Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ om elever i Är 5 Àr toleranta och kunniga om opinionsfriheterna i Sverige och om de Àr medvetna om att det finns lÀnder som saknar dessa friheter. För att mÀta elevers tolerans, kunskap och medvetenhet anvÀnde vi enkÀt. Undersökningen visar att bakgrund spelar roll för elevernas tolerans, kunskap och medvetenhet om opinionsfriheterna. Eleverna Àr toleranta och kunniga om opinionsfriheterna men dock inte i de provocerande frÄgorna och dessutom Àr de omedvetna om huruvida opinionsfriheter finns i alla lÀnder. Beroende pÄ vilken opinionsfrihet det gÀller skiftar toleransen, kunnigheten och medvetenheten.

I uppsatsen undersöker vi om individers tandvÄrdsprevention pÄverkas av ekonomisk riskaversion, hÀlsoriskaversion samt av deras ekonomiska situation. Med enkÀtdata frÄn 1834 personer insamlad i Kalmar lÀn 2005 som underlag testas detta med en probit modell. De huvudsakliga slutsatserna Àr att vid de tandvÄrdsbeteenden dÀr signifikanta resultat pÄtrÀffas Àr det större sannolikhet att en individ med hög ekonomisk riskaversion eller hög hÀlsoriskaversion har ett preventivt beteende Àn en individ med lÀgre riskaversion. Sambandet Àr dock svagare vid hÀlsoriskaversion. En hög inkomst ökar ofta sannolikheten för ett preventivt beteende, vilket tyder pÄ att inkomsteffekten dominerar.

Tidigare studier har funnit att otrygg Àngslig och otrygg ambivalent anknytning förutspÄr lÀngre tid i misshandelsförhÄllanden Àn vad trygg anknytning gör. Syftet med aktuell studie var att undersökaom detta resultat upprepade sig, samt huruvida anknytning verkade ha nÄgot samband med attÄtervÀnda till förhÄllandet efter första uppbrottet. Andra kÀnda faktorer som visat sig pÄverka kvinnors beslut att stanna; upplevt ekonomiskt beroende, upplevt socialt stöd och gemensamma barn, studerades ocksÄ. Resultaten visade inte pÄ nÄgra signifikanta samband. Möjliga brister i studien diskuteras och det relativt begrÀnsade urvalet (31 kvinnor) samt valet av anknytningsformulÀr lyfts upp som möjliga förklaringar till utfallet av studien..

Det hÀr arbetet handlar om hur fyra utvalda revisorer frÄn olika revisionsbyrÄer, bedömer disciplinÀrenden frÄn RevisorsnÀmnden, som behandlar revisorns oberoende i yrkesrollen. I intervjuunderlaget för bedömningarna ges utrymme att, pÄ en skala frÄn ett till sju, vÀrdera graden av förseelse i valda Àrenden. Vidare har varje utvald revisor Àven kunnat kommentera sin bedömning. I arbetets teoriavsnitt redogör vi för agentteorin som ligger till grund för vÄr analys och vi presenterar lagar som Aktiebolagslagen, Revisorslagen samt normer utgivna av FAR (Föreningen för revisionsbyrÄ branschen). Det vi har kunnat se i vÄr analys Àr att vÀrderingen av revisorernas oberoende varierar markant.

En studie över jÀmförelsen av fjÀrrvÀrme i Helsingborg och bergvÀrme har utifrÄn resursutnyttjande, klimatpÄverkan och ekonomi genomförts. Till detta har scenarion med solcellsanlÀggningar som komplement till bergvÀrmesystemet jÀmförts. Genom att förbruka fjÀrrvÀrme istÀllet för bergvÀrme sÄ skulle ett Nils Holgersson hus under 2013 förbruka 25 MWh mindre primÀrenergi, vilket mostsvarar 2 ton rÄolja och 5 ton pellets. Det billigaste bergvÀrmesystemet i studien hade en Ärskostnad pÄ 9 000 kr mer Àn fjÀrrvÀrmen. Beroende pÄ ursprungsmÀrkningen av elen utnyttjad i bergvÀrmesystemet variera koldioxid resultatet.

