Syfte: Syftet är att få ökad kunskap om förändring i hälsa och sjukskrivning hos individer/patienter med stressrelaterad ohälsa som bedömts av ett multidisciplinärt team. Ohälsa avser depression, ångest och utmattningssymptom samt hälsorelaterad livskvalitetUndersökt grupp: Personal med stressrelaterade problem anställd inom Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands Län.Metoder: Jämförelse av sjukskrivningsgrad och hälsoläge vid, och 6 månader efter bedömning av ett multidisciplinärt team inriktat på stress och utmattningssymptom. Instrumenten för att mäta förändring i psykisk ohälsa är 3 självskattningsformulär, Hospital Anxiety and Depression scale; HAD, Psychologic General Well-Being; PGWB och Shirom-Melamed Burnot Questionaire; SMBQ.Självskattningsformuläret fylldes i innan första kontakten med företagssköterskan i teamet samt vid uppföljning efter 6 månader.Uppföljningen bestod i en kort telefonintervju med frågor om sjukskrivningsgrad och hälsoläget.Resultat: Sjukskrivningsgraden minskade hos 45 %, endast en hade ökat. Hälsoläget förbättrades hos mer än 50 % 6 månader efter mötet med teametAntalet personer med depression enligt HAD hade minskat från fem till en och de med ångest enligt HAD från åtta till tre.Tolv personer har minskat och fem har ökat sitt poängmedelvärde på SMBQ Globalskalan.Välbefinnandet enligt PGWB-skalan ökade. Antalet med poäng över 100 ökade från tre till åtta och de med poäng 95 eller lägre minskade från fjorton till tio.Slutsats.

Återigen har ett betänkande om en s.k. "civilkuragelag" gjorts i Sverige, och resulterat i samma slutsats som tidigare: En dylik lagstiftning skulle göra mycket liten skillnad i verkliga livet. Vad som sällan diskuteras från offentligt håll är däremot de bakomliggande faktorer som inverkar på vårt mod att stå upp för moraliska värden eller att säga ifrån vid missförhållanden trots personlig risk. I detta sammanhang är begreppet socialt kapital av särskild betydelse för att belysa påverkande faktorer. Studiens syfte var att mäta attityder kring civilkurage hos en grupp gymnasieungdomar och yrkesarbetande vuxna genom skalan personligt risktagande /mod kopplat till skalor om tillit, social ångest och samhälleligt engagemang, liksom att identifiera attityder till straffsanktionerad lagstiftning på området.

Den här uppsatsen försöker genom djupintervjuer med åtta respondenter att förstå om det finns några skillnader i nyhetsintresse och -konsumtion samt politiskt intresse och engagemang, mellan personer som växte upp i ett hem med och utan dagstidning. Om det uppkommer skillnader som inte går att koppla till om man vuxit upp med eller utan dagstidning ämnar den här uppsatsen också ge svar på vad de skillnaderna då kan bero på och utbildning finns med som möjlig variabel. Detta görs för att förstå om mediearv påverkar individers intresse och engagemang för nyheter och politik med en ansats i att nyhets- och politiskt intresse ligger till grund för en demokrati. Den teoretiska ramen består av teorin om kunskapsklyftor samt tidigare forskning om att internet kan överbrygga dem. Även kommersialisering av medier samt samband mellan dagstidningsläsning och demokratiskt engagemang gås igenom för att belysa olika personers olika utgångspunkter. Studien kommer fram till att de mest nyhetsintresserade och politiskt engagerade växte upp med dagstidning i hemmet och att den minst nyhetsintresserade och minst politiskt engagerade växte upp utan dagstidning i hemmet.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur SIBA AB:s storytelling påverkar de anställda. Uppsatsen utgår ifrån att storytelling kan ses som ett ledarskapsverktyg och undersöker därför hur de anställda påverkas av Fabian Bengtssons tillämpade ledarstil under rådande påfrestande situation föranledd av marknadsförändringar inom hemelektronikbranschen.Forskningsfrågor:Hur kan en ledare påverka de anställdas attityder till företaget under påfrestande situationer på marknaden?Hur kan storytelling fungera som ledarskapsverktyg för detta genom att öka de anställdas engagemang och intresse.Genomförande: Fallstudien på SIBA AB baseras på en kvantitativ och kvalitativ studie samt en narrativanalys av den pågående reklamkampanjen ?I Fabians värld?. Det empiriska materialet består av en enkätundersökning ställd till 75 anställda och en skriftlig intervju med Fabian Bengtsson samt en narrativanalys som innefattar fem reklamfilmer.Slutsatser: Det framgår av analyserna av det empiriska materialet att kommunikationsverktyget storytelling genom reklamkampanjen har haft en positiv påverkan på de anställda och skapat en uppfattning om ledarens ledarstil. Det framgår även att ledare genom storytelling kan påverka anställdas attityder och intresse för företaget.

