avg?rande effekt p? hur v?l populationen v?xer och bibeh?ller ett l?gre antal defekta proteiner hos cellerna, med dessa f?ruts?ttningar ses ytterligare effekt baserat p? delnigshastigheten hos cellerna.

I dagens visuella samhÀlle Àr det medierna som skapar och förstÀrker förestÀllningar om vad som Àr rÀtt och fel, manligt eller kvinnligt, naturligt och onaturligt. Skolans styrdokument betonar vikten av arbete med medier i grundskolan. Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i hur lÀroplanens och kursplanernas intentioner med medieundervisning i grundskolan kan omsÀttas i praktiken. Min empiriska undersökning grundar sig i observationer och intervjuer med lÀrare pÄ tvÄ skolor som har valt att satsa pÄ en utveckling med hjÀlp av mediearbete. Den problematik som finns kring medieundervisning gÄr att utlÀsa Àven pÄ dessa skolor.

SammanfattningDen hÀr uppsatsen beskriver arbetet bakom migreringen av en .NET webapplikation skriven i C#, kallad AMM, till en molnapplikation som sedan lagts upp pÄ Windows Azure datormoln.Arbetet Àr gjort pÄ uppdrag av Sogeti Karlstad som Àr ett konsultföretag för IT-relaterade lösningar. MÄlet bakom migreringen var att utreda om Windows Azures molntjÀnst lÀmpade sig till att anvÀndas för mindre applikationer sÄsom denna. SjÀlva uppgiften var att fÄ applikationen att fungera i Windows Azures datormoln samt att förbÀttra befintliga funktioner inom applikationen. Resultatet blev en applikation som drivs helt och hÄllet av Microsoft Windows Azure, och den har funktionen att kunna skapa nya databaser beroende spÄ hur mÄnga kunder som anvÀnder sig av tjÀnsten. .

IdĂ©n med studien Ă€r att se om LuleĂ„ kommun Tekniska förvaltning kan ta lĂ€rdom av andra organisationer sĂ€tt att hanterandet ÄTA:or (Ändring-, tillĂ€gg- och avgĂ„ende arbeten), erfarenhetsĂ„terföring samt uppföljning.Studie baseras pĂ„ teorier för erfarenhetsĂ„terföring, tillĂ€mpat pĂ„ ÄTA -hantering samt uppföljningar. Kvalitativa intervjuer Ă€r gjorda för framtagande av resultat och information frĂ„n de utvalda organisationerna, fyra kommuner och myndigheter samt en entreprenör. Idag anvĂ€nds erfarenheter frĂ„n tidigare bra- eller mindre bra hĂ€ndelser under ett projekts genomförande i obefintlig utstrĂ€ckning. Det visar sig att erfarenheter som uppkommer stannar hos de inblandade personerna och att nĂ€rmaste kollega inte erhĂ„ller den information som han/hon behöver. Till stor utstrĂ€ckning hanteras erfarenheter och delande av information via muntliga dialoger.

Bakgrund: HÄllbarhetsredovisning har utvecklats frÄn att vara ett undantag till en norm, dock Àr enbart cirka 40 procent av de utgivna hÄllbarhetsredovisningarna granskade enligt en undersökning utförd av KPMG frÄn 2008. Det saknas krav nÀr det gÀller granskningen av hÄllbarhetsredovisningarna och det finns ett antal standarder som kan anvÀndas vid granskningen, bÄde internationella och nationella sÄdana. I och med detta försvÄras jÀmförelser mellan företag samtidigt och det blir svÄrt att bedöma vilken kvalité den utförda granskningen har.Syfte: Uppsatsen syfte Àr att undersöka huruvida granskningsrapporten skiljer sig Ät beroende pÄ granskande aktör och/eller vilken granskningsstandard som anvÀnds i Sverige, Tyskland, Storbritannien och Danmark. Med skillnader menas i det hÀr fallet att undersöka vilka egenskaper i redovisningen som lyfts fram av den granskande aktören, vilken nivÄ pÄ granskningen som lÀmnas samt vilka intressenter som granskningen riktar sig till i första hand. Genom att undersöka detta Àr det möjligt att bidra med kunskap om huruvida anvÀndbarheten av hÄllbarhetsredovisningarna pÄverkas av granskande aktör och anvÀnd granskningsstandard och om detta ser olika ut i de undersökta lÀnderna.Metod: En undersökning av 30 hÄllbarhetsredovisningar i respektive land.

