Studien undersöker hur helhetsuppfattningen av en text eventuellt varierar beroende pÄ vilken medieringsform som anvÀnds under arbetet med texten. Talad prosa, rytmisk ramsa och sÄng Àr de tre olika medieringsformerna och dessa har agerat arbetsmetod i var sin grupp med förskolebarn. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan medieringsformernas förmÄga att fÄ barnen att lÀra sig texten. Eftersom det Àr skillnad pÄ att lÀra sig en text och att förstÄ en text har studien Àven undersökt om förmÄgan att förstÄ innehÄllet av texten varierar mellan grupperna. Skillnaden kring textförstÄelsen visade sig dock vara svÄrare att definiera..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Detta examensarbete belyser betydelsen som klassrummets utformning har för lÀrarens arbetssÀtt. Med utformning menas rummets innehÄll; placering av kateder, bÀnkar/bord, förvaring av arbetsmaterial, samlingsplats/fria ytor etc. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med fem lÀrare. LÀrarna diskuterar vilka för- och nackdelar som tillgÄng till bÀnk/bord, samlingsplats, material och utrymmen har i kontexten klassrum och undervisning. Resultatet visar att den fysiska utformningen av klassrummet, beroende pÄ lÀrarens instÀllning, kan utgöra bÄde möjlighet och hinder i undervisningen..

Syftet med vÄr studie Àr att skapa ett större perspektiv och att bidra till forskningsomrÄdet kring sinnesmarknadsföring och dess utveckling genom att belysa en Àmnesexperts perspektiv. Studien bygger pÄ en kvalitativ metod med semistrukturerad intervju med fÀrgexperten Per Nimer. Resultat: Trender har existerat och pÄverkat oss i Ärtionden. Trendutvecklingen pÄverkas genom skeenden i samhÀllet vilka avspeglas i psykosociala och demografiska aspekter hos individer. FÀrger har olika betydelser beroende pÄ i vilken kontext de figurerar i.

Syfte: Studien har utrett om aktiesplit genomförda pÄ Stockholmsbörsen under Ären 2004-2008 genererat överavkastning och i sÄdana fall om det har funnits nÄgra skillnader i överavkastning beroende pÄ företagens storlek.Teori: Den effektiva marknadshypotesen, framförallt i dess semistarka form, har utgjort en teoretisk referensram för arbetet.Metod: En kvantitativ deduktiv forskningsansats har tillÀmpats med eventstudiemetodik som grund. Undersökningen behandlar en femÄrsperiod mellan 2004-2008 dÀr ett urval av 56 stycken splitar mötte uppsatta kriterier. Dessa delades in i tre undergrupper beroende pÄ bolagens kapitalstorlek vid splitgenomförandet. Kursdata för 250 dagar innan spliten och 250 dagar efter har samlats in för berörda bolag med hÀnsyn till splitdagen. OMXSPI har anvÀnts som jÀmförelseindex.Resultat: Resultatet tillsammans med hypotesprövning visar att överavkastning i samband med aktiesplit har pÄtrÀffats för hela populationen under mÀtperioden.

Bakgrund: Karin Holmblad Brunsson, forskare pÄ Uppsala Universitet, har genom sin forskning tolkat Frederick W. Taylor och Henri Fayols forskning inom management med den slutsatsen att det finns ett gap mellan teori och praktik. Med utgÄngspunkt i denna forskning vill vi utreda detta gap genom att undersöka vilken kompetens som efterfrÄgas vid chefsrekrytering i Sverige.Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att, med hjÀlp av headhunters, utreda huruvida det Àr Taylor eller Fayol?s principer som dominerar i företagsledningen.Metod: Med en deduktiv ansats och strukturerade intervjufrÄgor har datainsamling skett genom intervjuer med headhunters. Dessa data ligger till grund i den tolkning och analys som avser att besvara syftet.TEORI: Kompetens, Headhunting/Executive Search, Taylorism, Fayolism.Slutsatser: Denna studie Àr avsedd att utreda om management Àr ett generellt yrke som gÄr att tillÀmpa oavsett organisation och bransch eller om det Àr ett yrke som krÀver anpassning efter specifika organisationer och branscher.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Studien undersöker hur helhetsuppfattningen av en text eventuellt varierar beroende pÄ vilken medieringsform som anvÀnds under arbetet med texten. Talad prosa, rytmisk ramsa och sÄng Àr de tre olika medieringsformerna och dessa har agerat arbetsmetod i var sin grupp med förskolebarn. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan medieringsformernas förmÄga att fÄ barnen att lÀra sig texten. Eftersom det Àr skillnad pÄ att lÀra sig en text och att förstÄ en text har studien Àven undersökt om förmÄgan att förstÄ innehÄllet av texten varierar mellan grupperna. Skillnaden kring textförstÄelsen visade sig dock vara svÄrare att definiera..

