Bakgrund: Bakgrunden beskriver hur sjuksköterskor bemöter patienter med Missbruk och beroende. Den beskriver även vikten av en främjande vårdrelation samt hur patienter med Missbruk och beroende önskar bli bemötta av sjuksköterskor inom beroendevård.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av att vårda patienter med Missbruk eller beroende med fokus på bemötandet i vårdrelationen.Metod: Fem sjuksköterskor, yrkesverksamma inom beroendevård, intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet läggs fram genom två kategorier, Sjuksköterskors beskrivningar av hur de förhåller sig till patienter med Missbruk eller beroende.  Denna kategori har fem subkategorier. Den andra kategorin är Sjuksköterskors önskan att göra gott för patienter med Missbruk eller beroende.

Denna C-uppsats a?r inspirerad av en kvantitativ ansats om a?la?ndska ungdomars attityd till narkotika och Missbruk samt lite om deras illegala drogvanor, alltsa? inte tobaks- och alkoholvanor. Syftet a?r att belysa hur ho?gstadieungdomar pa? A?land resonerar kring olika fra?gor om narkotika och Missbruk samt lite om hur deras illegala drogvanor ser ut idag. Underso?kningen a?r gjord pa? a?ttondeklassister, det vill sa?ga 14- 15 a?riga ungdomar.Studien a?r utfo?rd pa? na?stan alla ho?gstadieskolor pa? A?land, totalt fem stycken.

Bakgrund: Droger är någonting som funnits under en lång tid. Många använder droger som hjälp mot olika psykiska problem och detta påverkar fysiken, psyket och det sociala livet på ett negativt sätt. Det finns en okunskap om Missbruk inom vården. Syfte: Att belysa hur personer med tidigare Missbruksproblematik upplever att de kunnat få stöd för att förhindra och avsluta sitt Missbruk.Metod: En intervjustudie med fyra män och tre kvinnor med avslutat Missbruk. Vid analys av material användes Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur vuxna barn till Missbrukare har påverkats av att växa upp i ett hem där det förekommer Missbruk. Vi har gjort en vetenskaplig kunskapsöversikt där vi använt oss av internationella och nationella artiklar samt relevant litteratur för att få en övergripande kunskapsöversikt om ämnet.I vår studie har vi funnit en rad risker som barn till Missbrukare riskerar att utsättas för både när det gäller psykisk ohälsa, stressymptom och sjukdomssymptom. De löper även större risk för barnolycksfall samt eget Missbruk. Vi har funnit att bra självkänsla grundar sig i socialt stöd och dessa två faktorer är viktiga för att barn till Missbrukare ska kunna utnyttja den inre motståndskraft de besitter. Vi har sett att föräldrar med Missbruk har svårigheter att utgöra det sociala stödet för barnet och därför har syskon och socialt nätverk utanför familjen stor betydelse.

Studiens syfte var att försöka belysa två sätt att se på Missbruk (biologisk och psykosocial) som dominerar i Missbruksdebatten i dagens Sverige. Vår avsikt var att kartlägga vilket synsätt socialsekreterarna inom Missbruksvården har och hur deras synsätt påverkar vilken behandling deras klienter får.Våra huvudfrågeställningar var - vilka synsätt har de utredande socialsekreterarna? Kan socialsekreterarnas olika synsätt på Missbruk påverka val av behandlingsmetod för klienter? För att kunna få svar på våra frågeställningar tog vi hjälp av två underfrågeställningar. Dessa var - vilka kunskaper har socialsekreterarna om den senaste hjärnforskningen och om psykosociala förklaringsmodeller? Går det att kombinera dessa två olika synsätt?Metoden vi använde var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem socialarbetare.

I uppsatsen presenteras en möjlighet för dominerande företag att Missbruka sin marknadsställning i syfte att kringgå existerande koncentrationsförbud. Konsekvenserna för det dominerande tillika Missbrukande företaget behöver nödvändigtvis inte bli så kännbara som en läsare kanske inledningsvis antar. I arbetet presenteras även en lösning på detta problem..

Rapporten handlar bl. a. om vad polisen ska tänka på, vid sidan av lag­stiftningen, för att göra rätt hjälpande insatser för ungdomar (12-16 år) med nar­kotikaMissbruk. Resultatet av denna rapport bygger på en kunskapsinsamling via litteratur om ungdomar och narkotika, offentligt tryck samt Internet. Vi har också genomfört intervjuer, pratat med represen­tanter från Socialtjänsten samt via e-post haft kontakt med en polis I rapporten redogör vi för att det är viktigt att polisen arbetar för att beivra narkotikaMissbruk.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i uppväxten som kan ha betydelse för utvecklandet av ett Missbruk. Fokus har varit att belysa vilka riskfaktorer i uppväxten som kan påverka utvecklandet av ett Missbruk, samt vilka skyddsfaktorer som är viktiga för att ett barn ska utvecklas gynnsamt. Studien baseras på en kvalitativ metod där fyra semistrukturerade intervjuer har utförts och grundar sig på fyra respondenter med erfarenhet av ett eget alkohol- och drogMissbruk, och deras berättelser om sin uppväxt. Studiens avsikt har varit att utifrån inlärningsteoretiska utgångspunkter förstå uppväxtens betydelse för utvecklandet av ett Missbruk. Faktorer som kan påverka individer har delats in i tre huvudgrupper: Biologiska, psykologiska och sociala faktorer.

