Sökresultat:
4863 Uppsatser om Minska skräpet - Sida 41 av 325
Projektering av odlingsvÀgg för inomhusbruk som bevattnas med uppsamlad nederbörd frÄn byggnadens tak
I takt med att klimathoten mot vÄr planet ökar raskt, ökar ocksÄ mÀnniskors egna engagemang för att lösa problematiken. I stÀderna finns det initiativ med mÄlsÀttningen att skapa en bÀttre framtid för jorden Àn den som idag spÄs. Problem med överbelastade dagvattensystem och lÄnga mattransporter i stÀderna Àr tvÄ klimathot som bl.a. kan avhjÀlpas med lokalt omhÀndertagande av dagvatten respektive stadsodling. DÀrför kommer följande rapport att avhandla hur det pÄ bÀsta sÀtt kan utformas en odlingsvÀgg inomhus som tar hand om nederbördsvatten frÄn byggnadens tak i projektet Haningeterrassen.För att lösa uppgiften har litteraturstudie, studiebesök och intervjuer varit underlag för arbetet som Àven har innehÄllit en fallstudie.
FörvÀntningsgapet - Skillnader mellan revisorns roll och smÄföretags förvÀntningar pÄ revisorn
Revisorers roll har utvecklats genom tiden, frÄn att ta hand om bolagets rÀkenskaper och gekonsulttjÀnster till sina kunder till att idag endast granska vÀsentliga poster och företagetstransaktioner samt hitta felaktigheter i redovisningen. Far menar med revision att revisorn som enoberoende part granskar bolagets Ärsredovisning och bokslut i syfte att faststÀlla omredovisningen ger en rÀttvisande bild av företaget till externa intressenter sÄsom investerare,banker etc.Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur förvÀntningsgapet mellan smÄföretagare ochrevisorer ser ut. Vi har Àven tÀnkt ge förslag pÄ hur förvÀntningsgapet kan minska samt fÄ enuppfattning om vad det var som förorsakade förvÀntningsgapet, som till slut kan hjÀlpa oss attuppnÄ en bÀttre förstÄelse pÄ problematiken. För att Ästadkomma syftet med uppsatsen har vigenomfört kvalitativa intervjuer med tre revisorer och tvÄ Àgare till tvÄ smÄföretag.VÄr slutsats Àr att smÄföretag har bristande kunskap om vad revisorers uppgift och roll innebÀr.Exempel pÄ deras bristande kunskap Àr att revisorn kan allting och löser alla företags ekonomiskaproblem, samt att revisorn kan samtidigt bokföra och revidera företagets rÀkenskaper. Det finnsflera saker som kan anses ha pÄverkan pÄ förvÀntningsgapets uppkomst.
Injektionskolets pÄverkan pÄ finessammansÀttningen vid olika parameterinstÀllningar i LKAB: s experimentmasugn
I utvecklingsarbetet för att minska energiförbrukningen och variationerna i rÄjÀrnskvalitet genom effektivare PCI (pulverized coal injection) har försök gjorts. Detta för att bidra med information om vilka förÀndringar som krÀvs för att minska stoftgenerering till följd av materialsönderfall och dÄlig förbrÀnning i masugn. Stoft och slamprover uttagna under en försökskampanj frÄn LKAB:s experimentmasugn (EBF) har analyserats för att jÀmföra vilka faser och kemisk sammansÀttning proverna innehÄller. Under kampanjen har tvÄ olika kol (lÄgflyktigt kol A och högflyktigt kol B) injicerats med olika mÀngd och sÀtt att tillföra syret till masugnen. I slammet vid injektion med kol A och syreberikning genom lansen kunde kolet hittas i förening med kisel i SiC (kiselkarbid).
Simuleringsstudie av signalreglering i cirkulationsplatser
Idag byggs det allt fler cirkulationsplatser i Sverige. De ersÀtter mÄnga signalreglerade korsningar. Cirkulationsplatser lÀmpar sig dock inte i alla situationer. Ett exempel nÀr det inte lÀmpar sig Àr om det passerar ett stort trafikflöde rakt igenom cirkulationsplatsen som hindrar trafiken frÄn mindre tillfarter att komma in i cirkulationen. För att komma tillrÀtta med problemet kan signalreglering av cirkulationsplatsen tillÀmpas.
