Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

Sexmissbrukets underliggande orsaker skiljer sig Ät och detta beror pÄ flera faktorer som exempelvis internet, alkohol och droger. Denna studie behandlar sexmissbrukets utveckling under Ären 1990 till 2000. Studiens syfte Àr att visa pÄ den samexistens som begreppet anses ha med andra missbruk som visas genom de faktorer som kommer att nÀmnas i studien. Studien som Àr en litteraturbaserad översikt bygger pÄ sex artiklar och en rapport som analyserats utifrÄn systemteorin. Studien visar att sexmissbruk kan tolkas pÄ olika sÀtt beroende pÄ den mÄlgrupp som kommer i kontakt med begreppet.

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka hur patienter med missbruks- och beroendeproblem upplever attityder och bemötande frÄn omvÄrdnadspersonal. Begreppet missbruk/beroende innefattar alla former av missbruk/beroende av bÄde narkotika, alkohol och lÀkemedel. Uppsatsen Àr en deskriptiv empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats som bygger pÄ 10 intervjuer med drogmissbrukare/drogberoende. Urvalskriterierna har varit 5 mÀn och 5 kvinnor i Äldrarna 25 - 60 Är som haft minst 5 vÄrdtillfÀllen pÄ en sluten missbruksenhet. Intervjuerna har analyserats utifrÄn metoden kvalitativ innehÄllsanalys.

Sedan starten av subutexprogrammet vid Beroendeenhetens Opiatmottagning pÄ SkellefteÄ lasarett Är 2002, har subutexmissbruket i staden ökat avsevÀrd och nÄtt en jÀmförlig nivÄ med haschmissbruk. Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ varför problemet med subutexmissbruk Àr sÄ stort i SkellefteÄ. Information i Àmnet har vi bland annat hÀmtat genom att studera kurslitteratur, Internetsidor och föreskrifter. Vi har intervjuat ansvariga pÄ subutexprogrammet samt polisen i SkellefteÄ. I resultatdelen presenterar vi dessa intervjuer och en verklig bild över hur problemet ser ut, dess omfattning och vad man i dagslÀget gör för att motverka detta.

Det hÀr Àr en uppsats vars syfte Àr att öka kunskapen om de möjliga konstruktioner som omger en socialarbetare nÀr man samtalar om begreppen missbruk och bedömningar. Genom att intervjua handlÀggare inom olika missbruksenheter har jag kunnat lyfta fram ett resultat som upplyser om möjliga arbetsmetoder inom det sociala arbetet som handlÀggarna utvecklar medvetet eller ej. I praktiken utgör arbetsmetoderna ett resultat av socialarbetarnas brist pÄ kunskap för kunna att sammanföra teoretiska begrepp till den praktiska verkligheten de förhÄller sig till. DÀr de teoretiska begreppen som man anvÀnder saknar en tydlig medveten definition och det sociala arbetet som utförs har ett stort utrymme för att bli pÄverkad av mÄnga olika subjektiva faktorer. En klient mÄste dÀrför har mycket tur för att kunna fÄ hjÀlp.

Syftet med litteraturstudien Àr att undersöka arbetssÀtt som pÄverkar till en ökad tillit till vÄrd och omsorg samt till vÄrdpersonal inom missbruk- och beroendevÄrd. Metoden för utförandet av litteraturstudien utgick frÄn artikelsökning i tvÄ olika databaser Trust, "Substance Abuse Treatment", ?Substance-Related Disorders?, ?Substance abuse?, ?Motivational Interviewing? & ?Case Management?. Samtliga artiklar granskades utifrÄn Göteborgs Universitet, institutionen för vÄrdvetenskap och hÀlsas mall för granskning av artiklar och tre olika kategorier skapades. Resultatet baserades pÄ nio kvalitativa och kvantitativa artiklar som berör tillit mellan vÄrden och patienten, Case managements förbÀttring av organisationen kring patienten och motiverande samtal pÄverkan pÄ motivation till behandling.

Denna studie syftar till att undersöka hur man som förÀlder pÄverkas av att ha ett barn som missbrukar narkotika, vilket stöd förÀldrarna har fÄtt frÄn olika instanser de har kommit i kontakt med i samband med barnets missbruk samt vad som skulle utgöra det optimala stödet enligt förÀldrarna. Med studiens syfte som utgÄngspunkt valdes en kvalitativ forskningsansats och insamling av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer. Tidigare forskning inom omrÄdet Àr tydligt begrÀnsad, dock visar forskning som finns att stöd till anhöriga Àr ett eftersatt omrÄde. Studiens resultat visar att förÀldrarnas vardagsliv har pÄverkats dramatiskt dÄ barnets missbruk har fört med sig negativa konsekvenser bÄde praktiskt, ekonomiskt, kÀnslomÀssigt och socialt. Resultatet visar pÄ en brist av stöd frÄn framförallt socialtjÀnsten.

