Barn till Missbrukande föräldrar är en grupp som enligt Socialstyrelsen bör uppmärksammas mer än vad den gör idag. Syftet med vår studie är att belysa problematik kring tillämpning av Socialstyrelsens rekommendationer för behandling av barnfamiljer med Missbruksproblem.Tillvägagångssättet för att nå vårt syfte med denna studie, är att med en innehållsanalys belysa Socialstyrelsens rekommendationer till kommuner i arbetet med barnfamiljer där Missbruksproblematik förekommer. Vidare går vi igenom en rapport som behandlar ett urval av Malmö stad arbete med dessa familjer. En del av syftet är att göra en jämförelse mellan Socialstyrelsens rekommendationer och ett urval av Malmö stads praktiska arbete.Det som framkommer från Socialstyrelsen, är att de rekommenderar ett samverkande arbete mellan olika verksamheter och enheter inom socialtjänsten. Socialstyrelsen anser, att när föräldrar Missbrukar bör barn och föräldrar få behandling tillsammans eller parallellt.

Uppsatsens syfte är att belysa Missbruk och Missbruksmönster utifrån variabeln klasstillhörighet. För att lyckas med detta har vi, genom semistrukturerade intervjuer, intervjuat tre socialsekreterare på en Missbruksenhet i Mellansverige. I samtalen med dessa har vi belyst tolv klientfall som sedan analyserats utefter Bourdieus klassteori. Uppsatsen innefattar även en fallstudie med en alkohol- och drogterapeut. Genom fallstudien vill vi försöka skapa en slags bild av vad det kan innebära att vara Missbrukare, samt tydliggöra hur Missbruk och stämpling kan te sig i förhållande till klasstillhörighet.

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares förståelse av Missbrukande kvinnor ur ett genus- och klassperspektiv. Missbruk är ett utbrett och allvarligt socialt problem och socialtjänsten är den aktör som är ytterst ansvarig för stöd och hjälp gentemot de som behöver. Vilka föreställningar som socialsekreterare har om Missbruket och de klienter som de möter är av betydelse. Bland de klienter som uppsöker socialtjänsten för sina Missbruksproblem är majoriteten män, därför riskerar kvinnor att utgöra särskilda undantag. Den teoretiska utgångspunkten var Bourdieus klassperspektiv och Hirdmans teori om genussystemet.

Detta examensarbete utgörs av en brukarorienterad utvärdering med syfte att kartlägga patienters upplevelse av bemötande från beroende-verksamheten alConsulta. Examensarbetet har genomförts på uppdrag av verksamheten. Syftet är att jämföra resultatet med Priebe et al:s (2011) fem grundläggande riktlinjer för ett gott bemötande och en god kommunikation samt utreda om det finns någon annan viktig faktor utöver de riktlinjer som beskrivs av Priebe et al. (2011). Utvärderingen har skett i form av intervjuer med tidigare patienter hos alConsulta.

Syftet med uppsatsen är att belysa samsjuklighetspatientgruppen (heterogeniteten inom patientgruppen), utifrån ett antal olika faktorer som kan vara viktiga för förståelse av motivation och genomförande av behandling för samsjuklighetspatienter. Faktorerna lyfts fram genom patienternas skattning för självbild (SASB), känslomedvetenhet (TAS-20) och av oro och hjälpbehov för ett antal olika problemområden samt patienternas problem inom samma områden bedömda av en oberoende bedömare (ASI). Heterogeniteten påvisar patienternas problem och behandlingsbehov utöver beroende/Missbruksproblem och vikten av att rikta rätt insats till rätt patient vid rätt tillfälle. Undersökningsgruppen bestod av 11 patienter som sökt till vuxenpsykiatrin för sitt psykiska illabefinnande och Missbruk- beroendeproblematik. Vi ville även se om samsjuklighetspatienter inom psykiatrin uppvisar lika positiv självbild och har samma problemnivå för Missbruk- beroende som tidigare studie inom socialtjänsten av Armelius m.fl.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att utvärdera verksamheten som bedrivs vid Lärjeholms utrednings- och motivationshem för vuxna narkotikaMissbrukare som är en första instans efter avgiftning mot vidare behandling. Studien syftade till att besvara två frågeställningar som handlade om hur väl verksamheten lever upp till de uppsatta målen och till att få veta hur det gått för klienterna efter avslutad behandling med avseende på en förändrad livssituation. MetodFrågeställningarna besvaras genom en kvantitativ enkätundersökning bland tidigare uppdragsgivare som tidigare haft placeringar på Lärjeholm samt genom kvalitativa intervjuer med tidigare klienter. Studien är deduktiv då teori gällande olika utvärderingsmodeller användes för att genomföra studien och förstå resultatet.SlutsatserMålöverensstämmelsen mellan Lärjeholms uppsatta mål och hur väl verksamheten lever upp till dem får anses vara god. Överlag är man nöjd eller mycket nöjd med sin egen eller sin klients vistelse på Lärjeholm utifrån de empiriskt fastslagna målen.

