Syftet med uppsatsen är att diskutera och analysera hur memoria framställs i dagens retorikhandböcker.Teorierna kring memoriabegreppet baseras mestadels inom partes?lärans klassiska del.Grundläggande begrepp som används är visualisering som syftar till retorikerns förmåga att tänkasig bilder för att lättare komma ihåg dem. Ju bisarrare, färgladare eller komiska de är, ju lättare ärdet att komma ihåg dem. Visualiseringen baseras på Ciceros tankar kring Minnet. En underkategoritill visualisering är loci, som är retorikerns, i Minnet, beständiga fästpunkt för visualiserade bildersom i uppsatsen har givits det latinska ordet imagines.

Syftet med uppsatsen är att diskutera och analysera hur memoria framställs i dagens retorikhandböcker.Teorierna kring memoriabegreppet baseras mestadels inom partes?lärans klassiska del.Grundläggande begrepp som används är visualisering som syftar till retorikerns förmåga att tänkasig bilder för att lättare komma ihåg dem. Ju bisarrare, färgladare eller komiska de är, ju lättare ärdet att komma ihåg dem. Visualiseringen baseras på Ciceros tankar kring Minnet. En underkategoritill visualisering är loci, som är retorikerns, i Minnet, beständiga fästpunkt för visualiserade bildersom i uppsatsen har givits det latinska ordet imagines.

Det muntliga Minnet om den gemensamma samiska historien finns skrivet i slöjdandet. Jag har i en materialundersökning undersökt de äkta slöjdmaterialens betydelse för den samiska slöjdtraditionens identitetsskapande egenskaper. Hur värderas uttryck för samiskt kulturarv utifrån olika kulturella erfarenheter av att vara same?.

Denna studie utgår ifrån Paivios dubbelkodningsteori, som kortfattat säger att information bearbetas av två separata symboliska system. Dessa system är det ickeverbala och det verbala systemet vilka är specialiserade på att bearbeta två olika sorters stimulusmaterial: bildlikt och språklikt material. Vidare koncentrerar sig detta arbete på dubbelkodningshypotesen som kan härledas ur teorin. Genom olika minnesexperiment angående bilders och ords konkreta värde kom Paivio fram till att vi bäst minns bilder, därefter konkreta ord och slutligen abstrakta ord. Enligt dubbelkodningshypotesen beror det här på att bilder har störst möjlighet att kodas dubbelt (både ickeverbalt och verbalt).

Enligt den deklarativa/procedurella modellen av språket (DP-modellen), utvecklad av M. T. Ullman, antas de neurala system som underligger det deklarativa Minnet också understödja det mentala lexikonet, medan de neurala system som underligger det procedurella Minnet antas understödja den mentala grammatiken. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att skapa referensdata för två datorbaserade test som avsåg att pröva icke-språklig deklarativ och procedurell inlärnings- och minnesförmåga. Ytterligare ett syfte var att undersöka huruvida könsskillnader i testresultat kunde påvisas, eftersom tidigare forskning har funnit att kvinnor tenderar att ha en fördel när det gäller deklarativt minne.

Detta projekt handlar om att skapa en WiFi-accesspunkt på en dator där datatrafiktill och från applikationer på en smartphone kan avlyssnas. Första steget i projektetvar att skapa accesspunkten på en bärbar dator med Windows 7 operativsystemetoch att dokumentera tillvägagångssättet. Programmet Wireshark installerades sedanför att lyssna av internet trafiken mot en Android smartphone. Sista steget i projektetvar att mäta och tolka nätverkstrafik på ett antal populära "appar". En relativjämförelse gjordes mellan apparna med cache-Minnet påslaget kontra avslaget..

Syftet med denna uppsats är att genom att ta del av litteratur undersöka hur Minnet fungerar i musiksammanhang och att se vilka memoreringsstrategier och metoder som forskningen föreslår och dessa metoders användningsområden. Vidare att jämföra detta med en pianists egna strategier för och tankar om memorering erhållna genom en intervju. Jag jämför dessutom forskningen och pianistens svar med mina egna erfarenheter, tankar och funderingar. Pianisten som valdes för intervjun valdes utifrån hennes långa erfarenhet som pedagog (ca 50 år), med erfarenhet av undervisning på alla nivåer, av ett brett ålderspann, och stor variation på begåvningar, dessutom på grund av hennes långa erfarenhet som professionell musiker. Vidare undersöks pianistens tankar kring och inställning till utantillspel, och därigenom belyses frågan kring utantillspelets funktion och roll.

I denna magisteruppsats har kassagränssnittet som används på kosmetikkedjan The Body shop utvärderats med avseende på hur det stödjer säljarna i sitt arbete. Syftet har varit att se vad säljares kognitiva belastning är under deras arbete och att ta fram ett kassagränssnitt som minskar denna. Studien har genomgått tre faser där den första, ?Undersökningen?, syftade till att undersöka vilken typ av kognitiv belastning säljarna utsätts för. Detta studerades genom att säljare intervjuades och observerades under användning av det befintliga kassasystemet.

