Syftet med denna uppsats är att granska de olika rekvisiten i 4§ LVM för att avgöra dess tillgodoseende av rättssäkerheten för den enskilde. Rättssäkerhetsbegreppet är centralt i en lag som denna då tvångsvård är ytterst ingripande i den enskildes integritet samt är obligatorisk att tillämpa. Rättssäkerhetsbegreppet är tvetydigt och svårt att ge en klar definition, i detta fall är dock förutsebarheten samt den rättsliga likheten av vikt för den enskilde. Det är även viktigt att handläggarens utrymme för skönsmässiga bedömningar samt godtycke är så liten som möjligt för att öka den rättsliga likheten samt utmynna i en enhetlig tillämpning av LVM.Socialtjänstens ansvar gentemot enskilda med Missbruksproblem är ytterst långtgående och är en viktig del av tvångsvården. Detta då socialtjänsten har till ansvar att starta en utredning då det anses påkallat samt en skyldighet att ansöka om tvångsvård hos länsrätten då kriterierna i 4§ LVM kan anses vara uppfyllda.

Pappor beskrivs som en marginaliserad och bortglömd grupp brukare inom socialtjänstens arbete med barn och familjer. Följaktligen har få studier undersökt pappors erfarenheter av bemötande. Individer med erfarenhet av kriminalitet och/eller Missbruk uppges generellt vara mer utsatta i samhället och i kontakt med myndigheter. Den här studien handlar om hur pappor, med erfarenhet av kriminalitet och/eller Missbruk, konstruerar socialtjänsten och erfarenheter av bemötande samt vilka strategier de använder för att hantera kontakt med myndigheten. Studien består av tematiskt öppna kvalitativa intervjuer med 31 pappor, vilka haft kontakt med IFO Barn och Unga 0-20 år i Uppsala kommun.

Det övergripande syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka samverkan mellan olika professionella aktörer i gruppverksamhet för barn till Missbrukande föräldrar. Jag ville ta reda på vad det fanns för konkreta erfarenheter av och exempel på samverkan samt om samverkan påverkades om synsättet skiljer sig i förklaringen av Missbruk mellan professionella aktörer. Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra gruppledare från tre kommuners verksamhet för barn till Missbrukande föräldrar. Jag ville fånga de professionellas erfarenheter och insyn från både barnens perspektiv och professionellas perspektiv. I intervjuerna fick jag ta del av de professionellas egna berättelser och upplevelser utifrån deras verklighet.

Denna uppsats riktar sig till läsare med grundläggande kunskaper på högskolenivå i europeiskkonkurrensrätt och en grundläggande förståelse för förhållanden i marknadsekonomin.Det primära syftet med denna uppsats är att analysera behovet av den nuvarandetillämpningsmodellen för artikel 82, med särskilt avseende dominanskriteriet som utgör dessförsta steg. Jag avser dock även att diskutera ett alternativt angreppssätt vid tillämpningenartikel 82 och genom detta bidra till en diskussion om utformningen av artikelnstillämpningsmodell..

Jag vill genom denna uppsats ta reda på vilka likheter och olikheter som finns mellan Lars Levi Læstadius och Peter Wieselgren. Dessa två präster levde på 1800-talet, de var oerhört hängivna av att vilja bekämpa brännvinet som förstörde och skapade ett sånt elände för människorna.Både Læstadius och Wieselgren ansåg att alkoholMissbruket måste angripas från roten för det var den som framförallt orsakade allt lidande hos människorna.Læstadius ansåg att det moraliska fördärvet var orsaken till alla laster och för att komma åt det hela, så måste det lyftas upp på en högre front nämligen den kristna tron som ger människan större livskvalitet.Wieselgren ansåg att spritMissbruket och okunnigheten hos människorna var orsaken till allt lidande, och att ett moralisk socialt saneringsarbete behövdes, för att komma åt det onda. Han tog kyrkorådet till hjälp och det infördes bland annat sträng kyrkotukt. Hjälpte inte förmaningarna, så blev den försumlige inkallad till kyrkorådet.Læstadius och Wieselgrens livsuppgift blev att föra en kamp mot detta Missbruk. De blev båda hatade, mordhotade och det väcktes åtal mot dem, men de lät sig inte skrämmas till tystnad, vare sig av överhet eller andra.

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ studie kring ungdomars och unga vuxnasdrogvanor samt vilka narkotika preparat som är vanligast dem. Uppsatsen bygger på informantersutsagor kring narkotika situationen samt det preventiva arbetet i Norrköping..

Frågor som berör ungdomar med sociala problem har länge varit av intresse för mig. I inledningsskedet av uppsatsarbetet kom jag att bli särskilt intresserad av en ung flicka, Saga. Hennes liv har fyllts med sociala problem som i grunden har varit kopplade till föräldrarnas Missbruk, främst till mammans. Hennes pappa dog av sitt Missbruk när hon var tolv år. Jag valde att göra en fallstudie om Saga för att skildra hennes liv och för att lyfta fram den problematik som finns hos ungdomar med liknande sociala problem.Syftet med denna studie är att utifrån ett enskilt fall kunna illustrera djupet, detaljerna och skildringar om det konkreta.

Uppsatsens syfte är att ur ett genusperspektiv undersöka kvinnors och mäns upplevelser av Missbruk och Missbruksbehandling. Vidare har uppsatsen för avsikt att jämföra kvinnors och mäns upplevelser för att utröna eventuella skillnader. De frågeställningar som varit vägledande berör kvinnorna och männens upplevelser av vägen in i Missbruket, bemötandet från socialtjänsten och omgivningen samt vilka faktorer som anses betydelsefulla i Missbruksbehandling. För att besvara syftet och dess frågeställningar har en kvalitativ studie genomförts. Sammanlagt har åtta intervjuer utförts med kvinnor och män som genomgår en Missbruksbehandling.

