I denna studie undersöktes hur specialpedagogens roll som utvecklingsledare kunde anvÀndas för att vidareutveckla pedagoger i förskolan rörande sprÄket inom matematiken med leken som metod. VÄr metod för studiens genomförande var halvstrukturerade intervjuer. Vi genomförde tio intervjuer med specialpedagoger dÀr sju arbetade i resursteam och tre arbetade direkt i förskolans miljö. Utav den information vi fick ta del av visades bilden av specialpedagoger som innehar mÄnga kunskaper för att vidareutveckla det matematiska sprÄket i förskolan med fokus pÄ lek. VÄrt resultat visade pÄ varierande förutsÀttningar i arbetet med att stödja pedagogerna i att nÄ ett mer medvetet förhÄllningssÀtt beroende pÄ specialpedagogers uppdrag frÄn sin arbetsledare och pÄ den aktuella situationen i respektive verksamhet..

AB Sandvik Coromant Àr en del i Sandvik Tooling och har huvudkontoret i Sandviken. Sandvik Coromant tillverkar hÄrdmetallskÀr och verktyg för skÀrande bearbetning. Produktionsenheten i Gimo Àr den största tillverkaren av Sandvik Coromants produkter. Syftet med examensarbetet Àr att förbÀttra dagens koncept kylvÀtskeapplicering pÄ en Coromant U-borr. Genom en förbÀttrad kylvÀtskeapplicering fÄs en bÀttre kyleffekt och en gynnsammare spÄnevakuering.

BakgrundÖverkonsumtion av alkohol Ă€r ett vanligt problem i Sverige och ett beroende eller missbruk av alkohol kan orsaka bĂ„de kroppslig och sjĂ€lslig skada hos individen. DĂ€rför pĂ„trĂ€ffas personer som överkonsumerar alkohol ofta inom den svenska sjukvĂ„rden. Tidigare forskning har visat att vĂ„rdpersonal har fördomar gentemot dessa personer och att personalens attityder och fördomar kan pĂ„verka bemötandet. Samtidigt har alla rĂ€tt till vĂ„rd pĂ„ lika villkor, oavsett vad de har för problem.SyfteStudiens syfte var att beskriva hur personer med alkoholberoende eller alkoholmissbruk upplever sig bli bemötta inom svensk sjukvĂ„rd.MetodFör att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod. Nio personer med nuvarande eller tidigare alkoholberoende eller alkoholmissbruk intervjuades.

HjÀrtinfarkt Àr en vanlig och allvarlig sjukdom. Personer som drabbats av hjÀrtinfarkt kan uppleveva sÄrbarhet. Syftet med litteraturstudien var att genom ett inifrÄnperspektiv beskriva hur personer upplever sÄrbarhet efter insjuknande i hjÀrtinfarkt. Litteratursökningen resulterade i fjorton artiklar som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: Att drabbas av övermÀktiga kÀnslor, att kÀnna förlust av sin sjÀlvstÀndighet och vara beroende av andra samt att inte kunna lita pÄ sin kropp. Genom att identifiera sÄrbarhet kan upplevelsen av sÄrbarhet vÀndas till nÄgonting positivt.

FöretagsförvÀrv av smÄ och medlestora företag Àr en stÀndigt aktuell frÄga. I Sverige berÀknas antalet företagsöverlÄtelser vad gÀller smÄ och medelstora företag kraftigt öka de kommande Ären, frÀmst beroende pÄ det stora antalet företagsÀgande fyrtiotalister som kommer att gÄ i pension. Denna framstÀllning beskriver olika förvÀrvsmetoder ur ett skattemÀssigt perspektiv samt vilka kriterier som presumeras för olika förvÀrvsmetoder och vad för beskattningskonsekvenser som kan komma att utlösas. VÄr intention med uppsatsen har varit att utreda hur stort inflytande beskattningskonsekvenserna har pÄ valet av förvÀrvsmetod samt vilka andra parametrar som inverkar. För detta ÀndamÄl valde vi att intervjua pÄ omrÄdet allmÀnt erkÀnda personer.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att bidra till en ökad förstÄelse för hur lÀrande sker inom en projektgrupp och vilka sociala och organisatoriska konsekvenser lÀrandet fÄr för arbetet. Vi har sett att olika sorters lÀrande uppstÄr i olika situationer och dessa leder till varierande former av kunskap. Kunskap vÀrderas olika beroende pÄ de antaganden som styr organisationen och högre vÀrderad kunskap tenderar att uppmÀrksammas mer Àn annan kunskap. Relationer Àr en förutsÀttning för lÀrande och hur dessa uppstÄr och förÀndras beror pÄ tre faktorer vi sett; trygghet, status och tid. Dessa tre faktorer pÄverkar i sin tur arbetetsuppgifter och arbetsfördelning i gruppen pÄ olika sÀtt..

