Syftet med min studie är att belysa hur socialarbetare tänker kring och ser på gravida kvinnor i Missbruk. För att undersöka detta har jag genomfört gruppintervjuer, så kallade fokusgrupper, med socialarbetare som arbetar med kvinnor i Missbruk. Utgångspunkten för gruppintervjudiskussionerna var så kallade vinjetter, det vill säga fiktiva fall om gravida kvinnor med olika typer av Missbruksproblematik. De fyra vinjetterna var utformade som fyra historier om kvinnor med olika Missbruksproblematik där alla fyra kvinnor var gravida. Studien är induktiv och analysen av materialet är inspirerad av grounded theory.

Denna uppsats syftar till att utreda de förutsättningar under vilka upphovsrättsorganisationers aktiviteter utgör Missbruk av dominerande ställning. Uppsatsen bygger på en analys av samtliga rättsfall från högsta instansen på både nationell och EU nivå. Kommentarer till dessa rättsfall från både svenska och utländska rättsvetenskapsmän utgör ett annat viktigt material. Vad gäller lag och förarbeten, står Konkurrenslagen, EG-fördraget och Upphovsrättslagen med tillkommande förarbeten i centrum. Det finns ingen gemenskam EU-upphovsrätt.

Denna uppsats handlar om människor som levt med Missbruk och beroende och tillfrisknat. Likt titeln att göra en svängom (direkt översatt från engelskans ?make the turn?) som är ett slangutryck för att sluta med droger, har avsikten varit att försöka förstå varför människor hamnar i beroende. Med hjälp av kvalitativa data i form av intervjuer och teoretiskt lärande har uppsatsens syfte varit att belysa alkohol- och narkotikaberoende. Resultat har framkommit med hjälp av informanternas svar och sociologiska teorier som pekar på att ökad förståelse för människor med beroende kan tänkas ge en inblick i varför individer utför ett visst handlande som inte anses vara socialt accepterat.

Missbruk av alkohol och droger ökar i Sverige och Missbruket begränsar aktiviteter och sociala interaktioner. I utförande av dagliga aktiviteter och delaktighet i sociala sammanhang kan miljön påverka främjande eller hindrande. Syftet med denna studie var att förstå och beskriva hur personer med substansMissbruk upplever den sociala miljöns främjande och hindrande aspekter för Missbruk och dagliga aktiviteter. Genom elektronisk och manuell sökning har 7 biografier inkluderats i studien. Biografierna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sex kategorier: ?De viktigaste personerna i familjen är barnen?, ?Öppenhet och ärlighet från vännerna?, ?Kärleksförhållanden påverkar Missbruket?, ?Att bli sedd som människa av andra?, ?Medmänsklighet och förståelse från professioner i vården? och ?Arbetskamraternas stöd är viktigt?.

Syftet var att undersöka riskfaktorer för grad av alkohol- och narkotikaMissbruk ochför tungt alkohol- och narkotikaMissbruk med fokus på familjefaktorer i ett svensktsampel av 14079 Missbrukare. Deltagarna hade blivit intervjuade med AddictionSeverity Index (ASI) på 51 kommunala Missbruks- och beroendeenheter.Gemensamma riskfaktorer för både alkohol- och narkotikaMissbruk var Missbruk isläkten och svårigheter i relationer till närstående. Mer alkoholMissbruk i släkten varassocierat till mer alkoholproblem och mer narkotikaMissbruk i släkten till mernarkotikaproblem. Lägre ålder, mindre utbildning, att vara utlandsfödd och att hablivit utsatt för misshandel ökade risken för narkotikaMissbruk. Högre ålder, bättreutbildning och att vara född i Sverige ökade risken för alkoholMissbruk.