By comparing the experience off interaction in a life world with a drug habit and a life world without a drug habit you might find how they differ. We asked four former drug abusers in four semi structured interviews to describe their experiences off interaction under these two circumstances. The difference between the two life worlds when it comes to interaction is that in the drug abusing life world our informants describe that communicative action has to stand back for a more goal oriented action. In the drug free life world, communicative action on the other hand is experienced as the most important action. The difference is about wether interaction is goal oriented or oriented at understanding.

Denna kvalitativa studie baseras på intervjuer med sex personer med tidigare Missbruk men som idag är drogfria. Tidigare forskning visar att det är vanligt att genomgå mer än en behandling innan drogfrihet uppnås och att det är en process att bli drogfri som kräver en långsiktig beteendeförändring. Ungefär varannan återfaller inom sex månader vilket innebär att varannan inte gör det. Bland annat kognitiva faktorer och socialt stöd har visat sig vara viktiga för att uppnå drogfrihet. Studiens syfte är att undersöka och öka förståelsen för hur det kommer sig att personer klarar av upprätthålla drogfrihet.

BEPS-projektet startades år 2012 för att förhindra att skattesubjekt använder kryphål i skatteavtalen och staternas nationella lagstiftningar för att erhålla skatteförmåner. År 2013 utgav OECD en handlingsplan som identifierar 15 åtgärder som ämnas vidtas. Åtgärdspunkt 6 reglerar problematiken kring hur skatteavtal Missbrukas genom att skattesubjekt ?shoppar? efter jurisdiktionen med det skatteavtal som leder till den förmånligaste beskattningen. Åtgärdspunkt 6 föreslår att en specifik LOB-regel eller en generalklausul, PPT-regeln, införs i OECDs modellavtal för att motverka det aktuella förfarandet.

Beroende- och Missbruksproblematik är ett vanligt förekommande arbetsområde för socionomer och många arbetsmetoder har utvecklas inom behandling av Missbruk/beroende. Ett arbetsverktyg som inte är etablerat i Sverige men som används i andra länder är musikterapi. Forskningen kring musikterapi är omdiskuterad och musik nämns inte i Socialstyrelsens metodguide för behandling av Missbruk/beroende. Denna kvalitativt inriktade rapport undersöker hur musikverksamheter bedrivs inom Missbrukarvården och vilka erfarenheter som finns av den genom semistrukturerade intervjuer med representanter från SiS LVM-hemmen Rällsögården och Runnagården samt med klienter på Rällsögården. Resultaten redovisar att musikverksamheterna på LVM-hemmen bedrivs som ett komplement till andra vårdande och behandlande insatser inom Missbrukarvården och att verksamheterna finns och uppkom på grund av intresse hos klienter och personal.

