I den här uppsatsen undersöks genom kritisk diskursanalys hur Föräldraföreningen Mot Narkotika (FMN) och Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling (RFHL) konstruerar begreppet missbrukare och hur dom ser på Missbrukaren och dennes relationer.Uppsatsen bygger på organisationernas egna material, främst deras tidningar Anhörig (FMN) och Oberoende (RFHL) från åren 2012-2014. I uppsatsen redogör vi för hur FMN konstruerar Missbrukaren som en kriminell, farlig person som själv bär ansvaret för sitt missbruk, medan RFHL konstruerar Missbrukaren som en person med en sjukdom som fallit offer för omständigheter denne inte kunnat påverka.Författarna menar att hur vi skriver och pratar om saker får betydelse för vad vi tycker och tänker om sagda fenomen och därmed hur vi handlar gentemot dessa. Därför är det enligt oss viktigt att undersöka hur organisationer med makt att påverka den samhälleliga diskursen konstruerar begrepp som missbrukare eftersom detta kan få konsekvenser för hur vi behandlar missbrukare i vårt samhälle, till exempel genom den narkotikapolitik som förs..

Sjuksköterskeprogrammet, 180 pOmvårdnad ? Eget arbete VT 2008.

Subutex används vid behandling av heroinmissbrukare. Syftet med Subutex är att man skall ge Missbrukaren en chans att få kontroll på sitt liv, samt hålla denne vid liv så att andra behandlingsmetoder kan få bukt med det bakomliggande problemet. Det vi försökt belysa med denna rapport är de för- och nackdelar som subutexbehandlingen innebär. Vi har inhämtat information från internet och från litteratur om vårt ämne. Vi har även intervjuat två personer med kunskap och erfarenhet av Subutex och subutexbehandling.

Denna uppsats behandlar debatten om sprutbytesprogrammet. Sprutbytesprogrammet är ett program där narkotikaMissbrukaren kan byta gamla och använda sprutor mot rena, detta för att förhindra smittspridning av blodburna sjukdomar. Programmet syftar även till att motivera Missbrukaren till vidare behandling. Huruvida sprutbytesprogrammet hjälper eller stjälper Missbrukaren är omdiskuterat, vilket speglas i denna debatt.Syftet är att förstå innehållet i debatten om sprutbytesprogrammet gällande argument och meningsskiljaktigheter mellan förespråkarna och motståndarna.Våra frågeställningar är:* Hur kan kontroversen om sprutbytesprogrammet förstås utifrån förespråkares och motståndares argument?* Hur framförs argumenten från respektive förespråkare och motståndare inom debatten om sprutbytesprogrammet?För att förstå denna debatt har vi valt att utgå ifrån socialkonstruktivismen, med vilken vi kan tolka att debatten kan förstås utifrån att förespråkarna ser sprutbytesprogrammet som en hälsofråga medan motståndarna ser programmet som en narkotikapolitisk fråga.

Att leva som anhörig till missbruk antar vi inte är lätt, då den anhörige ses som en ?grupp? människor, som vi tror ?glöms? bort på ett eller annat sätt när man talar om missbruk/missbrukare. Vi vet att anhöriga är en stor grupp, som lever kring varje missbrukare, det kan röra sig om fem stycken anhöriga kring en missbrukare. Genom dessa siffror kan vi förstå att anhörig gruppen är större än missbrukar gruppen. Vi tycker det är konstigt att inte det lyfts fram mer vad den anhöriga har att berätta, vilken erfarenhet och kunskap de har inom ämnet om den missbrukande.

Att leva som anhörig till missbruk antar vi inte är lätt, då den anhörige ses som en ?grupp? människor, som vi tror ?glöms? bort på ett eller annat sätt när man talar om missbruk/missbrukare. Vi vet att anhöriga är en stor grupp, som lever kring varje missbrukare, det kan röra sig om fem stycken anhöriga kring en missbrukare. Genom dessa siffror kan vi förstå att anhörig gruppen är större än missbrukar gruppen. Vi tycker det är konstigt att inte det lyfts fram mer vad den anhöriga har att berätta, vilken erfarenhet och kunskap de har inom ämnet om den missbrukande.

Att leva i ett drogmissbruk är en stor tragedi, både för Missbrukaren själv, samhället och inte minst för dennes nära och kära. Siffror i vår rapport visar bland annat på att en manlig heroinist kan kosta samhället nästan 2 000 000 kronor om året. Ett avbrutet missbruk leder därmed till stora vinster för alla parter. Polisen är en samhällsfunktion som ofta kommer i kontakt med denna grupp. Vi har i rapporten undersökt om och i sådana fall hur polisen kan påverka Missbrukaren att börja sin resa ut ur missbruket.