Bakgrund:Vi valde att skriva om hur Frivårdens personutredningar vid särskilda brottmål konstruerar begreppen kriminalitet och Missbruk. Anledningen till att vi ville titta närmare på detta var att tidigare forskning som kvalitativt undersöker personutredningar, såvitt vi känner till, inte existerar. Att sätta fokus på hur man väljer att beskriva och förhålla sig till sociala fenomen är en av många vägar till att uppnå större medvetenhet om hur makt, normalitet och språk skapar förutsättningar för det sociala arbetet. Att försöka få ännu större förståelse för hur vi i kommande yrkesroll är delaktiga i upprätthållandet och omskapandet av klientkategorier är vår skyldighet.Frivården som arena för socialt arbete tyckte vi var särskilt intressant då kategorin av klienter är noga avgränsad i egenskap av personer misstänkta för brott eller dömda för brott. Kriminalitet som kategorisering föll sig därför naturligt för oss att undersöka.

Studiens syfte har varit att undersöka hur upplevelsen av Missbrukssituationen har påverkat vardagslivet för föräldrar till barn som Missbrukar. Genom kvalitativa intervjuer har jag avsett att ta reda hur upplevelsen av situationen har påverkat deras vardagliga liv socialt och känslomässigt, samt vilket stöd de anhöriga har fått från myndigheter och hur stödet har upplevts. Studien har även syftat till att ta reda på vilka förändringar föräldrarna skulle vilja se inom stödverksamheten vad gäller de anhöriga. Anledningen till att en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer valdes var att jag ville undersöka de subjektiva upplevelserna hos de anhöriga. Teorier om socialt stöd och medberoende har legat som grund för analysen av undersökningen.Tidigare forskning angående stöd till anhöriga samt vilka konsekvenser Missbruket orsakar för de anhöriga är ett begränsat område.

This paper aims to investigate the embalming process and the Balanites aegyptiaca from two pottery originated in ancient Egypt. The two objects were from Medelhavsmuseet in Stockholm. Samples were collected and analyzed with Fourier transform infrared spectrometry (FTIR) and Gas chromatography/mass spectrometry to identify which components the samples contained. The results show complex mixtures mainly consisting of resin origin from Pinaceae and the vegetable oils from the Balanites aegyptiaca..

ABSTRACTVäxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms ?och Missbrukarvård, C- uppsats 10 pTitel Samverkan. Professionellas åsikter om sina roller i arbetet kring personer med dubbeldiagnos.Eng. Titel Co-operation. Professionals opinions concerning their roles andwork with people with dual diagnoses.Författare Peter Fornander och Jonas JonssonHandledare Stellan JeppssonDatum Mars 2006Antal sidor 39Nyckelord Missbruk, psykisk ohälsa, samverkan, psykiatri, socialtjänst,behandlingshem.SammanfattningDe flesta Missbrukare i vårt samhälle lider även av psykisk ohälsa.

I samtal med andra, klienter och professionella inom socialt arbete, uppmärksammades bristen av stöd till pappor med Missbruksbakgrund. Litteraturstudier visade att det inte fanns så mycket kunskap om pappornas behov och därför fanns heller inte kunskapen om hur stödjande insatser skulle utformas.Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka behov av stöd i faderskapet som pappor med Missbruksbakgrund har under barnets uppväxttid samt att se om det utifrån undersökningens resultat går att ge rekommendationer som kan användas till att utveckla innehållet i riktade stödinsatser till pappor med Missbruksbakgrund. Utifrån detta syfte formulerades sex frågeställningar: Vilket behov av stöd upplever papporna att de har?, Vad har de upplevt hindrat dem från att vara den pappa de önskar vara?, Önskar de få stöd i faderskapsrollen?, Vilken sorts stöd önskar de?, Av vem önskar de få stöd? och När är de mest öppna för att söka och ta emot stöd?Den teoretiska referensramen är hämtad ur stödforskningen. Som en hjälp att integrera teori och resultat användes Blomdahl Frejs illustration av social-humanistisk socialpedagogik.Studien är kvalitativ och tio kvalitativa intervjuer genomfördes med pappor med Missbruksbakgrund.

Under 1900-talet förändrades Sverige från ett jordbruksdominerat land till en industrination. Nya krav ställdes på staten som tog ett större ansvar för individens välbefinnande genom att bygga ut välfärdssystemen. Som en viktig del av välfärdssverige förbättrades situationen för dem som inte kunde arbeta och i början av 1990-talet var ersättningarna bland världens högsta. Ekonomen Assar Lindbeck menar att det finns en konflikt mellan höga ersättningsnivåer och sociala normer. Enligt Lindbeck har normen som förespråkar arbete reducerats i takt med att ersättningsnivåerna höjts, som en följd av detta kan Missbruket inom sjukförsäkringen ha blivit mer förekommande.

Frågor som rör Missbruk och Missbrukare är omdebatterade i samhället. Ofta sker debatten i kombination med de ekonomiska aspekterna. Missbrukare som grupp är tärande för samhället och ofta hörs åsikter om hur problemen bäst kan lösas. Vår intention med undersökningen är att belysa problemet med ett inifrånperspektiv för att på det sättet utveckla en annars ganska ensidig debatt.Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med personer som själva varit drogMissbrukare. Vi har valt att undersöka tiden efter brytpunkten och har varken intresserat oss för deras aktiva Missbruk eller hur och varför de bröt med drogerna.