Sökresultat:
384 Uppsatser om Minsta olägenhet - Sida 23 av 26
Kvalitetskontroll av en fasmÀtande terrester laserskanner FARO Focus3D
Det finns en ISO-standard (ISO-17123) som anger hur de flesta geodetiska mÀtinstrument ska kontrolleras. Denna standard omfattar dock inte terrester laserskanners (TLS). Detta trots att sÄdana instrument har funnits ute pÄ marknaden ett tag. National Institute of Standards and Technology (NIST) i USA har utvecklat en amerikansk standard för detta ÀndamÄl. Den Àr möjlig att anvÀnda i vÀntan pÄ att en ISO-standard för TLS faststÀllts.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka en fasmÀtande laserskanner FARO Focus3D, som tillhör avdelningen för mÀtnings- & kartteknik pÄ Tyréns AB i Stockholm.
PÄ luffen : för att undersöka publika landsbygdsrum
Det Àr inte som att lÀsa en deckare, det finns ingen löst gÄta beskriven pÄ skriftens sista sidor.
LÀser man delar av den hÀr skriften deltar man i delar av ett sammanhang.
Jag föreslÄr att man lÀser den som en upplevelse.
Mening skapas mellan delarna, mellan raderna, den blir till i mellanrummet.
För att kunna lÀsa mellan raderna mÄste man först lÀsa raderna.
DÄ Àr det möjligt att det jag vill berÀtta kan förmedlas.
Varje del i den hÀr texten har egen mening.
à rsredovisning, ett ineffektivt ekonomiskt styrmedel : En studie över smÄföretagares anvÀndning av Ärsredovisningen och nyttjande av rÄdgivning frÄn revisionsbyrÄer.
Enligt lag Àr samtliga aktiebolag skyldiga att upprÀtta en Ärsredovisning. Det medför att Àven de allra minsta företagen mÄste upprÀtta denna handling. Detta kan medföra stora kostnader för smÄföretagarna och mÄnga arbetstimmar för revisorerna. Vi valde att studera smÄ aktiebolag med fÀrre Àn elva anstÀlla. UtifrÄn detta ifrÄgasatte vi vilken nytta smÄföretagarna har av denna handling. Denna diskussion utmynnade i vÄr problemformulering och vÄrt syfteI vilken utstrÀckning anvÀnder smÄföretagare Ärsredovisningsinformationen för ekonomisk styrning inom företaget och i vilken utstrÀckning nyttjar smÄföretagarna revisionsbyrÄerna för ekonomisk rÄdgivning.Syftet med studie Àr att analysera smÄföretagares förhÄllningssÀtt till ekonomisk styrning med hjÀlp av Ärsredovisningsinformationen.
Företagsklimat : En intervjustudie av transportföretag i VÀxjö kommun
Bakgrund: Svenskt NÀringsliv utför Ärligen undersökningen ?Lokalt nÀringsliv?, dÀrföretagare fÄr utvÀrdera sina respektive kommuner gÀllande det lokala företagsklimatet. I den senaste undersökningen framkommer det att transportbolagen Àr den generellt sÀtt minsta nöjda branshen i VÀxjö kommun.Ett gott företagsklimat Àr nyckeln till att skapa framgÄngsrika företag. Ett gott företagsklimat Àr ett ömsesidigt mÄl som bÄde företagare och kommun strÀvar efter. Företagare kommer fÄ en ökad sysselsÀttning vilket kommer leda till högre skatteintÀkter för kommunen.
Hur man designar ett grÀnssnitt för karaktÀrseditering
Inom vissa typer av tv- och datorspel, t.ex. rollspel, sportspel, Àventyrsspel eller livssimulatorer, Àr det vanligt att spelaren sjÀlv fÄr utforma sin karaktÀr (den anvÀndaren spelar som i spelet) i varierande utstrÀckning. Det kan handla om att kunna skriva in sitt eget namn eller vÀlja fÀrg pÄ sin tröja, Ànda till att kunna justera de minsta utav ansiktsdrag och vÀlja mellan flera olika personlighetsval, fysiska egenskaper och speciella förmÄgor. Det grÀnssnitt i vilket detta sker plats kallar för karaktÀrseditor.Ett urval av kommersiellt framgÄngsrika, etablerade, tv- och datorspel valdes ut och deras karaktÀrseditorer granskades. Först genom en konkurrent- och greneanalys.