Företag som Àr involverade i ett förvÀrv har intentionerna att skapa ett högre vÀrde i den egna verksamheten. Avkastningen vid tillkÀnnagivandet av ett tÀnkt förvÀrv indikerar hur lönsamt marknaden tror förvÀrvet Àr. I studien har detta undersökts genom att mÀta den abnormala aktieavkastningen i samband med tillkÀnnagivandet av ett bud, beroende pÄ om företaget Àr förvÀrvare eller förvÀrv samt om affÀren Àr horisontell eller vertikal. FrÄn dessa fyra har totalt Ätta olika undergrupper analyserats. Hos fem av de Ätta undergrupperna har en abnormal avkastning kunnat bekrÀftas kring tillkÀnnagivelsedatumet; förvÀrvande-horisontellt, förvÀrv-horisontelt, förvÀrvande, förvÀrv, horisontella och Àven den totala abnormala avkastningen för det samtliga urvalet visade positivt resultat..

Syftet med denna studie var att fÄ en bild av hur dagens ÄlderspensionÀrer tÀnker angÄende sitt framtida boende. SocialnÀmnden skall verka för att Àldre mÀnniskor ska fÄ bra och anpassade bostÀder dÀr de fÄr möjlighet att leva och bo sjÀlvstÀndigt. De skall ocksÄ göra sig vÀl förtrogen med kommunens levnadsförhÄllanden för Àldre mÀnniskor samt planera sina insatser för dessa. Metoden som anvÀnts har en kvalitativ ansats. Studien genomfördes med hjÀlp av litteraturstudier samt intervjuer av sju ÄlderspensionÀrer som inte hade nÄgon form av hjÀlp- och stödinsatser.

I föreliggande studie har tre verksamma sfi-lĂ€rares individualiseringsmetoder granskats. Studien fokuserar pĂ„ deras verksamhet utifrĂ„n de didaktiska frĂ„gorna vad?, varför? och hur? För att nĂ„ fram till resultatet har den kvalitativa ansatsen i form av intervju anvĂ€nts.Resultatet tyder pĂ„ att lĂ€rarnas arbetsbörda Ă€r enorm, de upplever individualiseringsuppdraget som viktigt men svĂ„rt att genomföra under rĂ„dande omstĂ€ndigheter inom sfi. Graden av individualisering stĂ„r Ă€ven i beroende av lĂ€rarens engagemang, likasom variationen av tillĂ€mpade individialiseringsmetoder. Denna godtycklighet resulterar bland annat i att undervisningens upplĂ€ggning sĂ€llan möter individuella behov, samt i att deltagarna Ă€r tvungna att studera mycket pĂ„ egen hand, vilket negativt pĂ„verkar utbildningens kvalitĂ©.Överlag stĂ€mmer studiens slutsatser med dem av tidigare forskning..

Det svenska samhÀllet har under lÄng tid varit vÀldigt elberoende och detta beroende har inte minskat trots politiska intentioner i den riktningen. Syftet med denna uppsats har uttryckts i tvÄ delar. En del var rent empirisk dÀr det skulle undersökas om Sverige Àr beroende av andra lÀnder i sÄdan utstrÀckning att det utgör ett hot mot statens sÀkerhet. För att uppfylla det syftet skulle uppsatsen behandla kopplingen mellan energi och sÀkerhet. Den andra delen av syftet var teoretiskt och skulle testa i vad mÄn neorealismen och interdependensteorin hade nÄgot förklaringsvÀrde vad gÀllde att skönja energibehovets konsekvenser för en enskild stat.