SJUKSK?TERSKANS N?DV?NDIGA KUNSKAPER F?R TIDIG IDENTIFIERING AV SEPSIS P? AKUTMOTTAGNINGEN En litteratur?versikt
Bakgrund: Sepsis ?r ett allvarligt tillst?nd d?r kroppens immunf?rsvar reagerar
oproportionerligt kraftigt vilket kan orsaka livshotande svikt av vitala organfunktioner d?r
tidig uppt?ckt har en betydande roll f?r patientens ?verlevnad. Sjuksk?terskan p?
akutmottagningen har en viktig roll i den tidiga identifiering av sepsis vilket ?r ett komplext
uppdrag d? sepsis har en diffus symtombild, ett individuellt f?rlopp, och snabbt kan
f?r?ndras. Det st?ller krav p? sjuksk?terskans kunskap f?r att kunna arbeta i enlighet med
k?rnkompetensen s?ker v?rd f?r att minska lidande och r?dda liv.
Syfte: Vilka kunskaper beh?ver sjuksk?terskan ha f?r att tidigt kunna uppt?cka sepsis p?
akutmottagningen.
Metod: Strukturerad litteratur?versikt baserad p? 12 originalartiklar med b?de kvalitativ-,
kvantitativ- och mixad design h?mtade fr?n databaserna PubMed, Cinahl och Scopus.
Artiklarna har analyserats enligt Fribergs analysmodell i fem steg f?r litteratur?versikter, och
presenteras i tre huvudteman samt ett antal underteman.
Resultat: Analysen resulterade i tv? huvudkategorier med tv? subkategorier vardera:
1) Kunskap om befintlig evidens; a) symptom och tecken vid sepsis b) rutiner och
screeningsverktyg.
Inköps- och lageroptimering - en studie pÄ Bona Kemi AB
Bona Kemi AB Àr ett globalt kemiföretag med huvudkontor i Malmö. Bonas huvudprodukter Àr olika typer av lacker för trÀgolv. Genom skapandet av frÀmst vattenburna lacker har företaget kunnat expandera och bli marknadsledande med försÀljning i 50 lÀnder.Att hÄlla kapitalbindningen nere genom sÀnkta lagervolymer Àr viktigt för ett vÀlskött företag. DÀrigenom frigörs kapital som kan anvÀndas för offensiva satsningar. Detta examensarbete tar sin början i en misstanke om att företaget Bona Kemi AB: s lagernivÄ för produktsortimentet som vi, pga.
Förekomst och kÀllor av koppar och kadmium i Kalmars avloppsvatten
AnvÀndningen av avloppsslam frÄn kommunala avloppsreningsverk som ett alternativt gödningsmedel ökar i det svenska jordbruket. Ett problem med slam som gödningsmedel Àr dock att de metaller och oönskade Àmnen som finns i avloppsvattnet ocksÄ tillförs Äkermarken via slammet, och slutligen, genom ackumulering i mark och grödor, kan ge effekter pÄ miljön och mÀnniskors hÀlsa. För att möjliggöra anvÀndning av avloppsslam som vÀxtnÀring finns certifieringssystemet REVAQ. MÄlet med REVAQ Àr att genom systematiskt uppströmsarbete vid reningsverken förbÀttra slammet. Detta, genom att minska metaller och oönskade Àmnen i inkommande avloppsvatten till den nivÄ dÀr halterna i slammet inte pÄverkar markorganismer och gröda, negativt.Kalmar Vatten AB Àr certifierat enligt REVAQ och samtliga metallhalter i deras avloppsslam, avsett för slam som vÀxtnÀring, har en godkÀnd halt.
