Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelser av ledarskapsbeteenden inom judo. För att besvara syftet intervjuades fyra judoaktiva i Äldrarna 16-19 Är (m=17.8, sd=1.5 ) och fem judotrÀnare som var mellan 39-66 Är gamla (m= 47.0, sd= 10.9). Det skapades tvÄ semistrukturerade intervjuguider baserat pÄ den multidimensionella ledarskapsmodellen och LSS. FrÄgorna som stÀlldes var utifrÄn tre olika situationer; vardaglig trÀning, trÀningslÀger respektive tÀvling. Resultatet som framkom var att ledarskapsbeteende föredrogs samt upplevdes olikt beroende pÄ individerna och situationen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur förekomsten av olika typer av naturresurser tillsammans med andra teoretiskt relevanta variabler pÄverkar vÀpnade inomstatliga konflikter. UtifrÄn teoretisk och empirisk forskning testas tvÄ hypoteser som försöker förklara inbördeskrigens lÀngd och utbrott. De ekonometriska modellerna bestÄr av 138 lÀnder, tvÄ beroende och sju oberoende variabler och strÀcker sig mellan Ären 1960 och 1999. Resultaten tyder pÄ att BNP per capita och befolkningsmÀngd uppvisar starka och signifikanta samband bÄde vad gÀller inbördeskrigets lÀngd och uppstart. Ungdomsarbetslösheten pÄverkar endast inbördeskrigets lÀngd.

Syftet med denna studie Àr att redogöra hur pedagoger i förskolan tÀnker runt Àmnena naturvetenskap och teknik. FrÄgorna som undersöks ÀrVad anser pedagoger i förskolan att naturvetenskap och teknik Àr och hur kommer naturvetenskap och teknik till uttryck i förskolan. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer bland nio pedagoger pÄ fe olika förskolor i tre olika kommuner.Resultaten av studien visar att pedagogerna har olika syn pÄ vad naturvetenskap och teknik Àr. Beroende pÄ pedagogernas bakgrund och utbildning varierade svaren pÄ vad Àmnena innebÀr. Resultaten visar ocksÄ pÄ att arbetet med naturvetenskap och teknik i förskolorna Àr undermÄliga.

Att öka engagemang och inlÀrning Àr syftet med att integrera en pedagogisk agent i mÄnga spel. Detta fungerar vÀldigt bra, studier har visat att agenterna pÄverkar anvÀndares engagemang i lÀrsystemet och det pÄverkar Àven prestationen i lÀrsystemet och minnet för det anvÀndaren lÀrt sig. LÀrsystem med pedagogiska agenter pÄverkar Àven instÀllningen till matematik positivt. Agenternas olika kön sÀgs pÄverka anvÀndare olika, maskulina agenter sÀgs leda till bÀttre prestation Àn de feminina agenterna. Dessa skillnader tros bero pÄ de stereotyper vi mÀnniskor tillskriver bÄde mÀnniskor och fiktiva karaktÀrer för att veta hur nÄgon beter sig och hur man sjÀlv ska bete sig i relation till denne.

Den vanligaste sparformen idag Àr att placera i fonder. Unikt för Sverige Àr den höga andelen hushÄll som sparar i fonder. HushÄllen stÄr för cirka 80 procent av fondförmögenheten. Sverige innehar vÀrldsrekord i fondsparande och fondsparandet i Sverige Àr vÀl utbrett. De flesta av spararna vÀnder sig till sin bank nÀr de vill spara.

Denna studie fokuserade pÄ samverkan inom landstingets beroendeenhet och kommunens socialtjÀnst missbruksavdelningen. Syftet med studien var att belysa praktikers rfarenheter av samverkan, avseende patienter/klienter med missbruk/beroende problematik.Metodvalet var kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr Danermarks teori om samverkan och tre primÀra samverkansbegrepp;organisation, kunskap och regelverk. Resultatet visade att praktiker som deltagit i studien upplever att samverkan inom landsting och kommun fungerar bra och framhÄller vissa faktorer som kan underlÀtta samverkan samt vissa faktorer som kan försvÄra samverkan. Faktorer som underlÀttar samverkan Àr bland annat en god kommunikation, regelbundna möten.

En livsstilsförÀndrings motivationsprocess ser olika ut för mÀnniskor beroende pÄ deras förÀndring, mÄl och motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförÀndringar genom att tolka mÀnniskors livsberÀttelser mot motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod dÀr mÀnniskors livsberÀttelser tolkades mot motivationsteorier.  Tre motivationsteorier, Maslows behovstrappa, SjÀlvbestÀmmandeteorin och Transteoretiska modellen tillÀmpades parallellt för att ÄskÄdliggöra förÀndringsprocessen. I resultatet framkom att tillÀmpning av flera motivationsteorier gav bredare förstÄelse för förÀndringsprocessen dÄ det visade sig att teorierna kunde anvÀndas som kompletterande verktyg eller för att framhÀva olika hÀndelser under en process.  .

AllemansrÀtten Àr vagt reglerad i den svenska lagstiftningen och det Àr dÀrför svÄrt att utlÀsa vad som Àr tillÄtet genom att enbart lÀsa lagstiftning. FrÀmst regleras allemansrÀtten genom sedvanerÀtt vilken kan skilja sig nÄgot beroende pÄ var i landet man befinner sig. AllemansrÀtten medför inte bara rÀttigheter för utövaren utan ocksÄ faktiska skyldigheter att förhÄlla sig till. I min studie har jag undersökt vad som menas med allemansrÀttens olika rÀttigheter och skyldigheter, vad renskötselrÀtt innebÀr och ifall det uppstÄr nÄgra problem emellan dessa parter. Avslutningsvis har jag undersökt vad markÀgaren har för begrÀnsningar i sin ÀganderÀtt och skyldigheter gentemot bÄde allemansrÀtten och renskötselrÀtten..

