MÄnga missbrukare blir nyktra efter att ha varit pÄ behandling och/eller sjÀlvhjÀlpsrörelsemöten, sÄsom AA, dÀr de arbetar utifrÄn riktlinjerna De Tolv Stegen. Kunskapen och förstÄelsen av programmet kan ses som ett livslÄngt lÀrande. Tidigare forskning har inte fokuserat pÄ detta samband mellan lÀrande och nykterhet. Kvalitativa intervjuer har gjorts dÀr fem nyktra beroende har berÀttat sin livshistoria och vÀg till en lÄng nykterhet. Resultaten överensstÀmmer med tidigare forskning som visar att vissa insikter Àr fundamentala för nykterhet, sÄsom villighet, kapitulation och öppenhet för förÀndring.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt v?ld eller stalkning fr?n en n?rst?ende person. Konsekvenserna ?r omfattande, varierande och individuella. V?ld i n?ra relationer kan drabba alla, men i majoriteten av fallen uts?tts kvinnor av m?n, d?r 30 % av v?rldens kvinnor n?gon g?ng har upplevt v?ld fr?n sin partner. Akutmottagningen kan vara viktig f?r identifiering av v?ld i n?ra relationer.

Poliser har en utsatt position och Àr en grupp mÀnniskor som i sin yrkesutövning dagligen utsÀtts för stress. Stress kan för deras del handla om möten med missbrukare, skadade eller döda mÀnniskor, instÀllningen till sitt arbete och sin kompetens, risken att bli avskedad eller brist pÄ stöd av chefer. Polisens svÄra arbetsuppgifter pÄverkar deras livssituation, bÄde psykiskt och fysiskt i arbete och privatliv. Uppsatsens primÀra syfte Àr att studera hur anstÀllda med arbetsledande funktion uppfattar sin möjlighet att pÄverka de anstÀlldas arbetsmiljö och hÀlsa. Ett sekundÀrt syfte Àr att undersöka hur arbetstagarna bedömer arbetsledarnas förmÄga att frÀmja en god arbetsmiljö.

I denna studie har jag undersökt vad sociala relationer betyder för mÀnniskor med missbruksproblem i form av droger och alkohol. De sociala relationerna har kommit att inbegripa andra missbrukare men Àven mÀnniskor som jag definierar befinner sig utanför missbruket och dÀrmed Àr accepterade och inrÀknade som en del av samhÀllet. MÀnniskor med missbruksproblem stÄr utanför samhÀllet, de har inte en plats som mÀnniskor som lever ?normalt?. MÀnniskor med missbruksproblem har Àven svÄrt att bli accepterade av samhÀllet och deltagarna i denna studie upplever att de aldrig fÄr en chans att komma tillbaka.Jag valde att anvÀnda mig av en hermeneutisk metod, som handlar mycket om att sÀtta sig in i den andres livsvÀrld.

The purpose of this study was to explore the connection between substance abuse and completed/attempted suicide. Central questions were who the substance abusers who commit suicidal actions were. The study also tries to find out which factors that contributes to this behaviour and why it is so common amongst substance abusers. All from the point of view of three scientist and three persons working with treatment of addicts who were interviewed. The results of these interviews were analysed on an individual level with a psychological theory.

I Stockholm finns idag cirka 3000 hemlösa mÀnniskor. SocialtjÀnsten Àr det yttersta sociala skyddsnÀtet i vÄrt samhÀlle och den instans som mÄnga av dessa mÀnniskor Àr hÀnvisade till, andra instanser Àr exempelvis frivilligorganisationer. Idag förekommer mÄnga olika definitioner och orsaksförklaringar inom hemlöshetsforskningen. Hemlöshet skildras i hög grad av en stereotypisk beskrivning, att den som Àr hemlös Àr missbrukare och/eller psykiskt sjuk. Denna studie fokuserar pÄ den hemlösa individen och pÄ det sociala nÀtverket runt omkring.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pa? vilka samha?lleliga faktorer som initierade det egyptiska upproret. Enva?ldsha?rskaren Mubarak hade styrt landet i 30 a?r fram till revolten 2011. Egypten hade sedan la?ng tid lidit under sva?ra ekonomiska och sociala fo?rha?llanden, da?r medborgarna saknade politiska ra?ttig- heter.

Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse för upplevt utanförskap i missbruk. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr Erving Goffmans resonemang kring stigmatieringsprocesser och strategier för att hantera det upplevda stigmat, samt Howard S. Beckers diskussion kring olika former av avvikelse. Den tidigare forskningen som finns inom missbruk Àr omfattande men de teman som frÀmst ansetts vara relevanta för den hÀr uppsatsen har varit de som berör stigma eller som anvÀnder sig av intervjuer. Sammanfattningsvis verkar det som om det finns en stigmatisering av mÀnniskor med missbruk men oftast Àr de som intervjuas personer som arbetar med mÀnniskor med missbruk och det Àr nÄgot ovanligt att missbrukare sjÀlva fÄr komma till tals, vilket har varit viktigt i den hÀr studien.