Syftet med denna studie Àr att med utgÄngspunkt i lÀrares utbildning, undersöka om trumpetlÀrares undervisning vid musik- och kulturskolor skiljer sig Ät vad gÀller innehÄll och arbetssÀtt. Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa metoder för att samla empiriskt material. Fyra lÀrare, i olika Äldrar och med olika utbildning, deltar i studien. Analysen av resultatet genererade en modell som presenteras i diskussionen. Det visade sig bland annat att lÀrarnas arbetssÀtt och innehÄllet i undervisningen var beroende av nÀr man lÀt musiken komma in i bilden. De olika lÀrarna kunde ocksÄ ?delas in? i tvÄ undervisningstraditioner vilka skulle kunna betecknas som skapande och Äterskapande. .

Syftet med studien var att undersöka hur skyddsombuden inom LuleÄ kommuns grundskolor upplevde Arbetsmiljöverkets tillsyn, med fokus pÄ kommunikationen utifrÄn ett processperspektiv. Studien baseras pÄ halvstrukturerade intervjuer med Ätta skyddsombud. Resultaten visade att skyddsombuden, i överlag upplevde en tillsyn som nÄgot positivt. DÀremot visade vÄr studie pÄ upplevda svÄrigheter i kommunikationen vid delar av tillsynen. UtifrÄn kommunikationsprocessens faser upplevdes avsaknad av feedback som det mest framtrÀdande hindret i processen.

Det Àr tÀnkt att man genom detta arbete ska kunna skapa sig en uppfattning om hur elever, vilka huvudsakligen gÄr nionde klass, ser pÄ matematikÀmnet i relation till sig sjÀlva, beroende pÄ vilket kön och vilket betyg de har. Med en kombination av vÄr egen undersökning, som har gjorts pÄ uteslutande elever som gÄr i nionde klass, och andras undersökningar samt forskande litteratur Àr det meningen att just dessa mÄl skall uppnÄs. Förhoppningen Àr att detta arbete skall öppna vÀgar till framtida, djupare undersökningar som kommer att frÀmja matematikundervisning i ett bredare perspektiv för sÄvÀl flickor som pojkar. Arbetet riktar sig sÄvÀl till lÀrare som lÀrarstuderande. Det kan Àven vara till nytta för alla med ett pedagogiskt intresse för matematik.

Huvudsyftet med studien Àr att undersöka om det finns skillnader i risktagande mellan individer som bor i olika omrÄden inom GÀvle kommun, med konsumtion av försÀkringsskydd som riskmÄtt. GÀvle kommuns 18 omrÄden Àr indelade i fyra regioner vilka Àr centrum, norr, söder-vÀst och öst.Delsyftet Àr att studera vilka individuella variabler sÄsom Älder, förvÀrvsinkomst, boende, boendeförhÄllande, utbildning samt sysselsÀttning som pÄverkar konsumtionen av försÀkringsskydd. Vidare syftar studien till att studera hur tvÄ fenomen, adverse selection och moral hazard, vilka hÀrrör frÄn informationsasymmetri, pÄverkar konsumtionen av försÀkringsskydd.Metod: Arbetet utgÄr ifrÄn fyra stycken valda metoder vilka Àr klassificering, kvantifiering, hypotesprövning samt komparation. Vidare har sambandsmÄttet, chi-tvÄ (?2), anvÀnts för att antingen falsifiera eller inte falsifiera en uppstÀlld hypotes.