Detta examensarbete är en fallstudie i hur kvinnliga klienter som söker vård för substansMissbruk upplever mötet med vården och socialtjänsten. Den utgår från djupintervjuer med fyra kvinnor som har haft Missbruk och beroendeproblem. Vad som särskiljer dessa kvinnor är att de faller utanför ramarna av den traditionella bilden av den kvinnliga Missbrukaren. Det finns ingen social utsatthet i form av våld, bostadslöshet, arbetslöshet eller prostitution som annars brukar vara närvarande. Samtliga av mina informanter är välanpassade och högst kompetenta samhällsmedborgare med arbete, akademisk utbildning, egna företag och bostad.

Syftet med vår uppsats är att undersöka vägen ut ur Missbruk. Vi har utgått från följande frågeställningar: Varför bryter man upp från Missbruk? Vad är viktigt för att kunna bryta upp från Missbruk? Vad är viktigt för att kunna upprätthålla drogfrihet? Vi har i vår uppsats haft en fenomenologisk ansats som genomsyrat uppsatsen på så vis att informanternas berättelser har fått stort utrymme. Därför har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av samtalsintervjuer med fem personer som har brutit upp från Missbruk och lever drogfria idag. De teoretiska perspektiven, som vi valt efter undersökningens genomförande, består av teorier om olika vägar ut ur Missbruk, samt teorier om sociala band.

Missbruk av droger finns i alla samhällsklasser och förekommer bland personer i varierande åldrar. Missbruk skapar både sociala och medicinska skador för den som Missbrukar, vilket gör att denna problematik är ett stort samhällsproblem. Arbetet baseras på en teori om skapandet av social identitet samt genussystemet. Syftet med detta examensarbete är att, genom en litteraturstudie, belysa hur Missbrukande kvinnors sociala identitet påverkas av den omedelbara sociala kontexten samt hur kvinnors sociala underordning i samhället kan befästa ett destruktivt socialt identitetsskapande. Frågeställningarna var: Vad är huvuddragen i tidigare forskning vad gäller Missbrukade kvinnors sociala interaktioner och identitetsskapande? Hur kan Missbrukande kvinnors sociala identitetsskapande tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv och ett genusperspektiv? Metoden för att samla in data var litteratursökning via Scopus, PsycINFO, ProQuest och Luleå tekniska universitets egen databas Primo.

Denna uppsats är utformad i syfte att kartlägga och förstå hur kvinnor som befinner sig i ett våldsamt förhållande, samtidigt som Missbruk är en stor del i vardagen, upplever den hjälp som samhället har att erbjuda. Materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med kvinnor som har personliga erfarenheter av att leva i dubbel utsatthet.Undersökningen visar att alla de kvinnor som vi har varit i kontakt med har mer att önska från samhället. Det råder bland annat en stigmatisering av dessa kvinnor och för att arbetet ska kunna förbättras så måste denna stämpling försvinna. Kvinnorna behöver bli sedda utifrån hela sin livssituation, inte bara för Missbruket..

Den som Missbrukar alkohol eller narkotika och begår brott relaterat till Missbruket, har möjlighet att erbjudas behandling istället för fängelse som straff. Vi ville med denna rapport belysa betydelsen för individen att bli erbjuden vård istället för galler. Frågor vi ställt är; vad skiljer ett liv av Missbruk mot ett liv efter behandling och om kontraktsvård kan likställas med en semesterliknande vistelse? Rapporten är grundad på intervjuer med personer som erfarit både fängelse och vård på ett behandlingshem. Vi fann att droger kan locka alla sorters personer från olika samhällsskikt till ett Missbruk.

Syftet med uppsatsen är att studera hur vuxna barn till alkoholister beskriver att de påverkats av att växa upp i en familj med alkoholMissbruk. Anhöriga till alkoholMissbrukare är en stor och viktig grupp och speciellt barnen, vilken situation inte alltid uppmärksammas. Detta på grund av att Missbruket ofta kan vara dolt och därför okänt utanför familjen. Det finns idag omfattande kunskap om vilka skador som Missbruk framkallar och vi vet att en uppväxt präglad av föräldrars Missbruk ökar risken för att barnet sedan utvecklar psykiska problem I (Woititz, 2002, s.48f). För att kunna beskriva och belysa hur barn har det som lever i en sådan miljö kommer en kvalitativ metod att användas genom tre djupintervjuer.

Syftet med studien är att belysa ett antal personers upplevelser kring sitt tidigare Missbruk och sitt föräldraskap. Vi vill lägga fokus på vilket bemötande de fått och vilka attityder de upplevt att det finns i omgivningen kring deras Missbruk samt föräldraskap. På analysen läggs ett könsperspektiv för att belysa de eventuella skillnader och likheter som kan finnas mellan kvinnor och mäns upplevelser. Utifrån detta syfte har vi formulerat frågeställningar som handlar om hur informanterna beskriver sig själva som Missbrukare, hur de upplever omgivningens attityder och bemötande kring deras Missbruk samt hur de beskriver sitt föräldraskap. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsansats där vi genomfört sex individuella intervjuer med två män och fyra kvinnor.