The study deals with the beliefs that relatives of alcohol and drug dependent persons, and representatives from social services have to the various forms of support available for the relatives. Those who participate in the study points out that there are many people who have a need for support as a relative of an alcohol or drug addicted individual, but that there are circumstances that make them choose not to seek assistance. The study shows that the relatives can experience a reluctance to seek support from social services because of how the organization looks like. The study is qualitative, where the collection of the empiric material has consisted in six semi-structured interviews. Three of them have been with relatives of alcohol-or drug-dependent persons and three have been with social workers in various professions, whose work consists of helping both the relatives of people with alcohol and drug dependence as well as people who are dependent.

The purpose with our essay was to examine what favourable factors there are for women to get out of drug abuse and from a gender aspect interpret how these factors are used in the treatment of female drug-addicts, regarded from the treatment personnel view. The questions we have focused on are: What are the favourable factors for women in the way out of the addiction. How can the use of favourable factors be interpreted from a gender aspect. In what way is the knowledge about these favourable factors used in the drug abuse treatment.To fulfil the purpose whit our examination and to get answers to our questions we performed an explorative examination and applied a qualitative method in the form of a half structured interview with five persons.The main features of the results in our examination were that unisexual treatment, the group and the friendship between women, children and pregnancy and professional and private social network were considered as the favourable factors for the women out of their addiction. Certain factors were used in the treatment as a way to socialize or resocialize the female drug-addicts to predominant social models of how a woman should be like..

Syftet med undersökningen var att belysa hur barn till missbrukande mammor påverkas, samt att klarlägga hur denna påverkan, enligt intervjupersonernas erfarenheter, skulle kunna komma att inverka på barnen och dessas utveckling. Vi har även undersökt hur barnen påverkas av att finnas med i mammans missbruksbehandling, och hur behandlingen ser ut för att barnens behov skall tillgodoses under denna period. Frågeställningarna var: Vilken påverkan kan mammors missbruk medföra på deras barn? Hur påverkas barn av att vistas tillsammans med sina mammor i deras missbruksbehandling? samt Hur ser behandlingen ut för att barns behov skall kunna tillgodoses under mammans behandlingsperiod? Intervjuerna genomfördes med tre behandlare vid ett mamma-barn behandlingshem. Metoden som användes var kvalitativ intervju med ett halvstrukturerat upplägg och vi använde oss av intervjuguide som redskap.

Missbruk är en problematik vars negativa effekter framför allt påverkar det sociala livet, arbete, intressen, aktiviteter och relationer, detta då all tid och fokus läggs på själva missbrukandet. Att inte kunna vara aktiv på det sätt som önskas skapar både ett fysiskt och psykiskt lidande. Människor som mår dåligt på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning kan använda sin kreativitet för att komma i kontakt med sina problem. Studien fokuserar på att undersöka blandmissbrukares upplevelse av skapande aktivitet i sin behandling. Studien har genomförts via kvalitativ metod och datainsamlingen har skett med hjälp av en egenkonstruerad intervjuguide.

Syftet med min studie är att studera förhållandet mellan klientens integritetsskydd och samverkan inom äldreomsorgens hemsjukvård ur ett socialarbetarperspektiv. Detta kommer jag att studera med följande frågeställningar: Vilka samverkansbetingelser föreligger när olika professioner samverkar inom hemsjukvården? Vilka frågor kan vara integritetskränkande och på vilket sätt? Vilka av dessa frågor ligger inom socialarbetarens ansvarsområde? Vilka strategier använder socialarbetaren för att bemästra eventuella integritetskränkningar i samband med samverkan? Påverkar kravet på klientens integritetsskydd effektiviteten av samverkan?Som metod har jag använt en kvalitativ metod i form av intervjuer. I min studie har sex socialarbetare intervjuats i fyra stadsdelar i Göteborg. De resultat jag fått fram i samband med min studie är att konstellationen när det gäller samverkan ser olika ut inom äldreomsorgens hemsjukvård inom Göteborgs stad.

I den här uppsatsen undersöks genom kritisk diskursanalys hur Föräldraföreningen Mot Narkotika (FMN) och Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling (RFHL) konstruerar begreppet missbrukare och hur dom ser på missbrukaren och dennes relationer.Uppsatsen bygger på organisationernas egna material, främst deras tidningar Anhörig (FMN) och Oberoende (RFHL) från åren 2012-2014. I uppsatsen redogör vi för hur FMN konstruerar missbrukaren som en kriminell, farlig person som själv bär ansvaret för sitt missbruk, medan RFHL konstruerar missbrukaren som en person med en sjukdom som fallit offer för omständigheter denne inte kunnat påverka.Författarna menar att hur vi skriver och pratar om saker får betydelse för vad vi tycker och tänker om sagda fenomen och därmed hur vi handlar gentemot dessa. Därför är det enligt oss viktigt att undersöka hur organisationer med makt att påverka den samhälleliga diskursen konstruerar begrepp som missbrukare eftersom detta kan få konsekvenser för hur vi behandlar missbrukare i vårt samhälle, till exempel genom den narkotikapolitik som förs..

