Skolk innebÀr olovlig frÄnvaro frÄn skolan och det finns undersökningar som visar pÄ att skolk Àr ett uttryck för ungdomens en i hög grad riskfylld livssituation dÀr misslyckandet med skolan ofta leder till missbruk och kriminalitet. Det har visat sig att bland skolkarna finns bÄde kriminalitet, droger, tobak, ungdomskriminalitet och andra problem överrepresenterat jÀmfört med icke skolkande elever. Det finns olika svar pÄ var skolk beror pÄ enligt vad som framkommer vid undersökningar bland elever, men den vanligaste orsaken Àr att bland eleverna som skolkade Àr det vanligt med bristande tillsyn frÄn förÀldrarna och missbruk hos förÀldrarna, sÄ kallade familjerelaterade faktorer. NÀr det gÀller skolrelaterade faktorer till skolk Àr bristen pÄ uppmuntran att nÀrvara i skolan en faktor som pÄverkar och andra förklaringar Àr missnöje med skolpersonal, lektioner och attityder hos personal och andra elever. Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn kvalitativa intervjuer med rektor, lÀrare och personal inom elevhÀlsan undersöka hur skolkproblematik hanteras och vilka tankar som finns kring skolk.

Studien undersöker innebörder av den muslimska slöjan med utgÄngspunkt i slöjbÀrares egna förhÄllningssÀtt till plagget. Semistrukturerade intervjuer med sju svenska slöjbÀrande kvinnor bearbetades med hjÀlp av tematisk analys och analyserades med social identitetsteori som teoretisk referensram. De teman som framkom var: att ge uttryck för sin tro och sin identitet, att bestÀmma över sin egen kropp, att tillhöra och att vara utanför, samt att representera islam. UtifrÄn social identitetsteori kunde slöjan ses som ett medel för att konsolidera den egna identiteten, som en symbol för stolthet och uppror, samt som ett tecken pÄ social tillhörighet. Resultaten relateras till tidigare studier samt diskuteras i förhÄllande till den dominerande bilden av slöjan i VÀst..

Det verkar rÄda stor konsensus om att matematikundervisningen Àr viktig för att Sverige skall kunna hÀvda sig och kunna konkurrera i en global vÀrld. Samtidigt visar det sig att eleverna i allt större utstrÀckning har svÄrt att nÄ mÄlen för undervisningen. En undervisning, som forskningen visar, Àr hÄrt styrd av den matematikbok som anvÀnds.I Finland har det visat sig att vilken lÀrobok som anvÀnds i undervisningen fÄr statistiskt signifikanta konsekvenser för elevernas resultat. I uppsatsen undersöks om samma statistiskt signifikanta samband Àven föreligger i Sverige. 149 skolor omfattande 13 408 elever ingÄr i den statistiska kvantitativa studien.

Droger och drogbruk Àr knappast nÄgot nytt inom forskningsvÀrlden men fenomenet har bara funnits cirka 50 Är i Sverige. Det var först pÄ 1960-talet man började uppmÀrksamma företeelsen, definiera det och pÄ sÄ sÀtt sÀtta ord pÄ drogbruk och missbruk. Min studie handlar om drogbrukande unga mÀn. Syftet med min studie har varit att tolka och fÄ en bÀttre förstÄelse av mÀnnens vardagsliv, deras drogbruk och omvÀrld. Detta har jag sökt svar pÄ genom fem intervjuer med fyra drogbrukare, en med en före detta brukare samt en med en brukares syster.

Undersökningens huvudsyfte Àr att se om synen pÄ djur, nÀrmare bestÀmt hÀstar, skiljer sig Ät hos försÀkringstagarna i södra Dalarnas hÀstförsÀkringsförening under Ären 1885-1894. Dess-utom att utforska vilka som var upphovsmÀnnen till föreningen, och vilka mÀnniskor som attraherades av hÀstförsÀkringsföreningens verksamhet. Materialet som skall besvara syftet bestÄr av protokoll frÄn hÀstförsÀkringsföreningens regelbundet hÄllna styrelsemöten, och Kopparbergs lÀns kalender. Undersökningens resultat visar att det hos bönderna som hÀstÀgare gÄr att se att hÀsten vÀrderades högre Àn ett arbetsredskap, att bruken och bönderna Àr dom dominerande försÀk-ringstagarna och att det var betydelsefulla herrar som lÄg bakom starten av försÀkringsföre-ningen.

I föreliggande studie har tre verksamma sfi-lĂ€rares individualiseringsmetoder granskats. Studien fokuserar pĂ„ deras verksamhet utifrĂ„n de didaktiska frĂ„gorna vad?, varför? och hur? För att nĂ„ fram till resultatet har den kvalitativa ansatsen i form av intervju anvĂ€nts.Resultatet tyder pĂ„ att lĂ€rarnas arbetsbörda Ă€r enorm, de upplever individualiseringsuppdraget som viktigt men svĂ„rt att genomföra under rĂ„dande omstĂ€ndigheter inom sfi. Graden av individualisering stĂ„r Ă€ven i beroende av lĂ€rarens engagemang, likasom variationen av tillĂ€mpade individialiseringsmetoder. Denna godtycklighet resulterar bland annat i att undervisningens upplĂ€ggning sĂ€llan möter individuella behov, samt i att deltagarna Ă€r tvungna att studera mycket pĂ„ egen hand, vilket negativt pĂ„verkar utbildningens kvalitĂ©.Överlag stĂ€mmer studiens slutsatser med dem av tidigare forskning..

