Vid samma kronologiska ålder är äldre människor olika gamla i funktionell mening. Denna olikhet blir större ju äldre vi blir. Det kan till exempel röra sig om tillbakagång i fysisk styrka, Minne, blodtryck, och syn, samt ett åldrat utseende. Denna olikhet kan ha många orsaker. I denna studie prövas om känslan av sammanhang (KASAM), som är ett indirekt mått på stresstålighet, är relaterat till markörer för funktionell ålder, i åldersgrupperna 66 respektive 86 år.

När vi studerar så bedömer vi kontinuerligt vår egen inlärning via en så kallad inlärningsbedömning Judgement of Learning (JOL), vilket ligger till grund för vår reglering av till exempel studietid. Denna studie undersökte om de bedömningar vi utför även påverkar vårt Minne. Tjugoåtta deltagare delades in i två grupper som fick lära sig 40 ordpar på samma sätt, följt av ett Minnestest efter ett retentionsintervall på fem minuter. Den enda skillnaden mellan de två grupperna var att ena gruppen bedömde sin inlärning tre gånger och den andre endast en gång. Resultatet som erhölls visade att det inte var någon signifikant skillnad mellan grupperna, det vill säga att den grupp som utförde tre bedömningar inte mindes materialet bättre än den grupp som enbart utförde en bedömning.

Vid samma kronologiska ålder är äldre människor olika gamla i funktionell mening. Denna olikhet blir större ju äldre vi blir. Det kan till exempel röra sig om tillbakagång i fysisk styrka, Minne, blodtryck, och syn, samt ett åldrat utseende. Denna olikhet kan ha många orsaker. I denna studie prövas om känslan av sammanhang (KASAM), som är ett indirekt mått på stresstålighet, är relaterat till markörer för funktionell ålder, i åldersgrupperna 66 respektive 86 år. Hypotesen är att ett starkt KASAM är relaterat till låg funktionell ålder.

Detta arbete handlar om noise och hur det påverkar människans arbetsMinne. Den litterära bakgrunden presenterar vad noise är, hur noise fungerar som musik samt en generell överblick över Minne och arbetsMinnet. Problemet som undersöktes var om noise kunde påverka förmågan att tillgodogöra sig visuell information mer än vad vitt brus gjorde. För att få ett svar på frågan skapades två versioner av ett enkelt spelmoment där testpersonerna, indelade i två grupper, fick se en siffersekvens som sedan skulle skrivas ner. Samtidigt spelades i spelmomentet antingen noise eller vitt brus upp.

Forskning visar att människor huvudsakligen återger starkt emotionellt laddade händelser väl. Information och detaljer runt omkring händelsen har dock visat sig vara betydligt svårare att rapportera, jämfört med centrala detaljer som är kritiska för den känslomässiga upplevelsen. Syftet med föreliggande studie var att undersöka effekter av emotionell arousal beträffande Minne för central respektive perifer detaljinformation. Hypotesen var att negativt känsloladdad information påverkar Minnet positivt beträffande centrala detaljer, men negativt för perifera detaljer. Två experiment utfördes, där kontrollgruppen i båda experimenten förevisades 15 neutrala färgbilder föreställande vardagliga situationer.

Genom vår undersökning vill vi belysa möjligheten av ett samarbete mellan skola och arkiv. Vårt syfte är att visa på hur man kan öka elevers historiemedvetenhet genom arkivpedagogisk undervisning samt på vilket sätt arkivet kan vara ett bra komplement till historieundervisningen. Vi har valt att ställa frågor och söka svar inom områdena arkiv, skola samt resultatet av samverkan dem emellan. Våra olika arkiv verkar som Minne i samhället och utifrån det material som finns tillhanda kan vi på ett bra sätt ta del av vår historia, både den stora och den lilla historien går att finna. Det är inte brukligt att pedagoger använder arkivpedagogik som komplement till sin historieundervisning.

Vittnens Minne från brottstillfällen påverkas av en mängd variabler vilka kan inverka vid en vittneskonfrontation. I studien undersöktes effekten av vapens förekomst vid en simulerad brottssituation, vilket testades i en vittneskonfrontation enligt Rikspolisstyrelsens rekommendationer. Huvudsyftet var att pröva huruvida ett vapen har en effekt på vittnens hågkomst av ett ansikte (weapon focus effect). Inga egentliga resultat påträffades. Emellertid observerades en könsskillnad gällande deltagarnas konfidens relaterat till deras beslut.

This thesis explores different ways of navigation in virtual environments. It also investigates how virtual environments can support human memory. Tests are done using a self made virtual model of Orkanen Library, Malmö högskolas school library. Among the different navigation tests that were done, a visual guidance in form of a line on the ground leading to the goal is showed superior when navigating a virtual environment but that people prefer legible landmarks instead. Tests were also done which show that a 3D-model of a real location supports context based memory.

