Bakgrund och problemformulering: Allt fler kvinnor, frÀmst unga kvinnor, anvÀnder smÀrtstillande tabletter med kodein. Kodein har en centralstimulerande effekt och ger förutom smÀrtlindring och avslappning ett behagligt lugn. Kodein har en stark beroendeframkallande potential med snabb toleransökning, vilket innebÀr att det Àr lÀtt att bli beroende av tabletterna. Forskning visar att kvinnor tar vÀrktabletter för Ängest, sömnproblem och i sista hand vÀrk som egentlig anledning till att anvÀnda receptbelagda vÀrktabletter. Effekten av kodein innebÀr bland annat att kroppen efterhand slutar tillverka egna endorfiner.

Syftet med denna uppsats Àr att granska de olika rekvisiten i 4§ LVM för att avgöra dess tillgodoseende av rÀttssÀkerheten för den enskilde. RÀttssÀkerhetsbegreppet Àr centralt i en lag som denna dÄ tvÄngsvÄrd Àr ytterst ingripande i den enskildes integritet samt Àr obligatorisk att tillÀmpa. RÀttssÀkerhetsbegreppet Àr tvetydigt och svÄrt att ge en klar definition, i detta fall Àr dock förutsebarheten samt den rÀttsliga likheten av vikt för den enskilde. Det Àr Àven viktigt att handlÀggarens utrymme för skönsmÀssiga bedömningar samt godtycke Àr sÄ liten som möjligt för att öka den rÀttsliga likheten samt utmynna i en enhetlig tillÀmpning av LVM.SocialtjÀnstens ansvar gentemot enskilda med missbruksproblem Àr ytterst lÄngtgÄende och Àr en viktig del av tvÄngsvÄrden. Detta dÄ socialtjÀnsten har till ansvar att starta en utredning dÄ det anses pÄkallat samt en skyldighet att ansöka om tvÄngsvÄrd hos lÀnsrÀtten dÄ kriterierna i 4§ LVM kan anses vara uppfyllda.

Pappor beskrivs som en marginaliserad och bortglömd grupp brukare inom socialtjÀnstens arbete med barn och familjer. Följaktligen har fÄ studier undersökt pappors erfarenheter av bemötande. Individer med erfarenhet av kriminalitet och/eller missbruk uppges generellt vara mer utsatta i samhÀllet och i kontakt med myndigheter. Den hÀr studien handlar om hur pappor, med erfarenhet av kriminalitet och/eller missbruk, konstruerar socialtjÀnsten och erfarenheter av bemötande samt vilka strategier de anvÀnder för att hantera kontakt med myndigheten. Studien bestÄr av tematiskt öppna kvalitativa intervjuer med 31 pappor, vilka haft kontakt med IFO Barn och Unga 0-20 Är i Uppsala kommun.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en djupare förstÄelse för produktplaceringsprocessen och dÀrmed se vad produktplacering som marknadsföringskanal genererar till en film- och/eller tv-produktion. UtgÄngspunkten för att besvara syftet Àr vÀrdeskapandeteorier tillsammans med en kvalitativ undersökning via intervjuer med sex personer inom produktplaceringsbranschen. Resultatet frÄn undersökningen visade pÄ att fördelarna med produktplacering Àr att den ger konsumenten en plattform att se en produkt eller ett varumÀrke i ett verklighetstroget sammanhang och dÀrmed görs produktionen mer trovÀrdig. I ett större perspektiv genererar produktplacering mer Àn bara trovÀrdighet, den erbjuder ett nÀtverk med samarbetspartners, liksom ett vÀrdeskapande genom kringliggande plattformar..

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Det övergripande syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka samverkan mellan olika professionella aktörer i gruppverksamhet för barn till missbrukande förÀldrar. Jag ville ta reda pÄ vad det fanns för konkreta erfarenheter av och exempel pÄ samverkan samt om samverkan pÄverkades om synsÀttet skiljer sig i förklaringen av missbruk mellan professionella aktörer. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag har intervjuat fyra gruppledare frÄn tre kommuners verksamhet för barn till missbrukande förÀldrar. Jag ville fÄnga de professionellas erfarenheter och insyn frÄn bÄde barnens perspektiv och professionellas perspektiv. I intervjuerna fick jag ta del av de professionellas egna berÀttelser och upplevelser utifrÄn deras verklighet.

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

Ljud Àr resultat av hÀndelser i den fysiska vÀrlden. DÀrför Àr det viktigt att en spelare fÄr rÀtt ljudinformation om omgivningen i ett datorspel vid tillfÀllen dÄ visuell hjÀlp inte finns att tillgÄ. Oktavillusionen Àr en ljudillusion som uppstÄr dÄ tvÄ toner med exempelvis en oktavs mellanrum skickas till vardera öra samtidigt och sedan skiftar position frÄn öra till öra, samtidigt i ett altererande mönster. En studie kring hur perceptionen av oktavillusionen pÄverkas i kombination med visuell stimuli visar vilket stimuli som Àr det dominerande och lÀmpar sig dÀrför vÀl att undersöka hur viktig ljudlÀggning Àr i spel. Undersökningen utfördes pÄ tio försökspersoner.

Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med denna undersökning har varit att fĂ„ en ökad kunskap om de behandlingsmetoder för vĂ„ldsamma mĂ€n i nĂ€ra relationer som anvĂ€nds i tvĂ„ mellanstora kommuner samt hur man i dessa kommuner mer övergripande ser pĂ„ mĂ€nnens vĂ„ld. Tidigare forskning visar att den dominerande behandlingsformen internationellt för denna problematik Ă€r KBT och att trenden Ă€r liknande i Sverige. Detta utifrĂ„n omrĂ„det vĂ„ld i nĂ€ra relationer. VĂ„ra teoretiska utgĂ„ngspunkter har varit kognitiva personlighetsteorier och strukturell-teori med kulturell och feministisk syn. Vi har anvĂ€nt oss utav en kvalitativ studie dĂ€r vi intervjuat myndigheter sĂ„som Polisen, SocialtjĂ€nst, Brottsofferjouren, FrivĂ„rden, Kvinnojour och LĂ€nsstyrelsen i Östersund och LuleĂ„ kommun.

Jag vill genom denna uppsats ta reda pÄ vilka likheter och olikheter som finns mellan Lars Levi LÊstadius och Peter Wieselgren. Dessa tvÄ prÀster levde pÄ 1800-talet, de var oerhört hÀngivna av att vilja bekÀmpa brÀnnvinet som förstörde och skapade ett sÄnt elÀnde för mÀnniskorna.BÄde LÊstadius och Wieselgren ansÄg att alkoholmissbruket mÄste angripas frÄn roten för det var den som framförallt orsakade allt lidande hos mÀnniskorna.LÊstadius ansÄg att det moraliska fördÀrvet var orsaken till alla laster och för att komma Ät det hela, sÄ mÄste det lyftas upp pÄ en högre front nÀmligen den kristna tron som ger mÀnniskan större livskvalitet.Wieselgren ansÄg att spritmissbruket och okunnigheten hos mÀnniskorna var orsaken till allt lidande, och att ett moralisk socialt saneringsarbete behövdes, för att komma Ät det onda. Han tog kyrkorÄdet till hjÀlp och det infördes bland annat strÀng kyrkotukt. HjÀlpte inte förmaningarna, sÄ blev den försumlige inkallad till kyrkorÄdet.LÊstadius och Wieselgrens livsuppgift blev att föra en kamp mot detta missbruk. De blev bÄda hatade, mordhotade och det vÀcktes Ätal mot dem, men de lÀt sig inte skrÀmmas till tystnad, vare sig av överhet eller andra.

Syfte: Syftet var att undersöka vilka ordinlĂ€rningsstrategier elever anvĂ€nder sig av i engelska som frĂ€mmande sprĂ„k och svenska som andrasprĂ„k. Som utgĂ„ngspunkt till vĂ„r studie hade vi följande frĂ„gestĂ€llningar:? Vilka inlĂ€rningsstrategier sĂ€ger elever att de anvĂ€nder sig av i engelska och svenska som andrasprĂ„k nĂ€r de lĂ€r sig nya ord?? Hur gör de för att komma ihĂ„g ord?? Är vissa ord lĂ€ttare Ă€n andra att lĂ€ra sig?? Var lĂ€r de sig bĂ€st?? Vilka likheter och skillnader framkommer mellan inlĂ€rningsstrategier i engelska och svenska som andrasprĂ„k?Teori: Den teoretiska ramen utgick frĂ„n ett sociokulturellt perspektiv, dĂ„ Vi bland annat beskrev tvĂ„ sprĂ„kpedagogers inlĂ€rningshypoteser, Krashen och Vygotskij.Metod: Huvudsyftet med vĂ„r studie var att undersöka vilka ordinlĂ€rningsstrategier elever anvĂ€nder sig av i engelska och svenska som andrasprĂ„k. För att kunna trĂ€nga djupt in i varje informants tĂ€nkande och uppfattning anvĂ€nde vi oss av halvstrukturerade intervjuer och valet av metod föll sig naturligt pĂ„ den kvalitativa.Resultat: I denna studie har elever i Ă„ldrarna 10 ? 19 Ă„r fĂ„tt möjlighet att med hjĂ€lp av intervjuer reflektera över hur de lĂ€r sig ord i engelska och svenska som andrasprĂ„k.

Denna studie syftar till att se hur gestaltningen av det amerikanska presidentvalet 2008 sÄg ut i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Studien bygger pÄ en kvantitativ innehÄllsanalys av ett avgrÀnsat insamlat material. Valdagen inföll den 4 november 2008. Den tidsperiod som studeras Àr nio nyhetsdygn med tidningsutgivning frÄn och med 2008-10-28 till och med 2008-11-06 för DN och SvD samt frÄn och med 2008-10-29 till och med 2008-11-06 för Aftonbladet och Expressen. Studien utgÄr frÄn gestaltningsteorin som den definierats av Kathleen H.

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ studie kring ungdomars och unga vuxnasdrogvanor samt vilka narkotika preparat som Àr vanligast dem. Uppsatsen bygger pÄ informantersutsagor kring narkotika situationen samt det preventiva arbetet i Norrköping..