Syftet med vÄr uppsats Àr att jÀmföra lÀrares syn pÄ auktoritet i förhÄllande till genus mellan en mÄngkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lÀrarna pÄ förhÄllandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jÀmförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende pÄ kultur och etnicitet i den mÄngkulturella skolan Àn den svenska homogena skolan, dÀr kulturen frÀmst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, dÀrav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, dÀr individer tillskrivs olika normer och sÀtts i olika fack beroende pÄ sitt biologiska kön. VÄr undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lÀrare frÄn vardera skola.

Uppsatsen handlar om hur förskoleklassen förÀndrats sedan införandet av lÀroplanen Lpo-94 (LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). Den diskuterar mötet mellan förskola och skola samt lekens roll i dessa olika verksamheter. Studien baseras pÄ intervjuer och enkÀtundersökningar i Ätta förskoleklasser i en mindre kommun. Syftet var att undersöka hur verksamheten i förskoleklassen pÄverkats av införandet av lÀroplanen Lpo -94. Via litteratur och artiklar har det framkommit att leken Àr en avgörande del i barnens utveckling.

Huvudsyftet med studien Àr att undersöka om det finns skillnader i risktagande mellan individer som bor i olika omrÄden inom GÀvle kommun, med konsumtion av försÀkringsskydd som riskmÄtt. GÀvle kommuns 18 omrÄden Àr indelade i fyra regioner vilka Àr centrum, norr, söder-vÀst och öst.Delsyftet Àr att studera vilka individuella variabler sÄsom Älder, förvÀrvsinkomst, boende, boendeförhÄllande, utbildning samt sysselsÀttning som pÄverkar konsumtionen av försÀkringsskydd. Vidare syftar studien till att studera hur tvÄ fenomen, adverse selection och moral hazard, vilka hÀrrör frÄn informationsasymmetri, pÄverkar konsumtionen av försÀkringsskydd.Metod: Arbetet utgÄr ifrÄn fyra stycken valda metoder vilka Àr klassificering, kvantifiering, hypotesprövning samt komparation. Vidare har sambandsmÄttet, chi-tvÄ (?2), anvÀnts för att antingen falsifiera eller inte falsifiera en uppstÀlld hypotes.

Attention Deficit/Hyperactivity Disorder, ADHD, förekommer hos ca 3-5% av barn i skolÄldern och ca 2,5% hos vuxna. Forskning har visat pÄ att personer med ADHD löper en större risk att hamna i drogmissbruk och ungefÀr 20?35% av de som har nÄgot missbruksproblem har ADHD. Syftet i detta examensarbete Àr att genom en litteraturstudie undersöka om medicinsk behandling Àr en bra behandlingsmetod för individer med ADHD och missbruksproblematik. Resultaten visar att ADHD-symptomen minskar.

Svenska elevers resultat i lÀsförstÄelse har gÄtt tillbaka i internationella jÀmförelser och Skolverket anser att eleverna fÄr för lite undervisning i lÀsförstÄelsestrategier. Syftet med denna studie var att beskriva, jÀmföra och analysera metoder som utvecklar lÀsförstÄelsen, speglade mot styrdokumenten och det sociokulturella perspektivet. Sju metoder har analyserats med Hellspongs metoder för textanalys, bland annat kunskapskritisk och strukturell analys. Resultatet visade att de utvalda metoderna alla svarar mot strÀvansmÄlens intentioner, om Àn i olika omfattning beroende pÄ hur omfattande metoden var och metoderna stÀmmer vÀl in pÄ det sociokulturella perspektivet. Den viktigaste gemensamma faktorn Àr lÀrarens betydelse som organisatör av undervisningen, modell för hur och nÀr strategierna ska anvÀndas samt som stöd till eleverna i deras fortsatta arbete..

