Sök:

Sökresultat:

384 Uppsatser om Minsta olägenhet - Sida 2 av 26

BÀttre tillvÀxt för de minsta grisarna? : ett försök med utfodringsautomater till tillvÀxtgrisar

Grisar föds med olika förutsÀttningar och en gris som föds med lÀgre födelsevikt kan ha svÄrt att komma upp i samma tillvÀxttakt som sina kullsyskon. Detta leder till att det i varje omgÄng finns ett antal grisar med lÀgre avvÀnjningsvikt Àn de andra grisarna. De grisar med lÀgre avvÀnjningsvikt har dock i de flesta fall samma tid pÄ sig att nÄ samma slaktvikt som de större grisarna vilket krÀver en noggrann och genomtÀnkt utfodringsstrategi till dessa minsta grisar. Vid avvÀnjningen sker mÄnga förÀndringar i smÄgrisens liv, bland annat Àndras enzymprofilen i deras mage och tarm vilket gör att fodret inte kan brytas ner eller absorberas och en stor mÀngd foder kan ansamlas i mage och tarm. HÀr kan oönskade bakterier vÀxa till, vilka kan orsaka avvÀnjningsdiarré. Mindre grisar Àr oftast kÀnsligare Àn tyngre och har svÄrare att anpassa sig, dÀrför kan det vara bra att plocka ut de minsta och svagaste grisarna för att sÀtta i en egen box med extra tillsyn.

Sjuksköterskor och avvikelserapportering

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar sjuksköterskors benÀ-genhet att inte rapportera en avvikelse. Studien genomfördes pÄ ett sjukhus i södra Sveri-ge. I bakgrunden ges en introduktion till Àmnet dÀr det visas pÄ hur det fungerar enligt lagar och föreskrifter, samt ocksÄ vad för tidigare forskning som gjorts i Àmnet. Metoden som anvÀnds Àr en enkÀtstudie med sÄvÀl frÄgor med fasta svarsalternativ som öppna frÄ-gor och resultatet presenteras deskriptivt. Av 32 sjuksköterskor deltog 20 stycken studien.

X-small - Regionalisering, demokratiska och ekonomiska förutsÀttningar i vÀrldens minsta lÀnder

Mikrostater har ofta hamnat utanför de statsvetenskapliga forskarnasundersökande lins trots att staterna med under en miljon innevÄnare ÀrframgÄngsrika sÄvÀl demokratiskt som ekonomiskt. Uppsatsen utreder genomlitteraturgenomgÄng sambandet mellan storlek, demokrati och ekonomi och visarpÄ de fördelar och nackdelar de smÄ staterna har i en globaliserad vÀrld. Vidareargumenterar uppsatsen för att de problem, frÀmst ekonomisk sÄrbarhet, sÀkerhetoch miljö, som smÄ suverÀna stater möter i det internationella systemet eventuelltkan stÀvjas genom regionala samarbeten. Om dessa utformas pÄ ett sÄdant sÀtt attriskerna med liten storlek minskas kan vÀrldens minsta stater komma att bli ÀnnuframgÄngsrikare dÄ de kombinerar sina separata storleksfördelar med engemensam stark röst utÄt och samordnande politik inÄt..

Frivillig revision : Redovisningskonsulters syn pÄ den nya regleringen

Sedan den första november 2010 finns det inte lÀngre nÄgot lagkrav pÄ att samtliga svenskaaktiebolag ska anvÀnda sig av en revisor. Trots att de minsta bolagen nu Àr undantagna frÄnlagen vÀljer den största delen av dem fortfarande att anvÀnda sig av en revisor. Dennaundersökning försöker svara pÄ frÄgan varför. Genom att intervjua fyra redovisningskonsulteroch fÄ deras syn pÄ revision i de minsta bolagen hoppas författaren kunna ge Ànnu enförklaring till varför sÄ mÄnga bolag fortfarande revideras efter införandet av den nyaregleringen. Resultatet visar att de frÀmsta anledningarna till att sÄ stor andel valt att behÄllarevisorn Àr pÄ grund av ett delat Àgande, en relation till en bank som krÀver revision eller föratt bolaget och redovisningskonsulten vill kunna fÄ hjÀlp i svÄrare skattefrÄgor som kanuppkomma.