AbstractEtt av Sveriges största samhällsproblem idag är narkotikaMissbruket där dödligheten är högre än hos övriga befolkningen. Det är allvarligt problem då debutåldern är låg samt att ungdomar, framförallt unga män, i gymnasieåldern är en överrepresenterad grupp när det kommer till fullbordat Missbruk. En av de många aktörer i Sverige idag som erbjuder Missbruksbehandling är de olika behandlingshem som finns där majoriteten använder sig av fysisk aktivitet som en metod. Tidigare forskning visar att det finns delade uppfattningar om effektiviteten i en sådan typ av behandling. Syftet med studien är att undersöka hur behandlingshemmet använder sig av fysisk aktivitet som del av behandlingsprocessen samt att se hur ungdomarna ser på fysisk aktivitet och hur de upplever det som en behandlingsmetod.

Att höja kvalitén inom arbetet med Missbruk- och beroendevård är ett prioriterat område, så väl i Göteborg som i resten av Sverige. Det är viktigt att detta arbete bygger på bästa tillgängliga kunskap, därför har socialstyrelsen gett ut riktlinjer för dem som arbetar inom området. Förutom dessa riktlinjer finns mycket kunskap inom området både i form av yrkeskunskap och i form av forskning. Vi anser att man måste beakta alla aspekter för att erbjuda en socialtjänst som följer de övergripande målen och värderingarna inom SoL (Socialtjänstlagen)..

Studiens syfte var att lyfta fram och försöka förklara vad som bidrar till att våra kvinnligaintervjupersoner levt i och lämnat ett liv som dominerats av narkotikaanvändning och vilkafaktorer, positiva som negativa, som påverkade deras val. Resultat och analys byggde på tresemistrukturerade intervjuer med två kvinnor från olika bakgrund som kontaktades via olikabrukarorganisationer. Intervjuerna transkriberades i sin helhet och presenterades i studien iform av narrativ. Studiens teoretiska perspektiv var narrativ analys och symboliskinteraktionism. Vi anlade också ett genusperspektiv på berättelserna för att försöka förståintervjupersonernas berättelser även ur ett strukturellt perspektiv och för att studera hurintervjupersonerna internaliserade normativa könsroller.

I vår studie diskuteras före detta kriminellas förutsättningar när det gäller att integreras in i samhället efter att ha levt ett liv präglat av kriminalitet och Missbruk. Vi har genom kvalitativa intervjuer valt att ta del av respondenternas upplevelser och erfarenheter när det gäller deras väg in i Missbruk och kriminalitet, tiden där, hur deras väg tillbaka till en drogfri och icke kriminell tillvaro sett ut, samt deras livssituation idag. Syftet med studien är att undersöka vilken social betydelse KRIS har i samband med före detta kriminellas möjligheter till revansch i samhället. Resultatet visar att KRIS medlemmar har en stark sammanhållning genom liknande erfarenheter och genom deras engagemang om total avhållsamhet mot droger och kriminalitet. Kamratstödet visar sig vara av stor relevans för att hålla sig borta från Missbruk.

I förarbeten till lagarna LVM och LPT framkommer det att det finns en problematik kring vården av personer som lider av både Missbruk och psykisk ohälsa. Det framgår att samarbetet mellan psykiatri och socialtjänst i vissa avseende är att anse som bristfälligt och att brukarna faller mellan stolarna. Syftet med studien har varit att, genom granskning av rättskällorna, ta reda på och tydliggöra vad som ska ses som gällande rätt, för om en person med både Missbruk och psykisk ohälsa ska få vård enligt LVM eller LPT. Metoden som har använts är en rättsvetenskaplig metod där fokus legat på granskning av rättskällorna. En rättsfallsstudie har även gjorts för att bredda bilden av hur rekvisiten för lagstiftningarna tillämpas.

Människor med allvarligare Missbruksproblem lider ofta av samsjuklighet. Syftet med studien var att undersöka kvantitativ förekomst av PTSD bland klienter med diagnosen Missbruk/beroende på ett behandlingshem i Sverige samt skillnader i förekomst av PTSD mellan män och kvinnor. Även ett kvalitativt syfte fanns avseende Missbrukande människors livsvärld och deras syn på sambandet mellan trauma och Missbruk samt behandling.Urvalet bestod av 41 individer med diagnosen Missbruk/beroende som testats med mätinstrumentet PCL-C vilket mäter problem och besvär som människor kan få som en reaktion på stressande upplevelser. Två av individerna från urvalet valdes för djupintervjuer.Studiens kvantitativa resultat visade att urvalsgruppen i förhållande till en normalpopulation, har betydande större del individer med indikationer på PTSD (65% mot 5,6%). Mer än dubbelt så många kvinnor som män indikerade förekomst av PTSD vilket överensstämmer med normalpopulationen.