CSRŽs pÄverkan pÄ kvinnors köpbeteende i kosmetikabranschen : - en jÀmförande studie mellan Sverige och Brasilien
Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera riskhantering av projektrisker och finansiella risker i infrastrukturprojektet Varbergstunneln under planeringsfasen dÀr tvÄ aktörer har studerats, Trafikverket och Varbergs kommunala verksamhet, och deras perspektiv pÄ riskhantering och hur dessa aktörers perspektiv skiljer sig Ät för att fÄ förstÄelse för hur olika typer av risker och aktörer riskhanterar utifrÄn deras perspektiv i ett infrastrukturprojekt.Bakgrund och problem: Trafikverkets uppgift Àr att se till att tÄgen kommer i tid, transporter sker sÄ sÀkert som möjligt och med minsta möjliga miljöpÄverkan. Tillsammans med andra aktörer ska de se till att den bÀsta möjliga samhÀllsnyttan skapas för pengarna. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillÄtlighetsbeslut för delprojektet genom Varberg för att bygga ut jÀrnvÀgen frÄn enkelspÄrig till dubbelspÄrig. Detta Àr en av de största utmaningarna i Varbergs kommun dÀr den kommunala och den statliga planeringen mÄste gÄ hand i hand. Det finns stora risker kopplat till infrastrukturprojekt men det finns ocksÄ stor möjlighet till samhÀllsekonomisk lönsamhet.
Teknoekonomisk förundersökning av ackumulatortank för LuleÄ fjÀrrvÀrmesystem
FjÀrrvÀrmebehovet i LuleÄ förses till största delen av kraftvÀrmeverket LuleKraft som frÀmst brÀnner processgaser frÄn stÄlproducenten SSAB. LÄgkonjunkturen i stÄlbranschen de senaste Ären har gjort att gastillgÄngen har minskat varpÄ start av spetslastanlÀggningar och anvÀndande av stödbrÀnsle har ökat. FrÄgan om energilagring har dÀrför blivit ytterst aktuell. Syftet med arbetet har dÀrför varit att undersöka om en eller flera ackumulatortankar utplacerade i nÀtet Àr en fördelaktig investering.Inledningsvis gjordes en litteraturstudie över LuleÄ fjÀrrvÀrmenÀt samt ackumulatortankar. DÀrefter undersöktes placeringen av ackumulatortanken.
Ekonomisk information. : En kartlÀggning av smÄ företags attityder.
Extern redovisning behövs bland annat för att öka tilliten mellan olika parter vid företagsaffÀrer men kan Àven anvÀndas som en kontrollpunkt och som beslutsunderlag för den interna verksamheten. Det finns dock tecken pÄ att den ekonomiska informationen inte anvÀnds av smÄ företag för dessa ÀndamÄl. Det kan tÀnkas att smÄföretagare inte kÀnner sig motiverade till detta, om de inte besitter den kunskap som kan tÀnkas krÀvas samt om informationen inte kommuniceras till dem pÄ rÀtt sÀtt. Redovisningskonsulter kan bidra till att öka smÄföretagarnas kunskaper inom Àmnet, men ett dilemma kan hÀr uppstÄ för dem dÄ ökade kunskaper hos smÄföretagaren kan innebÀra förlorade intÀkter för konsulten pÄ lÄng sikt. Detta kan dock tÀnkas ske först dÄ informationens vÀrde inte lÀngre överstiger dess kostnad eftersom mÀnniskor vÀljer det alternativ som ger störst ekonomisk vinst för henne sjÀlv.
Normeringsprocessen : En studie om lobbying kring Redovisningen av goodwill
Goodwill har under en lÀngre tid varit ett av redovisningens stora problemomrÄden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pÄgÄtt lÀnge. FrÄgan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmÀssig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrÄgorna.International Accounting Standards Board Àr ett oberoende organ vars Ätaganden Àr att faststÀlla standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS Àr det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process dÀralla intressenter (nationella normgivare, utgivare och anvÀndare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs Àr beviljade att delge sin uppfattning.
Normeringsprocessen : En studie om lobbying kring Redovisningen av goodwill
Goodwill har under en lÀngre tid varit ett av redovisningens stora problemomrÄden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pÄgÄtt lÀnge. FrÄgan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmÀssig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrÄgorna.International Accounting Standards Board Àr ett oberoende organ vars Ätaganden Àr att faststÀlla standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS Àr det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process dÀralla intressenter (nationella normgivare, utgivare och anvÀndare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs Àr beviljade att delge sin uppfattning.