Detta Àr en jÀmförande studie av textförfattarverktyg och dess pÄverkan pÄ min skapandeprocess. Mitt syfte var att undersöka hur skapandeprocessen pÄverkas av olika textförfattartekniker och vilka verktyg jag fÄr mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomförde detta genom att skriva sex lÄtar och genom att dokumentera skapandet av dessa för att sedan diskutera verktygens pÄverkan pÄ texternas skapandeprocess.Jag fick en djup insikt i textförfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan anvÀnda som hjÀlpmedel för sitt textskapande. Jag har insett att alla verktyg inte Àr optimala i alla avseenden och att jag gÀrna vÀljer verktyg beroende pÄ vilken typ av lÄt jag Àmnar skriva. Jag har Àven funnit en kedja av verktyg och moment som jag kÀnner mig bekvÀm i och som hjÀlper mig prestera bÀttre Àn nÀr jag skriver texter utan verktyg. .

I följande arbete redovisas olika metoder pÄ hur man lÀr ut svenska som andrasprÄk. Uppsatsen vill ge en bild av hur det Àr att undervisa i detta Àmne pÄ gymnasiet och komvux. Finns det skillnader mellan undervisning pÄ olika nivÄer? Arbetet inriktar sig pÄ lÀrare som undervisar svenska som andrasprÄk. Vad vill lÀrare uppnÄ för mÄl med undervisningen samt vilka svÄrigheter dyker upp? Undersökningen genomförs med hjÀlp av intervjufrÄgor, och resultatet visar att skillnader finns med att undervisa elever i svenska som andrasprÄk, beroende pÄ Älder samt intresse för att lÀra sig ett nytt sprÄk.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur pojkar och flickor bemöts av pedagoger pÄ en förskola. Datainsamlingen har gjorts genom observationer av hur bemötandet sker vid olika situationer pÄ tre stora avdelningar. Forskningsansatsen Àr kvalitativ. Datainsamlingen har Àven genomförts med hjÀlp av intervjuer med förskollÀrare. Undersökningen visar pÄ en viss skillnad i hur förskollÀrarna bemöter barnet olika beroende pÄ vilket kön barnet har.

Denna rapport kommer att behandla Àmnet Företagsledning och inriktar sig pÄ ledarens roll i kedjebutiker respektive privatÀgda butiker. Ledaren mÄste ha en ledarstil som engagerar och motiverar sina anstÀllda till att uppfylla företagets ursprungsmÄl. För att detta överhuvudtaget ska kunna fungera mÄste ledarens personliga mÄl överensstÀmma med företagets mÄl, vilket ofta inte Àr fallet. I övrigt finns inga genomgÄende drag som alla ledare mÄste ha, men det finns vissa utmÀrkande karaktÀrsdrag som ofta tillskrivs ledare. Detta leder oss fram till vÄr problemformulering, som stÀller oss frÄgande till ifall ledarens roll Àr olika beroende pÄ om det rör sig om en privatbutik eller en butikskedja.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om berÀttandet har nÄgon plats i dagens undervisning. Med berÀttande menar vi att en person muntligt berÀttar innehÄllet i en text för andra. Vi undersökte om det fanns nÄgon skillnad mellan hur barn uppfattar och minns en text beroende pÄ om de fÄr den berÀttad för sig eller om de lÀser texten sjÀlva. Vi ville ocksÄ sÀtta fokus pÄ barns skapande av inre bilder.VÄrt arbete inleds med en genomgÄng av litteratur i Àmnet berÀttande. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 4 med 24 elever.

Syftet med detta arbete har varit att utforska hur man kan gestalta en vÀxtvÀgg och hur man med hjÀlp av vÀxterna kan uppnÄ olika uttryck. MÄlet har varit att förstÄ hur vÀxter beter sig i en vÀxtvÀgg och hur de kan kombineras. Vilka vÀxtstrategier som Àr lÀmpliga för vÀxtmaterial pÄ en vÀxtvÀgg samt hur olika vÀxter kan kombineras för att uppnÄ önskat visuellt uttryck Àr frÄgestÀllningar som behandlas i rapporten. Faktainsamling kring gestaltning av vÀxtvÀggar har gjorts genom en litteraturstudie och praktiskt arbete i form av konstruktion av en prototyp. En intervju har ocksÄ genomförts. Erfarenheterna frÄn detta har anvÀnts för att ta fram ett gestaltningsförslag. Den vanligaste princip som anvÀnds för att konstruera en vÀxtvÀgg Àr med ett filtmaterial i syntet som hÀftas fast pÄ en plywoodskiva med kanalplast bakom, man anvÀnder en pump och droppslangar som styrs med en timer.

Syftet med uppsatsen Àr att, i ett kort och lÀngre tidsperspektiv, undersöka effekten, i form av överavkastning, pÄ aktiekursen av rekommendationer gjorda under 2005 och 2006 av de högst rankade analytikerhusen i Sverige. Undersökningen genomförs för en tiodagarsperiod omgivande rekommendationsdagen samt för en, tre respektive sex mÄnader. Syftet Àr ocksÄ att studera huruvida överavkastningarna skiljer sig Ät mellan den svenska börsens Large-Cap lista kontra Mid- och Small-cap listor. Studien visar att rekommendationer utgivna av analytikerhusen ger effekt pÄ marknaden, mÀtt som överavkastning, pÄ kort sikt. Effekten skiljer sig Ät beroende pÄ vilken lista bolaget Àr noterat pÄ..