Syftet med studien var att med hjälp av UngDOK:s inskrivningsformulär beskriva och analysera om det föreligger någon skillnad mellan flickor, som påbörjar behandling för missbruksproblem, beroende på om de blivit utsatta för sexuella övergrepp eller inte. Vår frågeställning var: Vilka skillnader råder mellan de flickor som varit utsatta för sexuella övergrepp gentemot de som ej utsatts, avseende missbruk, psykisk ohälsa samt sysselsättning, och som påbörjar behandling för missbruksproblem? Tvärsnittsstudien baserades på sekundärdata från UngDOK:s inskrivningsformulär. Resultatet visade att de flesta signifikanta skillnader mellan grupperna föreligger gällande dess psykiska ohälsa. Mindre skillnader förekommer beträffande ett flertal faktorer, bland annat förmågan att kontrollera våldsamt beteende, högsta fullföljda utbildningsnivå samt primärdrog.

Syftet med denna studie var att få en ökad kunskap och förståelse för betydelsen av andliga upplevelser för att kunna bryta ett beroende, samt vad andliga upplevelser betyder för att lyckas hålla sig drogfri. Den frågeställning som studien utgick ifrån var: Hur beskriver ett mindre urval av intervjupersoner sina erfarenheter av andliga upplevelser för att kunna bryta ett beroende, samt för att kunna kvarstå i drogfrihet? Datainsamlingen bestod av fyra djupintervjuer med personer med egna erfarenheter på området andlighet och beroende. Studien följde således en kvalitativ design och utgick från en hermeneutisk vetenskapsfilosofisk position. De viktigaste resultaten visade på att erfarenheten av andliga upplevelser hos intervjupersonerna har haft stor betydelse för att kunna bryta ett beroende samt att kunna kvarstå i drogfrihet.

Studien bygger på på intervjuer med 32 narkotikamissbrukare (20 män och 12 kvinnor). Samtliga var opiatmissbrukare. Dreas sociala situation var komplex. Metoden var en halvstrukturerad temainriktad intervju. Q-faktoranalys beskriver fyra tydliga subgrupper..

Vi har genom en textanalys studerat artiklar ur tidskrifterna A&N - alkohol & narkotika samt Socionomen - facktidskriften för kvalificerat socialt arbete. Vi har granskat diskussionen kring hur kvinnors nyttjande av alkohol under graviditeten ser ut i Sverige. Hur ser eventuella konsekvenser ut för de barn som utsätts för alkohol som foster? Vad är budskapet i artiklarna för oss som blivande socionomer? Det finns de kvinnor som innan de blir gravida har ett drogberoende och som behöver hjälp för att kunna ge sitt kommande barn en drogfri miljö, men det finns också de kvinnor som anser att de nyttjar en så liten mängd alkohol att de inte behöver ändra på sitt dryckesmönster när de blir gravida. Som metod har vi har använt oss av argumentationsanalys för att hitta argumenten i diskussionerna.

Studien handlar om processen som leder ut ur hemlöshet, och jämför personer med en psykisk funktionsnedsättning och personer utan. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med nio personer som har lämnat hemlöshet och missbruk. Fokus för studien och intervjuerna har varit individens upplevelse av processen som leder ut ur hemlöshet. Fem av intervjupersonerna hade en psykisk funktionsnedsättning och fyra av intervjupersonerna hade ingen diagnos. Vi har använt oss av Helen Ebaughs (1988) exitteori för att tolka och tematisera resultatet.

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan klienter med missbruksproblematik och deras socialsekreterare inom socialtjänstens vuxenenhet. Vi ville söka reda på hur klienter upplever relationen med sina socialsekreterare, vilken betydelse relationen har samt hur en bärande relation skapas. För att få svar på detta genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer med personer som har en pågående kontakt med en socialsekreterare inom socialtjänstens vuxenenhet. Som analysverktyg valdes ett maktperspektiv samt Goffmans dramaturgiska rollteori. Resultaten visade på en variation i intervjupersonernas upplevelser av relationen till sina socialsekreterare.

 I vår studie har vi valt att undersöka om manliga missbrukare, som genomför en behandling på en institution i Mellansverige, anser att de blir stämplade och vilka de anser att det är som utför den. Om det är nära och kära, myndigheter och/eller dem själva. Vi vill belysa vilka känslor och tankar de intervjuade personerna har kring ämnet stämpling. Vi har sett på faktorer som, hur de skulle definiera begreppet missbrukare och hur de är i relation till det begreppet. Vi har även undersökt om de har eller har haft några strategier för att undanhålla och/eller mörka sitt missbruk. Vi valde att göra tematiskt strukturerade intervjuer där vi utgick från teman.

Vårt syfte med denna studie var att få en ökad förståelse för hur ett urval yrkesprofessionella, två barnmorskor och en kurator, upplever sitt arbete med gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvärprofessionellt team, bestående av kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. Våra huvudsakliga resultat är att motivationsarbete är något som är ständigt närvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg verkningsfulla. I vårt resultat är det några verktyg som är mer betydelsefulla än andra i arbetet med gravida missbrukare.

Uppsatsen handlar om sex- och kärleksberoende. Efter att ha gått på en gästföreläsning med SLAA (Sex & Love Anonymous Addicts) bestämde sig författarna till uppsatsen att de ville veta mer. De två centrala frågeställningarna är. 1. Hur framställs en person med sex- och kärleksberoende i litteraturen? 2.