För ett litet företag kan det vara svÄrt att fÄ in kapital till verksamheten. LÄngivare och riskkapitalister kan vara skeptiska till smÄföretag och krÀva stor utdelning pÄ det investerade kapitalet. Med bakgrund i detta Àr skattekrediter, som en billig finansieringsform, en vÀl anvÀnd möjlighet för smÄföretagare i behov av ett litet kapitaltillskott i verksamheten. Periodiseringsfonden Àr den viktigaste formen av skattekredit och studien syftar till att besvara vad som hÀnder nÀr denna frÄn att ha varit rÀntefri gÄr till att bli rÀntebelagd.Pecking order theory (POT) beskriver hur företag vÀljer sitt kapital dÀr det internt genererade kapitalet föredras framför externt genererat kapital sÄsom lÄn och aktietillskott. Författarna föreslÄr i studien att periodiseringsfonden genom förÀndringen förflyttas i POT:s hierarki frÄn att ses som internt genererat kapital till externt kapital.

Ökad konkurrens och snabba förĂ€ndringar i företagens omvĂ€rld leder till att företagen snabbt mĂ„ste kunna anpassa sig till de nya förutsĂ€ttningarna. Genom att organisera företaget i projektform kan dess flexibilitet kraftigt förbĂ€ttras. DĂ„ projekt Ă€r lĂ€ttare att starta Ă€n att bygga upp helt nya avdelningar inom organisationen, samt att dess genomloppstid Ă€r relativt kort kan riskerna minimeras (Tonnquist, 2008). Varje projekt Ă€r samordnat av ett antal aktörer som t.ex. bestĂ€llare, projektledare, projektgrupp och en styrgrupp.

Introduktion: Det Àr av största vikt att patienter som vÄrdas pÄ fel vÄrdnivÄ upptÀcks och tas omhand sÄ tidigt som möjligt för att förhindra försÀmring och risk för död. Ett led i detta Àrinförandet av Mobila intensivvÄrdsgrupper (MIG), som kan tillkallas till vÄrdavdelning utifrÄn vissa kriterier, för att göra en bedömning av patienten. Studier har visat att MIG inte kontaktas i tillrÀcklig utstrÀckning. Ett bra samarbete mellan MIG och vÄrdavdelning Àr av vikt för att MIG-konceptet skall fungera och i förlÀngningen frÀmja patientsÀkerheten.Syfte: Att beskriva allmÀnsjuksköterskors upplevelse av hur mötet med Mobil intensivvÄrdsgrupp fungerar, med fokus pÄ samarbete och bemötande.Metod: Kvalitativ ansats. Djupintervjuer med fyra sjuksköterskor pÄ vÄrdavdelning.

Elever ska lÀra av skönlitteratur. SÄ stÄr det beskrivet om skönlitteratur i kursplanen i svenska. Forskare och författare pÄtalar vikten av att lÄta barn lÀsa och bli lÀsta för. Mitt arbete kan ses som en strÀvan att kartlÀgga vilken roll skönlitteraturen spelar pÄ en skola, i Ären 1-6. Syftet har varit att fÄ fram pedagogernas syn pÄ skönlitteratur i undervisningen samt att fÄ en insikt om hur de konkret anvÀnder sig av skönlitteratur.

Flera kandidatgener har föreslagits spela en roll i utvecklingen av antisociala beteenden i samband med miljöfaktorer. Syftet med den föreliggande studien var dÀrmed att undersöka sambandet mellan genen Katekol-O-Metyltransferas (COMT) och vÄld; och om det fanns interaktioner mellan exponering för tidigare övergrepp och COMT i samband med senare vÄld. Data hÀmtades frÄn en Svensk populationsbaserad studie baserad pÄ 2500 20-24 Äringar. Den aktuella studien fann att beroende pÄ vilken variant av genen man besitter, kommer man att pÄverkas i olika grad av negativa miljöfaktorer sÄsom försummelse och sexuella övergrepp i samband med vÄld..