Forskning visar att flera faktorer i individens miljö och karaktÀr har mycket stor betydelse nÀr det gÀller att sluta med missbruk. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur f.d. missbrukande kvinnor agerade för att ta sig ur tungt missbruk och hur de upplevde det sociala stödet ur ett genusperspektiv. För att fokusera pÄ detta har författaren intervjuat personal om stödet som erbjuds inom frivÄrd, socialtjÀnst och behandlingshem. Dessutom har författaren studerat vilken sorts stöd som personalen och kvinnorna i studien anser vara viktigast och hur samverkan mellan olika delar av den sociala sektorn fungerar.

Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom forskningen. Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.

Forskning visar att flera faktorer i individens miljö och karaktÀr har mycket stor betydelse nÀr det gÀller att sluta med missbruk. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur f.d. missbrukande kvinnor agerade för att ta sig ur tungt missbruk och hur de upplevde det sociala stödet ur ett genusperspektiv. För att fokusera pÄ detta har författaren intervjuat personal om stödet som erbjuds inom frivÄrd, socialtjÀnst och behandlingshem. Dessutom har författaren studerat vilken sorts stöd som personalen och kvinnorna i studien anser vara viktigast och hur samverkan mellan olika delar av den sociala sektorn fungerar.

Denna studie underso?ker den enskilda fo?retagarens syn pa? skatteverket och o?vriga fo?retagare inom restaurangbranschen samt hur dessa pa?verkar fo?retagarnas insta?llning till skattefusk. Tidigare studier visar att kontroll och sanktioner har en motsatt effekt pa? medborgarnas samarbetsvilja. Sa?ledes genomfo?rdes denna studie med avsikt att underso?ka vilken inverkan ovan na?mnda relation har pa? samarbete, tillit, samt na?tverk av relationer ur ett fo?retagarperspektiv.

Syftet med den hÀr studien Àr att belysa erfarenheter och upp-levelser frÄn personal som arbetar med ungdomar pÄ anstalter, och ansvarar för att motivera dem till ett liv utan kriminalitet och missbruk. Vidareundersöks vilkainsatser som erbjudsoch vilka hinder och möjligheter det finns i motivationsarbetet. Studien Àr kvalitativ och har en hermeneutisk utgÄngspunkt. UndersökningenÀr genomförd med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att unga lagövertrÀdare Àr en svÄr grupp att motivera till förÀndring dÄ de fortfarande ser vinster med kriminalitet.

Sexmissbrukets underliggande orsaker skiljer sig Ät och detta beror pÄ flera faktorer som exempelvis internet, alkohol och droger. Denna studie behandlar sexmissbrukets utveckling under Ären 1990 till 2000. Studiens syfte Àr att visa pÄ den samexistens som begreppet anses ha med andra missbruk som visas genom de faktorer som kommer att nÀmnas i studien. Studien som Àr en litteraturbaserad översikt bygger pÄ sex artiklar och en rapport som analyserats utifrÄn systemteorin. Studien visar att sexmissbruk kan tolkas pÄ olika sÀtt beroende pÄ den mÄlgrupp som kommer i kontakt med begreppet.

Individer med ett psykiskt funktionshinder har varit en del av en het debatt som pÄgÄtt i Sverige en lÀngre tid. Att ha bÄde ett psykiskt funktionshinder och ett missbruk kallas för att ha en Dubbeldiagnos, (DD). Denna studie vill undersöka hur vÄrdpersonal upplever sitt arbete med att motivera brukare med DD till att förÀndra sin dagliga livsföring. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med vÄrdpersonal, sammanlagt 12 intervjuer. VÄrdpersonalen upplever sitt arbete som mycket positivt men att en kÀnsla av frustration uppkommer dÄ framsteg sker i en mycket lÄngsam process.

Sexmissbrukets underliggande orsaker skiljer sig Ät och detta beror pÄ flera faktorer som exempelvis internet, alkohol och droger. Denna studie behandlar sexmissbrukets utveckling under Ären 1990 till 2000. Studiens syfte Àr att visa pÄ den samexistens som begreppet anses ha med andra missbruk som visas genom de faktorer som kommer att nÀmnas i studien. Studien som Àr en litteraturbaserad översikt bygger pÄ sex artiklar och en rapport som analyserats utifrÄn systemteorin. Studien visar att sexmissbruk kan tolkas pÄ olika sÀtt beroende pÄ den mÄlgrupp som kommer i kontakt med begreppet.