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pĂ„ om lĂ€rare bemöter sina elever olika beroende pĂ„ könstillhörighet. För att studera detta anvĂ€nde vi oss av kvalitativa metoder; observationer och intervjuer. Vi observerade och intervjuade tvĂ„ kvinnliga lĂ€rare pĂ„ mellanstadiet. I studien kom vi fram till att det i vissa aspekter finns en skillnad gĂ€llande bemötande. Även i den teoretiska utgĂ„ngspunkten nĂ€mns dessa skillnader.

Flera kandidatgener har föreslagits spela en roll i utvecklingen av antisociala beteenden i samband med miljöfaktorer. Syftet med den föreliggande studien var dÀrmed att undersöka sambandet mellan genen Katekol-O-Metyltransferas (COMT) och vÄld; och om det fanns interaktioner mellan exponering för tidigare övergrepp och COMT i samband med senare vÄld. Data hÀmtades frÄn en Svensk populationsbaserad studie baserad pÄ 2500 20-24 Äringar. Den aktuella studien fann att beroende pÄ vilken variant av genen man besitter, kommer man att pÄverkas i olika grad av negativa miljöfaktorer sÄsom försummelse och sexuella övergrepp i samband med vÄld..

?gats fixeringar, punkterna d?r blicken stannar, och sackader, de snabba hoppen mellan fixeringar, bildar ett unikt punktm?nster i tid och rum. Dessa m?nster kan d?refter analyseras och till?mpas inom olika discipliner. Syftet med detta arbete ?r att bygga statistiska modeller som efterliknar dessa m?nster.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Olika undersökningar vittnar om att familjer inte Àter tillsammans lÀngre pÄ grund av tidsbrist och olika aktiviteter pÄ fritiden. Vi Àter enklare mÄltider som inte Àr lagade och vi utför andra aktiviteter medan vi Àter. Eller sÄ Àter vi snabbmat nÀr vi Àr ?pÄ sprÄng? pÄ vÀg till nÄgot annat. Dessa förÀndringar i mÄltidsstrukturen skulle kunna innebÀra att den hemlagade maten till viss del har ersatts av snabbmat.

I Sverige har Äldersdiskrimineringsförbudet funnits i drygt tvÄ Är. NÀr det gÀller just diskrimi­neringsgrunden Älder finns det mer omfattande möjligheter till att göra undantag frÄn diskri­mineringsförbudet Àn vid övriga diskrimineringsgrunder. I och med de vida undantagsmöjlig­heterna blir regleringen kring Äldersdiskriminering tÀmligen otydlig och svÄrtolkad, dÀrför kan frÄgan stÀllas om skyddet mot Äldersdiskriminering egentligen Àr ett skydd utan verkan. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att utreda vad skyddet mot Äldersdiskriminering i det svenska arbetslivet egentligen innebÀr. I det svenska arbetslivet finns det faktiskt bÄde lagbe­stÀmmelser och överenskommelser i kollektivavtal som gynnar personer av en viss Älder.

Syftet med arbetet Àr att fÄ en bild av vad lÀrare menar med individualisering och dÀrigenom genomför sin undervisning.Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr strukturerade intervjuer med ett antal verksamma lÀrare, fördelade frÄn grundskolans tidigare Är till gymnasiet. Resultatet av intervjuerna kopplas dÀrefter tillbaka till litteratur och styrdokument för skolan.Resultatet av undersökningen visar att de flesta lÀrare Àr ganska överrens om vad som menas med individualisering. DÀremot tar sig detta olika uttryck i en klassrumssituation beroende pÄ vilka yttre omstÀndigheter som rÄder för de olika lÀrarna..