Sjuksköterskans arbete med fallprevention för Àldre personer pÄ sÀrskilt boende : en litteraturstudie
BakgrundI Sverige drabbas varje Är ungefÀr var tredje person som Àr 65 Är eller Àldre av en fallolycka. Fallskador medför personliga lidanden för individen samt omfattande kostnader för samhÀllet. Problemet kommer att öka dÀrför att andelen Àldre ökar i framtiden. MÄnga fallolyckor gÄr det att förebygga. Sjuksköterskan har en viktig roll i att utföra hÀlsofrÀmjande arbete genom att implementera fallförebyggande ÄtgÀrder i omvÄrdnaden av Àldre.SyfteSyftet med föreliggande arbete var att beskriva omvÄrdnadsÄtgÀrder med vilka sjuksköterskan kan förebygga fall hos Àldre personer pÄ sÀrskilda boenden.MetodEn litteraturstudie valdes som metod.
Exit-upplÀgg : En analys kring möjliga ÄtgÀrder för att minska fysiska personers anvÀndande av exit-upplÀgg för att undgÄ svensk beskattning
Denna uppsats har som syfte att analysera problematiken kring sÄ kallade exit-upplÀgg. Syftet Àr vidare att hitta en möjlig lösning för att minska exit-upplÀgg som utförs av fysiska personer. Efter EU-Domstolens dom iX och Y-fallet öppnades en möjlighet att utföra exit-upplÀgg. Ett exit-upplÀgg innebÀr att en person gör en un-derprisöverlÄtelse till ett holdingbolag i utlandet som personen sjÀlv Àger för att se-dan efter en fullstÀndig utflyttning fÄ sina kapitalvinster beskattade i den nya hem-viststaten. VÀljs ett land med lÄg eller ingen beskattning pÄ kapitalvinster och har landet ett skatteavtal med Sverige som inte ger Sverige sÄsom kÀllstat en rÀtt att be-skatta vinster kan beskattning av andelar minskas eller helt undgÄs.Problematiken kring exit-upplÀgg ligger i att tioÄrsregeln i 3 kap.
Integrerat vÀxtskydd - en del av ett hÄllbart lantbruk : teoretisk och praktisk genomgÄng av EU-direktivet 2009/128/EG om hÄllbart anvÀndande av bekÀmpningsmedel
I
och
med
införandet
av
EU-Â?direktivet
(2009/128/EG)
om
hÄllbart
anvÀndande
av
bekÀmpningsmedel
och
dess
krav
pÄ
att
alla
yrkesverksamma
inom
lantbruk
ska
tillÀmpa
integrerat
vÀxtskydd
(IPM)
senast
den
1
januari
2014,
kommer
en
rad
förÀndringar
att
ske
i
det
svenska
lantbruket.
I
Sverige
ligger
ansvaret
pÄ
Jordbruksverket
att
fördela
och
informera
om
IPM
och
hur
implementeringen
kommer
att
genomföras.
Examensarbetet
(fortsÀttningsvis
kallad
rapporten)
syftar
till
att
visa
hur
den
teoretiska
och
praktiska
tillÀmpningen
av
integrerat
vÀxtskydd
(IPM)
kommer
att
se
ut.
Rapporten
innefattar
tre
omrÄden;
vÀxtskyddsproblem
i
Sverige
och
EU,
med
innebörden
samt
den
teoretiska
tillÀmpningen
av
integrerat
vÀxtskydd,
vÀxtskyddspolitik
i
Sverige
och
EU,
dÀr
lagar
och
rÀttsakter
som
berör
vÀxtskydd
och
integrerat
vÀxtskydd
tas
upp,
och
hur
IPM
bör
tillÀmpas
i
praktiken,
dÀr
för?
och
nackdelar
med
integrerat
vÀxtskydd
samt
informationsflödet
mellan
myndigheter,
rÄdgivare
och
odlare
tas
upp
genom
en
intervjustudie.
I
början
av
1900?talet
introducerades
de
första
syntetiska
bekÀmpningsmedlen
till
lantbrukarnas
lycka.
BekÀmpningen
av
skadegörare
kunde
nu
utföras
effektivare
och
forskningen
gick
snabbt
framÄt
inom
omrÄdet.
Den
alltmer
intensiva
anvÀndningen
av
bekÀmpningsmedlen
ledde
under
1950-Â?talet
till
problem
med
resistens
i
fÀlt
och
skador
pÄ
nÀrliggande
miljö.