Denna studie har genomförts för att belysa skillnader i olika mediers roll för Minnet och lärandet hos elever i gymnasieskolan. Syftet har varit att jämföra audiovisuell stimuli i form av utbildningsfilm med motsvarande information i skriftlig version utifrån ett kort- och långsiktigt perspektiv, då båda dessa medium används inom skolan utan några egentliga kunskaper kring deras för- och nackdelar. Två jämförande experiment med andra- och tredjeårselever på gymnasiet har genomförts där eleverna har indelats i olika testgrupper. Hälften av eleverna har vid experiment 1 sett på en utbildningsfilm, medan resterande har läst motsvarande information i skriven text. Därefter har ett omgående kunskapsprov med fasta svarsalternativ genomförts, följt av ett liknande prov tre veckor senare.

Hur återberättar man ett minne från sin tidiga barndom? Vilken gestaltning ger publiken bäst inblick i Minnet och får dem själva att tänka tillbaka på deras egen barndom? Detta arbete utgår från dessa frågeställningar och undersöktes genom en testgrupp som fick se det eget skapade material och sedan svarat på en frågeenkät. Svaren ifrån enkäten har sedan analyserats och resultaten redovisas i detalj i detta arbetes sista kapitel.För att kunna göra ett bildmaterial så trovärdigt som möjligt för arbetets undersökningsgrupp att se på så utgick jag från ett eget minne, mer specifikt, ett minne från det år jag och min familj bodde i Albanien. Jag var då 5 år gammal och där gick jag lucia för första gången. Det skapade materialet blev två filmer av samma minne, en utifrån mitt perspektiv, film X, och ett utifrån mina föräldrars, film Y, och undersökningen kretsade kring vilken gestaltning som passar bäst för frågeställningen.Arbetets hypotes är att den gestaltningen, som på ett genomgående sätt visar att Minnet är äkta är den som vidare ska användas i liknande arbete.

Sammanfattning: SAAB Communication i Linköping sysslar med konsultverksamhet mot ett flertal nationella och internationella företag inom både den civila och militära sektorn. Fokus ligger på flyget med uppdrag inom telesystem, radiosystem, signaturanpassning, EMC, atmosfärisk påverkan mm. I det sistnämnda ingår även kosmisk strålnings inverkan på elektronik. Den fortsatta miniatyriseringen av elektronik, speciellt minneselektronik leder till ökad känslighet mot den kosmiska partikelstrålningen som ständigt regnar ner på jorden, därför är det extra noga att minnen testas innan de sätts i bruk vid flygburna system. Syftet med detta examensarbete är att konstruera en provplattform som registrerar fel som uppkommer i ett DDR2 SDRAM minne vid påverkan av den ovannämnda strålningen.

Med korttidsminne menas förmågan att hålla något i Minnet i ett par sekunder. Denna kapacitet har tidigare satts till 7±2 enheter hos hörande individer. Motsvarande kapacitet hos döva har visat sig ligga på en något lägre nivå, 4±1 enheter. Hur många enheter en person kan hålla i Minnet har ansetts bero på fonologisk förmåga. En bra fonologisk förmåga kan i sin tur kopplas till en bra ordavkodningsförmåga.

Sammanfattning: SAAB Communication i Linköping sysslar med konsultverksamhet mot ett flertal nationella och internationella företag inom både den civila och militära sektorn. Fokus ligger på flyget med uppdrag inom telesystem, radiosystem, signaturanpassning, EMC, atmosfärisk påverkan mm. I det sistnämnda ingår även kosmisk strålnings inverkan på elektronik. Den fortsatta miniatyriseringen av elektronik, speciellt minneselektronik leder till ökad känslighet mot den kosmiska partikelstrålningen som ständigt regnar ner på jorden, därför är det extra noga att minnen testas innan de sätts i bruk vid flygburna system. Syftet med detta examensarbete är att konstruera en provplattform som registrerar fel som uppkommer i ett DDR2 SDRAM minne vid påverkan av den ovannämnda strålningen. Detta examensarbete är en vidareutveckling av en provplattform baserad på en FPGA ? lösning.

I denna uppsats undersöker vi hur tre olika tidpunkter för visning av information på en secondscreen uppfattas av personer. Målet med undersökningen är att få en inblick i hur tittare upplever information som visas på en second-screen. Vi hoppas att resultatet ska kunna bidra till utformingen av kommande second-screenapplikationer. Dessutom har vi undersökt om tidpunkten av när information visas påverkar Minnet av det personer ser på second-screenen. Vi utförde tester på totalt 18 personer med hjälp av tre stycken prototyper och varje testperson blev intervjuad efteråt..

Denna uppsats är en sammanställning i dagboksform som berättar om hur jag lär känna Prag med hjälp av teckningen som verktyg. Tecknandet och skissandet är ett skapande arbete, men det syftar här inte till att formge och skapa nya platser, istället blir det ett sätt att närma sig staden och aktivt betrakta den. Dagboken är det som håller samman arbetet och beskriver kronologiskt, i både ord bild, den utveckling som sker under arbetets gång. Teoretiska referenser, och mina reflektioner kring dem, varvas med bilddagboken för att ge en djupare förståelse av processen och de frågor som dyker upp under arbetets gång. Den första delen ägnas åt att hitta och orientera sig i en okänd stad. Jag promenerar, men istället för att ta hjälp av befintliga kartor försöker jag skapa min egen genom att efter varje promenad rita små minneskartor. Även om Minnet är diffust stämmer dessa små minneskartor trots allt relativt väl överens med verkligheten, även om vinklar och avstånd inte alltid är korrekta. Den första tiden upplever jag ett behov av att orientera mig och skapa sammanhang, men snart tycker jag mig ha en överblick och hittar ganska bra.