Underso?kningens huvudfra?ga a?r hur den ura?ldriga torghandeln kan fortsa?tta existera i det svenska samha?llet da?r logik, ordning och va?lsta?nd ofta ga?r pa? tva?rs med torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umba?randen. Oordning och informellt a?r tva? nyckelord i beskrivningarna av torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, uto?vare, materialitet, fo?resta?llningar och plats samverkar o?ver tid i en sta?ndig fo?ra?ndring av handeln.

Tidspress existerar inom revisionsbranschen och vi vill genom denna underso?kning studera tidspressens pa?verkan pa? revisorns va?lbefinnande, om va?lbefinnandet tar skada. Syftet med uppsatsen a?r att fo?rklara hur tidspress pa?verkar revisorns va?lbefinnande och da?rtill utreda hur sambandet pa?verkas av olika revisor- och revisionsspecifika faktorer samt av revisorns professionsidentitet, organisationsidentitet och familjeidentitet. Fo?ljaktligen vill vi besvara fo?ljande fra?gesta?llning: Hur pa?verkar tidspress revisorns va?lbefinnande?Fo?r att besvara syftet och fra?gesta?llningen har en kvantitativ enka?tunderso?kning genomfo?rts.

Den svenska alternativrörelsen frodades under 1960- och 1970-talet och introducerade för det svenska folket en rad alternativa tankar om hur ett samhÀlle kan se ut. Rörelsen ifrÄgasatte tidigare givna auktoriteter och lyck­ades pÄ det viset vÀcka den politiska debatten om bland annat miljö, jÀmstÀlldhet och utrikespolitik.Carl Johan De Geer, Àn idag aktiv som konstnÀr, var en av de framtrÀdande figurerna i den hÀr rörelsen. En av hans gÀrningar var en framgÄngsrik affischproduktion under 1960-talet som uttryckte en politik i symbios med alternativrörelsens politik. De affischer frÄn denna produktion som jag analyserar Àr: Yttrandefrihet pÄ torget, SkÀnda flaggan, USA mördare, VÀgra vapen och ?Turkiet Àr inte bara...?. Jag har analyserat dessa affischer med en semiotisk bildanalys genom att ha delat upp affischerna i fyra olika meddelanden: det lingvistiska som behandlar texten, tvÄ meddelanden som fokuserar pÄ bilden samt det multi­modala som undersöker texten och bildens samverkan.

En kvalitativ socialpsykologisk uppsats med syfte att belysa betydelsen av gemenskap och detsociala i missbrukares process av tillfrisknande. Det empiriska materialet grundas i tio nyktramissbrukares livsberÀttelser, med vilka vi kommit i kontakt med genom organisationen VÄgaVa. Parallellt med vÄrt huvudsyfte vill vi ocksÄ spegla denna stödorganisation. Den övergripande analytiska ramen diskuterar social aktivitet, etik, gemenskap i förhÄllande till kampen mot missbruket, vi lyfter Àven fram vikten av stöd- och samtalsgrupperna Nyktra Narkomaner och 12-stegsprogrammet. Teorierna som appliceras pÄ materialet Àr R.

Syftet med uppsatsen Àr att studera den subjektiva upplevelsen av upphörandeprocessen frÄn kriminalitet hos unga vuxna som vid upprepade tillfÀllen begÄtt brott under sin barndom och ungdomstid. FrÄgestÀllningarna berör bÄde yttre och inre faktorer som pÄverkat upphörandet samt faktorer som upprÀtthÄller en ickekriminell livsstil. I studien ingick Ätta personer, sex mÀn och tvÄ kvinnor, som upphört med kriminalitet före 25 Ärs Älder. Hur lÀnge sedan det var personerna slutade begÄ brott varierade mellan nÄgra veckor och Ätta Är. Studiens genomförande var kvalitativa semistrukturerade intervjuer varav fem utfördes vid personliga möten och tre över telefon.

De olympiska spelens invigningsceremonier Àr till brÀdden fyllda med symboler, tecken och myter som alla syftar till att konstruera nationella identiteter och -narrativ. Ofta hÀmtas dessa symboler och tecken ur populÀrkulturen. Jag har semiotiskt försökt analysera dessa tecken för att se pÄ vilka sÀtt vÀrdlÀndernas nationella identiteter portrÀtteras. Jag har ocksÄ valt att analysera detta utifrÄn teorier om media events som tv-genre. De sekvenser jag har valt att studera har visat pÄ att nationens narrativ i stor utstrÀckning konstrueras för att gagna socialt dominerande grupper och befÀsta maktpositioner..

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.

The aim of present study is to evaluate the work of the employees within the Addict Care field, how they experience their struggle as well as the significance of the interaction between the client and the employees. It takes a great deal of effort when facing individuals with alcohol ?and drug related problems. The focus should be on the occupational and individual qualifications, while there is legislation, regulations and ethical guidelines to be followed. Intending to comprehend these issues better several interviews were made with six employees within The Administration for the Social Services and The Addict Unit in VÀxjö area.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur elever i skolÄr tre resonerade kring likhetstecknet nÀr de löste pre- algebraiska uppgifter. För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning valde vi att göra en observationsstudie dÀr eleverna fick sitta i grupp och lösa de olika uppgifter vi givit dem. Sju grupper observerades med tre elever i varje grupp och resultatet frÄn vÄr studie visade att det fanns tre dominerande sÀtt att se pÄ likhetstecknet. Det fanns de elever som sÄg likhetstecknet som ett resultattecken, de som kopplade ihop likhetstecknet med ett rÀknesÀtt och de som menade att likhetstecknet stod för ekvivalens. Vidare visade det sig att de elever som uppfattade likhetstecknet som ett resultattecken eller ett tecken som var kopplat till ett rÀknesÀtt hade svÄrt att lösa flertalet av de uppgifter vi givit dem..