Uppsatsen grundar sig i en tanke om en koppling mellan begreppen Talent management och lojalitet. Orsaken till att just dessa begrepp ska studeras Àr utifrÄn en praktik pÄ H & M dÀr bÄda begreppen anses aktuella i organisationen och spÀnnande i ett studiesammanhang inom arbetsvetenskapen. Syftet Àr att studera de anstÀlldas attityd till begreppen och vilken betydelse det har betrÀffande de ansÀ?lldas lojalitet, hur den fo?rhÄller sig och uttrycks i en organisation som arbetar med en Talent management strategi. För att besvara syftet med undersökningen ligger dessa frÄgesta?llningar till grund;Vilka synsÀtt pÄ lojalitet finns bland de anstÀllda? Uttrycker de anstÀllda en lojalitet i arbetet och i sÄdana fall, hur Àr den riktad? Har en Talent management strategi en inverkan pÄ hur lojaliteten riktar sig och om sÄ Àr fallet, pÄ vilket sÀtt?H & M Àr ett vÀrdestyrt företag dÀr en av vÀrderingarna Àr ?vi tror pÄ mÀnniskan?, som visar sig i mycket internrekrytering och karriÀrmöjligheter inom organisationen.

Syftet med denna uppsats Àr att genom vÄr analys formulera vilka faktorer som ligger till grund för att lyckas att skapa konkurrenskraftiga fotbollsklubbar i Sverige gentemot Europa. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats Teoretiska perspektiv: Vi har utgÄtt frÄn relevant fakta inom strategi för att djupare gÄ in pÄ ?Key Success Factors?-modellen. Empiri: Vi har erhÄllit data frÄn elva intervjuer som hÄllits med nyckelpersoner inom fotbollsbranschen. Resultat: Fotboll som underhÄllning kommer alltid att vara beroende av moderna anlÀggningar och en uppdaterad kompetens för att kunna erbjuda sina publik det den vill ha och pÄ sÀtt nÄ framgÄngar..

Syftet med min undersökning Àr att genom kommunikationsetnografisk metod undersöka hur arbetet med manus gÄr till pÄ Ica Bokförlag. Vad hÀnder med manustexten i redigeringen? PÄ vilken nivÄ inleder redaktörerna sin redigering, och var lÀgger de mest arbete? Undersökningen baserar sig dels pÄ intervjusvar och enkÀtsvar frÄn anstÀllda pÄ förlaget, dels pÄ analys av tre texter nÀr de befinner sig i tre olika faser i redigeringsprocessen. Intervjuer och enkÀtsvar visar att det redaktörerna upplever att de arbetar mest med Àr stycken och samband, disposition och syntax. Resultaten av textanalyserna visar bland annat att det Àr pÄ nivÄerna lexikon, interpunk-tion och innehÄll som flest Àndringar sker.

Bostadsformen med att bo i villa och egnahem har utvecklats under olika förutsÀttningar i Sverige under 1900-talet beroende pÄ konjunkturer och politiska ÄtgÀrder. Boendet i egnahem blev vanligt under 1900-talets början dÄ det var möjligt att bygga hus med lÄn ur statliga egnahemsfonder. EgnahemsomrÄdena var ofta tydligt detaljplanerade med mycket enhetliga mönsterplanerade trÀdgÄrdar. SamhÀllsutvecklingen pÄverkade Àven anvÀndningen av trÀdgÄrdar och vÀxtvalet över tid. Genom att jÀmföra olika tidsperioders generella avtryck med platsspecifika fÀltstudier Àr det möjligt att analysera dels vilket vÀxtmaterial som finns kvar i Àldre villaomrÄden, dels förÀndringar i vÀxtval och funktion.

Denna artikel Àr inriktad mot att integrera Facebook med Android applikationer. Artikeln kommer att hjÀlpa personer som försöker att integrera sin applikation med Facebook. De lösningar som jag tar upp Àr grundlÀggande för att integrera Facebook med Android med sÀttet jag valde för att utföra dessa lösningar Àr anpassade till applikationen ?MyWorld?, men kan Àven anpassas till vilken applikation som helst beroende pÄ hur man vill att sin applikation ska se ut. MÄlet med arbetet var att ersÀtta vissa funktioner i MyWorld med Facebook, som till exempel inloggning, registrering och vÀn hantering.