Problemen
ledde
fram
till
att
alternativa
metoder
inom
lantbruket
började
undersökas,
dÀr
den
kemiska
bekÀmpningen
minimerades
i
ett
försök
att
skapa
hÄllbara
ekosystem.
Det
var
detta
som
blev
förgrunden
till
det
som
vi
idag
kallar
IPM.
Begreppet
IPM
innebÀr
att
lantbrukaren
anvÀnder
sig
av
förebyggande
metoder
för
att
minska
angrepp
av
skadegörare,
genom
att
skaffa
sig
kunskap
om
skadegörarens
biologi
för
att
kunna
förbereda
odlingen
pÄ
ett
sÀtt
sÄ
att
angrepp
kan
minimeras,
genom
förebyggande
och
odlingstekniska
ÄtgÀrder
för
att
minska
kemikalieanvÀndningen.
I
Sverige
fördelas
vÀxtskyddsfrÄgor
över
ett
flertal
myndigheter
och
organisationer,
dÀr
Jordbruksverket
Ă€r
expertmyndighet
inom
lantbruk.
Genom
olika
projekt
som
exempelvis
Greppa
nÀringen,
arbetar
myndigheter,
vÀxtrÄdgivningsföretag
och
organisationer
samlat
för
att
kunna
ge
rÄd
och
informera
snabbt
om
förÀndringar
och
problem
som
sker
i
lantbruket.
Arbetet
med
implementeringen
av
EU-Â?direktivet
(2009/128/EG)
innebÀr
en
del
förÀndringar
i
den
svenska
lagstiftningen.
Direktivet
behandlar
frÄgor
som
berör
regleringen
och
anvÀndningen
av
bekÀmpningsmedel.
Genom
att
anpassa
odlingarna
till
IPM
och
dÀrigenom
börja
tillÀmpa
mindre
bekÀmpningsintensiva
odlingsmetoder
kommer
andelen
kemiska
bekÀmpningsmedel
att
minska.
Sverige
hÄller
i
dagslÀget
pÄ
att
ta
frÄn
handlingsplaner
för
införandet
av
IPM
och
hur
lantbrukarna
skall
kunna
uppvisa
att
de
tillÀmpar
IPM.
III
BÄde
rÄdgivare
och
odlare
som
ingick
i
intervjustudien
ser
positivt
pÄ
IPM
och
tror
att
det
kommer
att
tillföra
nÄgot
till
deras
odlingar.
Det
framkom
Ă€ven
en
del
orosmoment
till
exempel
att
de
svenska
kraven
för
hur
IPM
ska
tillÀmpas
inte
fÄr
missgynna
de
svenska
lantbrukarna
i
jÀmförelse
med
övriga
lantbrukare
inom
EU
och
att
det
i
dag
rÄder
brist
pÄ
information
om
implementeringsprocessen.
BÄde
rÄdgivare
och
odlare
saknar
alternativ
till
tillÄtna
kemiska
bekÀmpningsmedlen
som
finns
idag
och
att
utbudet
pÄ
verksamma
substanser
i
medlen
mÄste
bli
bÀttre
för
att
minska
risken
för
resistens.
Det
Ă€r
dÀrför
viktigt
med
forskning
och
utvecklingen
inom
alternativa
bekÀmpningsmedel..
Produktionsplanering vid fjÀrrvÀrmeutbyggnad
Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) pÄ bygg och anlÀggningsprogrammet vid LuleÄ Tekniska Universitet gjorde jag pÄ Svevia i PiteÄ som arbetsledare vid Pite Energis utbyggnad av fjÀrrvÀrmenÀtet. Under den tiden funderade jag pÄ om det finns förbÀttringar för bÄde produktionen och arbetsmiljön.Att hitta förÀndringar i produktionsgÄngen handlar mest om att identifiera Svevias största kostnader och att försöka tÀnka om frÄn en beprövad och genomarbetad metod. Det jag kom fram till Àr att de största kostnaderna ligger i rensning och pumpning av redan grÀvda schakter. Det innebÀr att man mÄste gÄ tillbaka med en grÀvmaskin och rensa vilket leder till att framdriften i projektet stannar upp, dÄ produceras inget fakturerbart arbete utan man har bara kostnader som snabbt blir stora. Att minimera detta ser jag som den största vinsten men samtidigt Àr den svÄrt att genomföra utan att kunna pressa underentreprenörerna att jobba nÀrmare schakten och pÄ det sÀttet kunna Äterfylla snabbare.
