Självdestruktivt beteende hos ungdomspopulationen ett svårbehandlat problem och tre till fyra gånger så vanligt hos flickor som hos pojkar. På ett behandlingshem i Bergslagen för unga kvinnor med självdestruktivt beteende, har man påfallande goda resultat. Förutom kognitiv psykoterapi i grupp och enskilt, erbjuds de unga kvinnorna hästassisterad terapi.Denna uppsats har som syfte att fördjupa kunskapen om vad hästassisterad terapi är samt vad terapeut och patient upplever som verksamt med ridningen. Metoden är dels en begränsad litteraturstudie, dels en kvalitativ undersökning på det aktuella behandlingshemmet där föreståndare och patienter intervjuas.Studien ger vid handen att hästassisterad terapi är en form av Animal Assisted Therapy (AAT) då den, som all annan AAT innebär interaktion mellan patient och ett utbildat djur tillsammans med sin skötare, med målet att underlätta patientens utveckling mot terapeutiska mål.Författaren visar på att terapeuten når mål som annars kan vara svåra att nå: Man når kroppen med dess reservoar av minnen, alliansen stärks, och det är ett effektivt sätt att arbeta med medveten närvaro. Subjektivt upplevda effekter hos patienterna är bland annat glädje, lugn, stolthet, självförtroende och framtidstro.

Naturbetesmarker är artrika och näringsfattiga habitat vars utbredning kraftigt har minskat under 1900-talet. Historiskt fyllde de en viktig funktion som fodermarker men har idag till stor del ersatts av åker och vallodling. Naturbetesmarker bör idag bevaras av andra syften, både biologiska och kulturella. De rymmer en stor mängd rödlistade arter och visar spår av historisk markanvändning. Många naturbetesmarker har tidigare varit betesmarker eller slåtterängar och när hävden upphör växer det öppna landskapet igen. I denna studie har effekterna av restaurering genom kraftig röjning och förnyat bete studerats.

Bakgrund: Det är viktigt att stöd för dementa finns nära eftersom de riskerar att lida av fysisk eller psykisk ohälsa. Ohälsa i detta avseende innebär bland annat oro som rastlöshet eller agitation i form av irritation och frustration. Tidigare studier visar resultat på att djur kan ha lugnande effekter på demenssjuka. Studier har visat att djur kan locka fram minnen hos individerna och att det har en positiv effekt på terapi mot agitation.Syfte: Beskriva hur djurrelaterade stimuli påverkar symtombilden hos dementa.Metod: Systematisk litteraturstudie, 11 artiklar inkluderades från databaserna Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och relevanta delar ur artiklarnas resultat kodades för att sedan kategorisera till fyra kategorier.Resultat: Tydliga förbättringar sågs gällande demenssjukas motoriska, sociala och psykiska hälsa utifrån kategorierna ? emotionell påverkan, förmåga till interaktion, intresse för omgivningen och agerande.

Jag har genom en självobservation studerat hur jag som värmländsk spelman har jobbat för att lära mig Ranungspolskorna av Jon Erik Öst. Syftet har varit att studera min egen läroprocess genom att tillägna mig musik från en annan tradition med noter som mästare. En central fråga i mitt arbete har varit om de förkunskaper jag haft räcker för att spela den nya traditionen eller om jag behöver addera ny kunskap, och i så fall vilken, för att lyckas. Jag har använt mig av videofilmning, ljudinspelning och loggboksskrivande för att dokumentera vad som hänt, och detta material ligger till grund för mitt resultat. Det teoretiska perspektiv som arbetet bygger på är mästarläran, dock med fokus på att det bara har varit jag, instrumentet och noterna som har samarbetat, och inte en ytterligare människa som har agerat mästare.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Genom att undersöka begrepp som natur, det vilda och det sublima, i en idéhistorisk tillbakablick baserad i västerländsk kulturtradition, presenteras en ny möjlighet för efterbehandling av kalkstensbrottet Västra brottet i Slite på Gotland. En analys av platsen och tidigare nämnda begrepp leder till en förändring av det befintliga förslaget på efterbehandlingsplan. Denna aktuella efterbehandlingsplans tyngdpunkt ligger i införande av habitat. Förslaget i detta arbete är att en ?social efterbehandling? som har möjlighet att aktivera hela orten tillförs.

Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Bakgrund: Demenssjukdomar kan drabba vem som helst. Antalet insjuknade förväntas öka världen över inom 50 år. Då medicinska behandlingsmöjligheter är få anses god omvårdnad och förbättrat välbefinnande vara bästa behandlingen. Vårdhunden har blivit ett begrepp inom vården av människor med demens då tidigare forskning visat att vårdhunden på ett positivt sätt bidragit med fysiska och psykiska förbättringar samt ökat välbefinnande hos människor med demens.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur vårdpersonalen upplever att en vårdhund påverkar välbefinnandet hos de boende på ett demensboende.Metod: Studien är en sammanställning av intervjuer med informanter utvalda med snöbollsmetoden. Genom att jämföra likheter och skillnader mellan intervjuerna utvecklades fem olika kategorier.Resultat: Resultatet visade att en vårdhund upplevdes frambringa mycket glädje och en förbättrad social samvaro för de boende på demensboendet.

Personal inom ambulanssjukvård utsätts ofta för svåra situationer i sitt arbete. Svåra olyckor med starka synintryck, patienter som utsätts för starka psykiska trauman i form av exempelvis dödsfall av närstående och andra trauman kan även bli ett trauma för den personal som är involverad i händelsen. Syfte: Studien syftade till att undersöka förekomsten av symptom på Posttraumatisk Stress hos ambulanspersonal samt förekomsten av stöd för att bearbeta traumatiska händelser. En kvantitativ enkätstudie utfördes som inkluderade en screeningdel för PTSD. Inklusionskriterierna för studien var personal, oavsett utbildningsnivå, med aktiv tjänstgöring på akutambulans.

Detta examensarbete handlar om hur ekosystemtjänster kan användas i planeringen och utvecklingen av urbana landskap. Ekosystemtjänster är de fördelar som vi människor får direkt och indirekt av naturen. I arbetet identifieras och utvärderas urbana ekosystemtjänster på ett kommunalt utvecklingsprojekt som ska exploateras för handel och bostäder, från öppen jordbruksmark. Människan är beroende av jordens ekosystem och de tjänster de genererar, men människan har i allt snabbare takt och i högre grad påverkat ekosystemen och cirka en tredjedel av jordens ekosystemtjänster är idag hotade eller överutnyttjade (MA 2003). En bidragande orsak till detta är den intensiva urbaniseringen och därför är det viktigt att ta hänsyn till ekosystemtjänster vid samhälls- och landskapsplanering.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

AbstractDansen har funnits lika länge som människan och den fyller flera viktiga funktioner. I det här arbetet tas en rad positiva effekter av dansen upp. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken inställning lärare i idrott och hälsa har till dans. Med inställning så menas kunskap, färdighet och attityd till dans och om deras inställning till dans påverkar hur mycket de använder sig av dans i undervisningen. En kvantitativ undersökning har genomförts med hjälp av enkäter för att få svar på problemformuleringen.