EnergikartlÀggning av processer pÄ Emmaboda glas

Emmaboda glas grundades Är 1919 och med att tillverka planglas. Idag Àr de helÀgda av Saint-Gobain och tillverkar inte lÀngre glas frÄn grunden utan bearbetar enbart planglas. MÄlet med arbetet Àr att kartlÀgga energiÄtgÄngen per producerad kvadratmeter glas baserat pÄ vilka processer de genomgÄr. De största energiförbrukarna pÄ Emmaboda glas Àr tre eluppvÀrmda ugnar och det blir utgÄngspunkten för hur glaset ska kategoriseras.Glaset kategoriseras i tre grupper och energiförbrukningen per grupp berÀknas med minsta kvadratmetoden. Det finns en stor mÀngd mÀtdata i form av elförbrukning och producerad mÀngd glas att tillgÄ och den analyseras för att sedan hÀrledas till önskad produkt.

En doftstimulerad mo?belbutik : En studie om olfaktoriska stimulis pa?verkan pa? kunders produktutva?rdering

ForskningsfrÄgaPÄverkas kunders utvÀrdering av produkten vid införseln av olfaktoriska stimuli?SyfteVi har för avsikt att beskriva, analysera och diskutera om införsel av olfaktoriska stimuli pÄverkar kundernas produktutvÀrdering i en butik.MetodikUppsatsen utgÄr frÄn en kvantitativansats och anvÀnder sig av deduktion. Metodi-kvalet beror pÄ att grunden till rapporten Àr baserad pÄ hypoteser som författarna har valt att pröva, med hjÀlp av ett fÀltexperiment.SlutsatsRapporten kommer till slutsatsen att doftstimuli inte pÄverkar kunders produktutvÀrdering vid införseln av olfaktoriska stimuli i en möbelbutik..

Revision och Kreditbetyg : Vilken betydelse har revision för kreditbetyget?

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt : En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Lösningsinriktad pedagogik för barns delaktighet : Reflektioner över en arbetsmodell och ett gemensamt förhÄllningssÀtt

Lösningsinriktad pedagogik (LIP) Àr en arbetsmodell och ett förhÄllningssÀtt. Författaren har implementerat LIP pÄ sin arbetsplats, en förskola i Norra Storstockholm. Författaren har Àven utarbetat en egen arbetsmodell utifrÄn LIP i syftet att öka förskolans pedagogiska kvalitet.  I studien undersöks arbetsmodellen. Dessutom undersöks pÄ vilket sÀtt pedagogerna anser att arbetsmodellen hjÀlpt dem att bli bÀttre pÄ att göra barn delaktiga i mÄltiden. De grundlÀggande begreppen barns delaktighet, gemensamt förhÄllningssÀtt samt LIP definieras.

Förskolans allra minsta lÀroplan - en fallstudie om lÀroplanen och arbetet med 1-Äringar

Abstract Grönberg, Mattias (2008). Förskolans allra minsta lÀroplan ? en fallstudie om lÀroplanen och arbetet med 1-Äringar. LÀrarutbildningen: Malmö högskola. LÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, Àr grunden för arbetet i förskolan. Den hÀr undersökningen utgÄr frÄn en konflikt pÄ en smÄbarnsavdelning som handlade om lÀroplanen skulle anvÀndas eller inte.

Modellkalibrering och lÀckagelokalisering för
dricksvattennÀtet i Kalmar kommun med minsta kvadratmetoden

I Kalmar kommun finns en datormodell över hela kommunens vattenledningsnÀt. Detta examensarbete gick ut pÄ att med datormodellen samt med tryck- och flödesmÀtningar ge svar pÄ ledningarnas kondition vad gÀller rÄhetstal och eventuella dimensionsminskningar, samt framförallt lÀckagepotentialen i ledningarna. MÄlet var att fÄ en sÄ pass vÀlkalibrerad modell att en avvikelse i tryck mellan det uppmÀtta och det berÀknade vÀrdet kunde detektera en flödesförÀndring, vilket i sin tur kunde bero pÄ ett lÀckage. Modellen ska kunna anvÀndas som ett direkt lÀckageanalysinstrument. BerÀkningsmetodiken som anvÀnts Àr State Estimation, som baseras pÄ minsta kvadratmetoden.

TvÄngsvis klyvning : Undersökning av hur FBL 11:7 tillÀmpas i praktiken.