Riskhantering i infrastrukturprojektet Varbergstunneln
Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera riskhantering av projektrisker och finansiella risker i infrastrukturprojektet Varbergstunneln under planeringsfasen dÀr tvÄ aktörer har studerats, Trafikverket och Varbergs kommunala verksamhet, och deras perspektiv pÄ riskhantering och hur dessa aktörers perspektiv skiljer sig Ät för att fÄ förstÄelse för hur olika typer av risker och aktörer riskhanterar utifrÄn deras perspektiv i ett infrastrukturprojekt.Bakgrund och problem: Trafikverkets uppgift Àr att se till att tÄgen kommer i tid, transporter sker sÄ sÀkert som möjligt och med minsta möjliga miljöpÄverkan. Tillsammans med andra aktörer ska de se till att den bÀsta möjliga samhÀllsnyttan skapas för pengarna. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillÄtlighetsbeslut för delprojektet genom Varberg för att bygga ut jÀrnvÀgen frÄn enkelspÄrig till dubbelspÄrig. Detta Àr en av de största utmaningarna i Varbergs kommun dÀr den kommunala och den statliga planeringen mÄste gÄ hand i hand. Det finns stora risker kopplat till infrastrukturprojekt men det finns ocksÄ stor möjlighet till samhÀllsekonomisk lönsamhet.
Last- och avstÄndsanalys pÄ Ahlsells transporter i Stockholm
Ahlsell Àr en grossist verksam i Norden inom produktomrÄdena VVS, El,
Verktyg & Maskiner, Kyl och Gör-Det-SjÀlv. Ahlsells kunder kan bestÀlla
varor fram till klockan 16.00 pÄ eftermiddagen för att sedan fÄ varorna
levererade frÄn klockan 07.00 morgonen dÀrpÄ. FrÄn centrallagret i Hallsberg
körs varje dag Ätskilliga lastbilar ut till 35 av Schenkers terminaler i
Sverige, för omlastning och sortering och vidare transport ut till kund.
Examensarbetets syfte Àr att kartlÀgga flödet frÄn kundorder till leverans
samt att förbÀttra transporterna i StockholmsomrÄdet, frÄn terminal till
kunder och butiker. Varje natt transporteras 128 flakmeter, det vill sÀga
mer Àn fem bilar plus slÀp, frÄn centrallagret i Hallsberg till tre olika
adresser i Stockholm: en terminal i Huddinge som Àr Ahlsells egen fastighet,
Schenkers terminal i SpÄnga samt Ahlsells butik i Hammarby. FrÄn
terminalerna distribueras idag gods till bÄde norra och södra delarna av
Stockholm.
Habituering till motorbÄt hos knubbsÀl (Phoca vitulina) : ur ett bevarandeperspektiv
Studien utfördes i Kosterhavets Nationalpark utanför Strömstad pÄ svenska vÀstkusten. Nationalparken, invigd 2009, som omger öarna Nord- och Sydkoster omfattar nÀstan 400 kvadratkilometer varav 98 % Àr marina miljöer. I nationalparken finns en stor del av VÀstsveriges knubbsÀlspopulationer, dock har knubbsÀlpopulationen i nationalparken haft dÄlig tillvÀxt sedan sÀlpesten senast slog till Är 2002.
NaturvÄrdsverket har en skötselplan och föreskrifter som gÀller i Kosterhavets Nationalpark. Bland annat har de ett sÀlskydd för vissa omrÄden i parken dÀr det sÀsongsvis Àr förbjudet att komma nÀrmare Àn 100 meter till vissa skÀr och öar.
Goodwill ? Efterlevs upplysningskraven i IAS 36 p. 134?
Harmonisering av redovisningen har blivit allt viktigare dÄ den finansiella marknaden har globaliserats. DÀrmed har IASBs frÀmsta mÄl varit att öka jÀmförbarheten i den internationella redovisningen, vilket resulterade i att frÄn och med rÀkenskapsÄr som börjar den 1 januari 2005 var svenska bolag tvungna att tillÀmpa IFRS i sina koncernredovisningar. Syftet med införandet har varit att minska skillnader inom redovisningen mellan lÀnder. Redovisning av den immateriella tillgÄngen goodwill, Àr en del av harmoniseringsprocessen dÄ goodwill enligt IFRS 3 frÄn och med Är 2004 inte lÀngre skall skrivas av, utan Ärligen testas om det föreligger ett nedskrivningsbehov. En eventuell nedskrivning sker enligt IAS 36 om det bedömda verkliga vÀrdet understiger det bokförda vÀrdet.
Butikslogistik - En jÀmförelse mellan Monki och Zara
Sammanfattning Bakgrund och problemdiskussion: Butikslogistiken har förÀndrats med Ären. I början ansÄgs logistik vara enbart en kostnad med en mÄlsÀttning att minska. Detaljhandeln var Àven passiva mottagare av produkter. Varorna fördelades ut till butiker dÀr efterfrÄgan förelÄg. Idag har företagen bÀttre kontroll över produkterna och kan dÀrför reagera snabbare pÄ kundernas efterfrÄgan.