Denna framsta?llning utgo?r en studie av kulturdelens lo?rdagsbilaga i dagstidningen Dagens Nyheter. Uppsatsen har analyserat hur den vita och den manliga normen produceras och reproduceras dels i spra?kbruket i intervjuer med fo?rfattare, dels bland representerade fo?rfattare i Boklistorna. Syftet med uppsatsen a?r sa?ledes att ta reda pa? om och hur de maktfo?rha?llanden som ra?der inom ko?n och etnicitet i va?rt samha?lle synliggo?rs och fo?rsta?rks i tidningens litteraturbevakning.

Valet av uppsatsÀmne vÀxte fram under den senare delen av vÄr utbildning, bl. a. genom en förelÀsning av leg psykolog, fil dr Alain Topor, men Àven efter tema kursen Psykiska funktionshinder och vÀlfÀrd. Det gav oss en inblick i problematiken kring psykiskt funktionshinder med missbruksproblematik. Gruppen betraktas av de professionella och belyses i media, som en utav de mest svÄrbehandlade och utsatta grupperna i samhÀllet (SOU 1999:1).

Cannabis Àr vÀrldens och Sveriges vanligaste narkotika. En undersökning gjord av BrÄ 2005, visar att 11,9 % av svenska befolkningen mellan 16-64 Är har rökt cannabis nÄgon gÄng i sitt liv. Trots detta visar studier att Sverige ligger lÄngt under det europeiska genomsnittet av ungdomar som provat narkotika. Syftet med vÄr rapport Àr att försöka ta reda pÄ nÄgra av orsakerna till varför just cannabis Àr sÄ vanligt förekommande och vilka faktorer som kan vara avgörande i valet av brukandet av denna drog. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi tagit del av rapporter, studentlitteratur frÄn tidigare moment, samt övrig fakta i form av Internet och litteratur.

Syftet med studien var att undersöka om och pÄ vilket sÀtt VÀsterÄs Stads-missions musikprojekt för mÀnniskor i social utsatthet Àr meningsfullt och vad det Àr som gör att musikprojektet fungerar. Vi sökte Àven efter tecken pÄ self-efficacy. Studiens Ätta respondenter var musikprojektets bandmedlem-mar, supportrar och personal pÄ VÀstersÄs Stadsmission. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer samt observationer. Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om self-efficacy, tron pÄ den egna förmÄgan.

I denna kvalitativa studie var syftet att se vad det Àr som avgör att en anhörig eller medberoende till alkoholism söker hjÀlp och hur stor del skuld och skam har för att de anhöriga inte söker hjÀlp eller har sökt hjÀlp tidigare. Metoden i studien utgick frÄn att vara kvalitativ dÀr tre halvstrukturerade intervjuer utfördes pÄ tre olika personer varav tvÄ var kvinnor och en var man. För att fÄ klarhet i intervjupersonernas situation om varför de hade sökt hjÀlp eller inte, analyserades intervjuerna utifrÄn tidigare forskning kring att vara medberoende, skuld och skam samt att studien belyste Àven hur systemteorin gÄr att applicera pÄ intervjuper-sonerna och dess relation kring den anhöriga alkoholisten. UtifrÄn intervjuerna och analysen framkom att intervjupersonerna inte sjÀlva till en början söker hjÀlp för att de har en nÀra anhörig som Àr alkoholist. Den hjÀlp de till en början har fÄtt blir de snarare erbjudna.

Syftet med denna rapport Àr undersöka synen pÄ polisen i Sundsvall bland de som en gÄng varit aktivt kriminella i staden samt visa pÄ synpunkter pÄ hur det polisiÀra arbetet kan förbÀttras vid bemötande av kriminella och missbrukare. Arbetet skall Àven visa pÄ eventuella samarbeten mellan K.R.I.S, polisen och kriminalvÄrden i Sundsvall inför frigivning av intagna pÄ kriminalvÄrdsanstalt. Ett viktigt steg för att bryta den kriminella livsstilen Àr att en person ,som skall bli frigiven frÄn fÀngelse, blir mött av K.R.I.S. vid detta tillfÀlle. Detta sker inte förrÀn personen i frÄga Àr beredd pÄ att satsa pÄ ett hederligt liv samt beslutar om ett medlemskap i K.R.I.S.

Studien undersöker hur Spice diskuteras i facktidskrifter för socionomer och i svensk kvÀllspress. Medierna kombineras eftersom diskursen som förs i kvÀlls- respektive fackpress pÄverkar socialarbetare och allmÀnna uppfattningar om drogen och droganvÀndarna. Genom att anvÀnda Faircloughs kritiska diskursanalys undersöks Spicediskursens utformning och relation till andra diskurser om droger och droganvÀndare. Studiens syfte Àr att jÀmföra diskurserna i facktidskrifter och kvÀllspress samt undersöka hur Spicediskursen artikuleras. Moralpaniksperspektivet utgör en grund för studien och förankras i teorier om risksamhÀlle och avvikelse.