I denna uppsats har vi utgått från bakgrundsmaterial som visar på att Malmö stads stadsdelar gör vitt skilda bedömningar om vilka insatser personer med Missbruk bör få och hur insatserna ska vara utformande. Med detta som utgångspunkt har syftet varit att ta reda på vilka följderna blir för personer med Missbruksproblem under institutionsbehandling. Med följderna syftar vi till om de vitt skilda bedömningarna om insatser påverkar personer i Missbruk under behandlingstiden och deras möjlighet till varaktig drogfrihet. För att ta reda på detta gjorde vi fyra stycken kvalitativa intervjuer med fyra personal från två institutioner som bedriver Missbruksbehandling. Våra huvudresultat visade att det är stora skillnader i om personer i Missbruk ges rätt förutsättningar för en varaktig drogfrihet.

Syftet med denna pilotstudie var att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar som Case Managers uppfattar effekterna av denna arbetsmodell avseende medicinsk vård, social situation, Missbruk, vård- och omsorgskvalitet samt samordning för patienter med Missbruk och samtidig psykisk störning. Metoden var kvantitativ och genomfördes med en webbenkät. Resultatet visade att respondenterna anser att Case Management haft en positiv påverkan på patienternas medicinska vård och sociala situation. Det ledde också till en bättre kontakt med patienten, och förbättrad bedömning av patientens sammansatta situation. Sammantaget framkom en övervägande positiv uppfattning även av vård- och omsorgskvaliteten, samordningen och de arbetsmetoder som använts.

Bakgrund; I Sverige fanns år 2009, enligt Statens Folkhälsoinstitut (FHI) ca 385 000 barn med åtminstone en förälder som uppfyllde kraven för riskbruk eller Missbruk av alkohol eller narkotika. Således fanns det uppskattningsvis fyra till fem elever i varje skolklass där barnen var under 18 år, som var drabbade.Syfte 1; Att undersöka hur elever i årskurs 8 såg på skolan som en           hälsofrämjande arena för att bredriva information om Missbruk.Syfte 2; Att undersöka om en intervention med föreläsningar om   Missbruksproblematik, samt information om hjälpinstanser för barn och ungdomar som växte upp i en Missbruksmiljö kunde öka kunskapen hos eleverna inom dessa områden. Metod: Målgruppen var två klasser i årskurs åtta på en högstadieskola i Halmstad, Sverige. För att besvara syftet gjordes en interventionsstudie som baserades på tidigare publicerat material inom området Missbruk. Interventionen bestod av två likadana föreläsningar om Missbruk för två olika klasser. Instrumenten som användes för att mäta kunskapsökningen hos eleverna, var två egenhändigt komponerade enkäter.Resultat: Resultatet kring elevernas syn på skolans roll som hälsofrämjande arena för att informera om Missbruk visade att eleverna tyckte att skolan var en bra arena för att bedriva Missbruksinformation på, helst av personal med erfarenhet inom området, och att mer information om Missbruk behövdes i skolan.

Denna kvalitativa studie baseras på intervjuer med tre mammor som Missbrukat alkohol och droger men som numer är drogfri. Syftet var att undersöka dessa föräldrars upplevelse av hur deras barndom och sociala arv samt tidigare Missbruk påverkat föräldraskapet och deras barn. Resultatet analyseras med stöd av tidigare forskning samt Bowlbys anknytningsteori. Mam-morna beskrev att Missbruket fyllde funktionen att fylla ett hål som uppkommit på grund av olika typer av obearbetade trauman under barndomen. Graviditeten blev en vändning mot drogfrihet, men alla mammor återföll i Missbruk några år senare.