Sammanfattning För att förhålla sig till en modern och föränderlig omgivning genomgår idag många offentliga verksamheter stora förändringar i sina sätt att styra organisationen. En av de största förändringar som skett är möjligheten för privata aktörer att köpa upp och bedriva verksamheter, något som tidigare bedrivits i kommunal regi. Äldreomsorgen är en av de sektorer som idag står inför stora organisatoriska utmaningar där omsorg ska kombineras med strategier som tidigare främst tillhörde marknaden. Den forskning som har gjorts på området är tvetydig och ger inga klara besked om de effekter som privatiseringen har för varesig personal eller vårdtagare. Vi ville därför undersöka ett privatiserat äldreboende för att studera vilka marknadsmässiga tendenser det kan uppvisa samt hur personalen upplever sin arbetssituation. Uppsatsens resultat visar att äldreboendet har flera marknadsmässiga inslag och att personalen i det stora hela verkar mycket nöjda med sin arbetssituation. Vidare framgår de fördelar en privatisering kan innebära för både anställda och vårdtagare beträffande kvalitet och utbud, men även de svårigheter som uppstår i omsorgsarbetet då omsorg som en relativt oförutsägbar verksamhet inte tillfullo kan anpassas till företagsmässiga visioner och strategier. Nyckelord: Äldreomsorg, privatiseringens effekter, standardisering, individuell omsorg, omsorgspersonal..

Ett besök på Ica fick oss som kommande uppsatsförfattare att begrunda hur vi resonerar i våra val av varumärken i dagligvaruhandeln. Efter en snabb visit kunde vi konstatera att dessa val sedan lång tid tillbaka är bestämda och djupt rotade i vårt undermedvetna. Tankarna fördes vidare och blev sedan inledningsfasen till de två grundpelare som genomsyrar denna uppsats ? lojalitet och lågengagemang. Med dessa grundpelare som stöd kom vi sedan att ifrågasätta oss varför hög lojalitet inte nödvändigtvis bygger på ett djupt engagemang.

Syfte: Corporate Social Responsibility (CSR) är idag ett  globalt allmänt känt begrepp och Svenska företag anses ligga i framkant med sitt ansvarastagande. Huvudsyftet med uppsatsen är att analysera huruvida ett stort engagemang inom CSR-frågor ger Svenska företag en förändring i företagsvärde och om det påverkar deras lönsamhet. Ett approximativt Tobins Q används som mått på företagsvärde och Return On Assets (ROA) används som mått på lönsamhet. Metod: En kvantitativ deduktiv metod där undersökning av sekundärdata ska mynna ut i en prövning om huruvida det går att påvisa ett samband mellan CSR och företagsvärde och/eller lönsamhet. Sekundärdata inhämtas ifrån Folksams Index för ansvarsfullt företagande 2009 samt företagens årsredovisningar från 2011. Historiska aktiepriser har hämtats ifrån Nasdaq OMX Nordics hemsida.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera motiven bakom fyra församlingars engagemang i välfärdsarbetet, utifrån deras i stiftelseform drivna seniorboende. Frågeställningen innefattar även i vilken form och omfattning det eventuellt förekom/förekommer samarbete med den berörda kommunen. Studien omfattade tio personer. Dessa var företrädare för förtroendevalda inom de fyra berörda församlingarna, kyrkoherdar, pastorer, socialnämndens ordförande och en områdeschef inom äldreomsorgen. Den använda metoden var intervjuer som berörde frågeområdena: bakgrund/motiv, samarbete, verksamhet och nutid/framtid.

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers uppfattningar om varför de inte uppnått godkända betyg i något eller några av ämnena svenska, engelska och matematik när de gick ut åk nio i grundskolan.Studien bygger på en kvalitativ metod med sex halvstrukturerade djupintervjuer. Studien har en fenomenologisk livsvärldsansats då avsikten varit att ta reda på en del om hur världen har visat sig och uppfattats av dessa sex elever. Resultatet visar bl. a. att samtliga respondenter tycker att de fått den hjälp de hade behövt alldeles för sent. Vidare anser de att de flesta lärare visat ett för dåligt engagemang och intresse samt en för liten förståelse för deras behov.