The purpose of this study was to see if there are any differences between high school girls and boy?s reception ability and memory after reading two Swedish lifestyle magazines.9 boys and 9 girls from ages 17-18 were chosen to participate in the study. They were placed in a room one by one where they had to read one women?s magazine (Cosmopolitan) and one men?s magazine (Café). They did not know this was a memory and reception test until after they finished their reading.With help from former reception studies and the magazines, questions were selected so the interviews would give as much information as possible.The study gave some unexpected results, for example both genders seemed to remember numbers very well even if they didn?t remember the article itself.

I va?rt samha?lle har bilden fa?tt en allt sto?rre betydelse fo?r att fo?rse oss med information om va?r omva?rld och det fo?rflutna. I ett modernt samha?lle utgo?r bilder fra?n kameror va?r huvudsakliga ka?lla till verkligheten som vi inte har direkt erfarenhet av. Genom de bilder som finns samlade runtom pa? va?ra museer skapar vi en fo?resta?llning om hur va?rlden sa?g ut fo?rr.

Uppsatsen behandlar hur Riksarkivet, trots avsaknaden av tvingande juridiska bevarandekrav, agerat i frågan kring bevarandet av personarkiv och hur detta i sin tur har avspeglats i arkivinstitutionens beståndsprofil under perioden 1901-2002. Ämnet är av intresse då tidigare forskning kring personarkiv främst koncentrerats till ordnings- och förteckningsprinciper eller frågor kring personarkivens användningsområden för forskarsamhället. Undersökningens teoretiska ramverk utgår från att arkiven inte är neutrala förmedlare av historien, utan aktivt formas av den rådande tidsandans idéer och förutsättningar. Därigenom blir arkivarierna, genom sina ageranden och ställningstaganden, viktiga aktörer i konstruktionen av det förflutna. En annan viktig teoretisk utgångspunkt för studien är hur Minneskategorierna; kollektivt Minne, personligt Minne, arkivMinne och historiskt Minne, interagerar med varandra för att forma vår förståelse av det förgångna.           Undersökningen består metodologiskt av två delstudier ? en kvalitativt inspirerad studie av myndighetens egenproducerade handlingar för att utröna agerandet i personarkivsfrågan, och en kvantitativ motsvarighet för att belysa hur detta avspeglats i myndighetens personarkivsbestånd, där källmaterialet bestått i Riksarkivets beståndsöversikt över person- släkt- och gårdsarkiv. Resultatet visar att Riksarkivet under åren 1901-2002 går från att vara en institution med ett ganska svalt intresse för personarkiv till att bli en aktör som på ett aktivt sätt både insamlar och genererar nytt personarkivsmaterial.

Hur daterar människor händelser? Ett grundantagande gjordes att människor daterar på olika sätt beroende på vilket Minnessystem de använder. Det antagandet gav upphov till två delantaganden. Det första är att vi med hjälp av det episodiska Minnet daterar händelser som går att visualisera, det vill säga göra sig en bild av det inträffade. Visualiseringshypotesen ställdes om sambandet mellan visualisering och datering i närheten av nuet, med andra ord uppskattning av tiden som gått.

Enligt den deklarativa/procedurella modellen av språket (DP-modellen), utvecklad av M. T. Ullman, antas de neurala system som underligger det deklarativa Minnet också understödja det mentala lexikonet, medan de neurala system som underligger det procedurella Minnet antas understödja den mentala grammatiken. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att skapa referensdata för två datorbaserade test som avsåg att pröva icke-språklig deklarativ och procedurell inlärnings- och Minnesförmåga. Ytterligare ett syfte var att undersöka huruvida könsskillnader i testresultat kunde påvisas, eftersom tidigare forskning har funnit att kvinnor tenderar att ha en fördel när det gäller deklarativt Minne.

Kulturer bestäms och formas av de symboler de använder och vördar och en människas identitet formas delvis av att hon initieras i en kulturs specifika symbolsystem. Symbolerna vänder sig till både våra intellekt, känslor samt våra andliga liv. Genom att använda Pietikainens modifiering av Jungs teori kring arketyper till att förstås som symboliska former så kan ett beskrivande värde uppnås gällande att närma sig människans mentala processer. Uppsatsens syfte är att visa exempel som illustrerar och kan öka förståelsen för vilken symbolisk och känslomässig betydelse fjället har för det samiska folket, i det här fallet representerat av fem personer med samiskt ursprung.   Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har intervjuer gjorts och 17 teman utkristalliserats varav fyra visat sig vara framträdande.

The purpose of this essay is to investigate how the Dakota conflict in 1862 affected the Swedish immigrants in Minnesota and how the collective memory was shaped in that particular group of people. To examine the contents of the collective memory this essay uses the theories of Halbwachs on collective memory as well as Orm Øverlands theories on creating an identity and ethnic memory in USA since the concepts of collective memory and the process of creating an identity is connected on a basic level. The essay compares the collective memory created by the Swedish-Americans with the collective memories of the Dakota Indians and finds indications that both ethnic groups have a highly traumatized memory of the conflict. However the difference between the two groups is that the Indians have both positive and negative memories of the conflict while the Swedish-Americans only have negative memories. Furthermore the essay finds that the fear of Indians that was present in the Swedish-American ethnic groups can be traced back to events of the Dakota Conflict.