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ studie kring ungdomars och unga vuxnasdrogvanor samt vilka narkotika preparat som är vanligast dem. Uppsatsen bygger på informantersutsagor kring narkotika situationen samt det preventiva arbetet i Norrköping..

Den här uppsatsen behandlar Sveriges narkotikapolitik, och då i förlängningen dess inverkan på individen, i form av Missbrukaren. Syftet med föreliggande studie är att spegla individperspektivet i den aktuella narkotikapolitiska debatten, för att se hur Missbrukarens position i samhället kan tänkas se ut framöver. Problemställningen utgår ifrån att politiken leder till att Missbrukaren starkt marginaliseras i vårt samhälle, då målet om "det narkotikafria samhället" utestänger användaren av narkotika.Uppsatsen bygger på Foucaults teoretiska begrepp makt, disciplin, avvikelse och norm. Samt på det perspektiv man inom rättssociologin benämner normvetenskap. Utifrån dessa begrepp har en teoretisk modell skapats, som hjälpmedel vid genomförandet av undersökningen.

Den h?r uppsatsen fokuserar p? de sociala praktiker och processer som g?r kvinnor som pekas ut som "missbrukare" till de andra och har som ?vergripande syfte att bidra med kunskap om andrefiering. Mer specifikt unders?ks framst?llningar av kvinnor som pekas ut som "missbrukare" i LVM-domar och hur domarna bidrar till andrefiering av "missbrukare". Genom att unders?ka hur kvinnor som anses vara i behov av tv?ngsv?rd enligt LVM beskrivs och hur deras situationer representeras diskursivt blir det m?jligt att kritiskt unders?ka vilka sociala konsekvenser andrefieringen kan f?.

Enligt 4 kapitlet 1 § Socialtjänstlagen (SoL) har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Den enskilde ska således inte själv kunna tillgodose sina behov. Om möjligt ska den enskilde stå till arbetsmarknadens förfogande för att erhålla försörjningsstöd.

Denna uppsats fokus ligger på den praktik inom socialt arbete där kategorier produceras, upprätthålls, modifieras och bryts. Huvudsyftet har varit att studera professionell retorik i relation till det kategoriseringsarbete som sker inom välfärdsstatliga miljöer. En diskursanalytisk metod har valts som grund i form av en kategoriseringsanalys. De teoretiska förutsättningarna har varit poststrukturalism, social konstruktionism och diskurspsykologi och mer specificerat i form av institutionell kategorisering, medan Jonathans Potters (1996) metodologiska retoriska verktyg kring faktakonstruktion tillämpats för att analysera hur respondenterna framställt sina utsagor som trovärdiga och faktamässiga.Addiction Severity Index (ASI) manualen har använts som utgångspunkt för insamlandet av empiri, men även som ett sätt att försöka fånga in professionell hjälpverksamhets generella ambition att standardisera och säkra sitt arbetssätt. Sammanlagt har tio yrkesverksamma professionella hjälpare som aktivt använts sig av ASI manualen i sitt dagliga arbete intervjuats, dessa kom även från en och samma institution.Analysresultatet visar att de professionella hjälparna beskriver två olika huvudkategorier som relevanta för deras verksamhet, nämligen sexualbrottslingen och Missbrukaren.

Vår studie är utförd i samarbete med Stockholms narkotikarotels ungdomssektion (SNU). Syftet med studien är att skapa förståelse för och åskådliggöra de föreställningar som gör att SNU har svårt för att identifiera unga missbrukande tjejer i sitt arbete. "Hur upplever SNU att unga missbrukande tjejer och killar skiljer sig åt?" samt "Varför upplever SNU det svårare att identifiera tjejer?" lyder frågeställningarna i studien. Det teoretiska ramverk och den tidigare forskning som har använts för att besvara frågeställningarna tar sin grund ur ett genusperspektiv.

BakgrundI Sverige sker en ökning av Cannabis bruk bland tonåringar. Rapporter uttrycker oro över att tonåringar kommer att bli beroende. Bakom varje tonåring finns anhöriga, föräldrar eller syskon, som kan utveckla ett medberoende. Medberoende personer låter sig ofta styras av personen som missbrukar och tappar därför många gånger fokus på sig själv och sitt eget välbefinnande. Genom livsvärldsteorin betonas människans upplevelser och erfarenheter i hennes dagliga liv.

The purpose of this essay is to contribute to an extensive understanding of former criminals and addicts. These people are facing several difficulties and possibilities during childhood, adolescence, the active period, the turning-point and life after the turning-point and we have examined what they might consist of.In this survey we have applied a qualitative method and collected our basis from interviews with former criminals and addicts. Criminality and addiction is a complex problem. There are many different factors which contribute to develop this. The most differential factors are; insecure childhood, low self-esteem and wrong kind of friends.