Bakgrund: Missbruk och beroende är komplexa tillstånd som behöver förstås ur ett helhetsperspektiv. Litteraturen visar dock att Missbruks- och beroendeproblematik är förknippat med stigma och negativa attityder. Vi menar att det är väsentligt att få kännedom om vilka attityder som finns bland sjuksköterskor. Vi anser också att ett tydliggörande av attityder är en förutsättning för att kunna erbjuda personer med Missbruks- och beroendeproblematik lika vård på lika villkor, vilket de har rätt till.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till personer med Missbruks- och beroendeproblematik.Metod: Litteraturstudie. Litteratursökning via CINAHL och PsycINFO.

Bakgrund: Personer som lider av substansberoende återfinns inom hela hälso- och sjukvårdssektorn. Förutom att orsaka ett ansenligt lidande för den enskilda individen riskerar dessutom substansberoende att orsaka omfattande problem för närstående såväl som samhället i stort. Användning av alkohol och andra droger är generellt förknippat med dömande och moraliserande åsikter. En sjuksköterskas känslor av samhörighet och förståelse till en person med beroende kan ofta försvåras av sjuksköterskans auktoritet, införlivande av samhällets moraliska ståndpunkt samt behovet av att utöva tillsyn över en individ som upplevs ha tappat kontrollen.  Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonalens attityder i mötet med patienter drabbade av substansberoende och Missbruksproblem inom allmän hälso- och sjukvård. Metod: Författarna till föreliggande arbete valde att genomföra en litteraturstudie för att tydliggöra forskningsläget och eventuellt behov av vidare studier. Författarna utförde sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL. Elva artiklar från dessa sökningar inkluderades i studien. Via manuella sökningar inkluderades ytterligare fyra artiklar. Båda författarna läste artiklarna flera gånger, och data från artiklarna analyserades och syntetiserades med hjälp av en matris.  Resultat: Flera resultat indikerade att vårdpersonal gav uttryck för stigmatisering, moralisering eller fördomsfulla attityder gentemot personer som lider av Missbruk eller beroende.

Detta examensarbete handlar om barn som far illa på grund av sina föräldrars missburk, samt hur dessa elevers situation påverkar deras vardag och hur skolan och socialtjänsten på ett positivt sätt kan påverka deras liv. Jag har valt att beskriva den misär barn till Missbrukare kan leva i, symtom som dessa barn kan uppvisa på grund av föräldrarnas Missbruk samt vilka skyldigheter lärare och socialtjänst har när det gäller dessa barn. Jag tar även upp de skador som fostret kan få när modern Missbrukat under graviditeten. Arbetet bygger på en litteraturstudie som ger en vetenskaplig grund för min undersökning och intervjuer med en rektor, en behandlingsassistent och tre lärare samt två personer som vuxit upp med Missbrukande föräldrar, som svarar på sina olika erfarenheter av ämnet. Det visar sig i arbetet att teori och empiri överensstämmer bra.

Vad försöker man göra inom ungdomsinriktad drogprevention och vad uppfattas som viktigt? Syftet med denna studie var att undersöka vad som händer inom preventionsarbete i Thailand. Analys med grounded theory av intervjuer med 27 personer, främst thailändare, med praktisk erfarenhet av drogpreventiv verksamhet. Motkrafter till Missbruk i Thailand genomsyras av en moraliskt betingad grundhållning med en i grunden autonom människosyn. Genom sociala och pedagogiska nätverk, positiva alternativ, utveckling, relevanta budskap och kritiskt tänkande arbetar man med målgruppen för de preventiva insatserna som en autonom och aktiv part.

Föräldrar vars barn Missbrukar alkohol och andra droger lever med mycket skuld, skam och ångest för sitt barns situation. Barns Missbruk innebär ofta både fysiska och psykiska konsekvenser för föräldrar. Föräldrar i en sådan situation är därför i stort behov av stöd. I föreliggande kvalitativa studie jämförs föräldrars och professionellas syn på studiens fem olika teman; att vara förälder till ett barn med drogMissbruk, stöd till föräldrar, bemötande från Socialtjänsten, tillgänglighet och samverkan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med föräldrar, FoU, Socialtjänsten och Öppenvården.