Utveckling av koncept förförbÀttrade rörkopplingar
SammanfattningSyftet med detta projekt var att undersöka vilka krafter och yttre förhÄllanden som verkar pÄ en rörkoppling som ligger nergrÀvd i marken, samt vilka förbÀttringar som kan göras gÀllande vikten och hÄllfastheten pÄ dagens kopplingar. MÄlet har varit att förbÀttra den befintliga rörkopplingen ?MULTI/JOINTŸ 3007 Wide Range Coupling? frÄn företaget Georg Fischer Piping Systems.Med hjÀlp av en litteraturstudie, berÀkningar och muntliga kÀllor undersöktes vad det Àr för villkor en rörkoppling mÄste klara av. UtifrÄn detta arbetades en kravspecifikation fram, som sedan lÄg till grund för analysen av kopplingarna. En CAD-modell av rörkopplingen skapades som sedan analyserades i ANSYS dÀr det undersöktes hur bra den uppfyllde de uppsatta hÄllfasthetskraven.DÄ det visade sig att spÀnningarna som uppstod i kopplingen hamnade precis under strÀckgrÀnsen för materialet togs beslutet att ta fram tre förslag pÄ hur rörkopplingen kunde förbÀttras för att minska spÀnningarna.Det första konceptet har förstÀrkningar pÄ öronen eftersom det var i just de regionerna som de högsta spÀnningarna uppkom.
Effekten av en aktivitetsboll pÄ krubbitning hos hÀst :
Krubbitning Àr en oral stereotypi som innebÀr att hÀsten tar stöd mot ett fastsittande objekt med framtÀnderna och drar bakÄt samtidigt som den drar in luft vilket ofta framkallar ett karaktÀristiskt ljud. MÄnga hÀstÀgare försöker förhindra att hÀsten krubbiter och det vanligaste sÀttet Àr att sÀtta pÄ hÀsten en krubbitarrem. Det Àr möjligt att krubbitning fyller en funktion hos hÀsten och att dÄ förhindra beteendet kan pÄverka hÀstens vÀlfÀrd.
Ett alternativt sÀtt att försöka minska krubbitning kan vara att introducera en berikning i form av en aktivitetsboll. En aktivitetsboll Àr en boll som fylls med nÄgon form av foder och hÀsten manövrerar den för att fÄ tillgÄng till innehÄllet som trillar ut genom ett hÄl i bollen. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om en aktivitetsboll hade nÄgon effekt pÄ krubbitningsfrekvensen hos krubbitande hÀstar.
MaskininlÀrningsmetoder för bildklassificering av elektroniska komponenter
Micronic Mydata AB utvecklar och tillverkar maskiner för att automatisk montera elektroniska komponenter pÄ kretskort, s.k. ?Pick and place? (PnP) maskiner. Komponenterna blir lokaliserade och inspekterade optiskt innan de monteras pÄ kretskorten, för att sÀkerhetsstÀlla att de monteras korrekt och inte Àr skadade. En komponent kan t.ex.
Att drabbas av akut hjÀrtinfarkt : en litteraturstudie om patientersupplevelser
Bakgrund:dessa avled 11500. Upplevelserna av att drabbas av en akut hjÀrtinfarkt varieradefrÄn person till person.upplevelser av att drabbas av akut hjÀrtinfarkt.som utgjorde studiens resultat erhölls genom litteratursökning. Artiklarnasvetenskaplighet granskades och innehÄllet analyserades med hjÀlp avinnehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier och sju subkategorier.I Sverige drabbades Är 2006 39400 personer av akut hjÀrtinfarkt, avSyfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientersMetod: De vetenskapliga artiklarResultat:hjÀrtinfarkt pÄverkade patientens beslut att söka vÄrd. Det stod klart att patientensrelation till dennes anhöriga pÄverkade patientens hÀlsa.