NÀr flera yrkanden stÄr emot varandra vid ett klyvningsförfarande, och dÀr inget alternativ anses vara bÀttre Àn det andra, har lantmÀtaren till uppgift att avgöra vilket yrkande som medför minsta olÀgenhet utan att oskÀlig kostnad uppkommer, FBL 11 kap. 7 §. I arbetet var detta vÄr frÄgestÀllning. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur denna frÄgestÀllning löses i praktiken samt utreda klassificeringar av typsituationer för att underlÀtta tillÀmpningen av FBL 11:7. För att fÄ en djupare förstÄelse om klyvningsinstitutets innebörd och anvÀndning krÀvdes omfattande litteraturstudier.

Simulering av vÀrmeförluster för kopparrör : En studie av vÀrme- och strömningsparametrar för rörströmning

Att anvÀnda fjÀrrvÀrme till lÄgenergihus kan vara olÀmpligt pga. höga kulvertförluster jÀmfört med kulvertförluster för traditionella hus. Detta beror pÄ att det lÄga vÀrmebehovet i lÄgenergihusen ger en hög returtemperatur i ledningarna. Ett steg för att öka vÀrmebehovet och göra fjÀrrvÀrme mer attraktivt för lÄgenergihus Àr att börja vÀrma upp vitvaror (tvÀtt-, diskmaskin och torktumlare) med fjÀrrvÀrme istÀllet för att anvÀnda traditionella eluppvÀrma vitvaror. Vid installation av dessa vitvaror tillkommer en rördragning vars vÀrmeförluster Àr önskvÀrda att hÄlla nere för att dels sÀkerstÀlla önskad temperatur till vitvarorna men Àven för att hÄlla nere internvÀrmen i huset.I studien har olika rördimensioner och isoleringstjocklek analyserats för att se hur vÀrmeförlusterna beror pÄ strömningsparametrar.

lagstadgad revisionsplikt? : en kvantitativ studie av aktiebolag i UmeÄ

SAMMANFATTNINGSverige har sedan 1895 haft lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag vilket betyder att en godkÀnd eller auktoriserad revisor granskar aktiebolagets Ärsredovisning, bokföring, samt styrelsen och den verkstÀllande direktörens förvaltning. Majoriteten av medlemslÀnderna i EU har valt att gÄ ifrÄn en lagstadgad revisionsplikt för smÄ aktiebolag, till stor del pÄ grund av kostnaden, varefter vi stÀller frÄgan, stÄr Sverige pÄ tur?VÄr problemformulering: Anser smÄ aktiebolag i UmeÄ att revisionsplikten bör vara kvar, tas bort eller undantas för de minsta aktiebolagen?Kan vi genom att exempelvis beakta aktiebolagets storlek, ÀgarsammansÀttning och behovet av andra redovisningstjÀnster utlÀsa generella mönster om instÀllning till revisionsplikten?Studiens teoretiska referensram tar sin grund i vetenskapliga artiklar som gjorts i lÀnder dÀr revisionsplikten Àr frivillig, lagstadgad för samtliga företag samt lÀnder som har undantagit de minsta aktiebolagen. Detta för att skapa en grund och för att kunna se frÄgan ur olika perspektiv. Ytterligare teorier som anvÀnts Àr intressentmodellen och agentteorin som behandlar intressenternas nytta samt riktar stort fokus till relationerna parterna emellan.Vi har genom en enkÀtstudie sÄledes utrett vilken instÀllning smÄ aktiebolag i UmeÄ har till revisionsplikten.

UtvÀrdering av ligering av smÄ kÀrl med ett resorberbart, kirurgiskt buntband : en pilotstudie

En ny medicinteknisk produkt, ett resorberbart, kirurgiskt buntband (LigaTieŸ) för ligering av kÀrl har utvecklats vid Sveriges lantbruksuniversitet. En pilotstudie genomfördes för att undersöka begrÀnsningsomrÄdet med avseende pÄ minsta möjliga kÀrldiameter som kan ligeras med produkten. Djurmaterialet i detta terminala in vivo-försök utgjordes av en sövd hund. Icke resorberbart band, som formsprutats i samma form som LigaTieŸ, fördes runt kÀrl tillhörande krös, mjÀlte och njurar. Bandets Ànde fördes genom den lÄsmekanism som finns i bandets andra Ànde.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->