Bakgrund: Det ?r sjuksk?terskans ansvar att i sin yrkesut?vning bedriva medk?nnande, empatisk, personcentrerad, god och s?ker v?rd. Empatitr?tthet ?r ett fenomen som kan drabba personer i v?rdgivande yrken som m?ter lidande. Empatitr?tthet inneb?r i sin grund djup fysisk, psykisk, social och/eller andlig utmattning och dess manifesteringar ?r m?ngfacetterade.

Skogsindustrin har i århundraden utgjort en viktig näring, ur såväl sysselsättningssynpunktsom exportsynpunkt, för Sverige. Utvecklingen för sågverk går mot en ökad rationaliseringdär storskalighet anses vara ett krav för överlevnad. Det är av stor vikt att utnyttja befintligkapacitet och råvara på bästa sätt för att kunna bibehålla en konkurrenskraftig produktion.Detta examensarbete syftar till att påvisa effekterna på produktivitet och produktionskostnadervid produktion med ett tre timmerlängder. Detta innebär att varje berörd timmerklass iställetför ett fack behöver tre.För att frigöra fack i timmersorteringen krävs bredare timmerklasser vilket får konsekvensensänkt utbyte. För att kompensera detta krävs en produktivitetsökning.

Bakgrund: Personcentrerad vård innebär ett partnerskap mellan patient/anhöriga och vårdgivare och bygger på patientdelaktighet, samt att se individen bakom sjukdomen. Grunderna för utformningen av personcentrerad vård och delaktighet finns utformade i hälso- och sjukvårdslagen, men forskning visar att svensk sjukvård brister när det gäller att sätta patienten i centrum. Trots rapporterade fördelar med personcentrerad vård, med förbättrad hälsa hos patienten och kortare vårdtid, har det visat sig vara svårt att implementera den i den kliniska praktiken. Omvårdnaden på många sjukhusavdelningar präglas av traditionella normer och det saknas ofta rutiner och möjligheter att utföra och dokumentera en personcentrerad vård, vilket försvårar införandet av en strukturerad personcentrerad vård.Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på förutsättningar för att implementera en strukturerad och hållbar personcentrerad vård inom hälso- och sjukvården.Metod: En litteraturöversikt med både kvantitativa och kvalitativa artiklar sökta ur databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: Resultatet visar att vårdorganisation skapar förutsättningar för att lyckas implementera en hållbar personcentrerad vård genom förändring av traditioner, normer och rutiner inom sjukvården. Förändring kan ske genom att arbeta med utveckling på många plan från fysisk miljö, organisatorisk struktur, kompetensutbildning och personalens engagemang.

Inledning: Föräldrar till barn med diabetes typ 1 utför en avancerad egenvård för attskapa förutsättningar för att deras barn ska få ett normalt liv och minska risken förföljdsjukdomar. En bristfälligt skött egenvård innebär risker både på kort och lång siktsamt påverkar skolarbetet. Under skoltid har skolan ansvar för att egenvården fungeraroch att barnet får det stöd det behöver. I den begränsade forskning som gjorts gällandeföräldrars erfarenheter när deras barn vistas i skolmiljö framkommer att föräldrar dåkan känna oro och att skolpersonalen inte alltid har förståelse och kunskap omdiabetessjukdomen. I skolsköterskans arbete ingår att ge stöd till elever ochvårdnadshavare i syfte att främja hälsa.

Uppsatsen undersöker huruvida den sociala turismen har ökat eller minskat i Sverige sedan utvidgningen av EU, med fokus på utvidgningen år 2004. Samordningen av de europeiska medlemsstaterna och deras respektive socialförsäkringssystem innebär att individer som rör sig inom EU inte ska förlora sin sociala trygghet. Undersökningar visar dock på att intresset för de svenska socialförsäkringarna inte är så stort som befarat..

Syftet med studien var att kartlägga föräldrarna till de barn som 2012 blev uttagna till Västervikslägret i fotboll, det första steget i svensk fotbolls nationella selektionssystem. Vi ville undersöka föräldrarnas utbildnings- och idrottskulturella kapital som grundar sig i habitusbegreppet (Bourdieu, 1984), hur föräldrarnas engagemang i sina barns idrottande ser ut, samt diskutera vilken roll föräldrarna kan ha för barnens idrottsutveckling. Många idrottare uppger att föräldrarna har haft en väldigt stor betydelse för deras idrottande (Peterson, 2011). Däremot saknas kunskapen om vad det i praktiken är föräldrarna gör och vilka de är. Studien är byggd på en surveyundersökning där kvantitativ data har samlats in genom en enkätundersökning och urvalsgruppen var föräldrar till de ungdomar som 2012 deltog på Västervikslägret i fotboll, det första steget i uttagningsprocessen till ett första ungdomslandslag.