Denna studie syftar till att undersöka prissättningen i revisions- och redovisningsbranschen, om det finns någon prissättningsmodell som är mer lämplig än den prissättning som används idag. Revisionsoch redovisningsbranschen har genomgått en hel del förändringar på senaste tiden och avskaffandet av revisionsplikten för mindre företag är en utav dem. Detta påverkar självklart revisions- och redovisningsföretagen i mer eller mindre utsträckning.Prissättningen i revisions- och redovisningsföretagen har blivit kritiserad för att vara en statisk prissättningsmetod som inte förändras och där priset sätts per arbetad timme. Kritiken har riktats mot just revisions- och redovisningsbranschen där påståenden gjorts om branschens konservativhet.I denna studie presenteras tre större revisions- och redovisningsföretag och deras prissättningsmodell i dagsläget samt vad de tror om framtiden. En intervju med prissättningsföretaget Price Gain har även genomförts och resulterat i kritik mot timprissättning som en väldigt enkel och icke lönsam prissättningsmodell.Den värdebaserade prissättningsmodellen som helt baseras på det värde som kunden erhåller av den utförda varan eller tjänsten, har blivit alltmer aktuell och anses vara en relativt avancerad prissättningsmodell som däremot symboliseras av en ökad lönsamhet för företaget när värdet är definierbart.Denna studie har visat ett resultat där prissättningen i revisions- och redovisningsbranschen tidigare i väldigt stor utsträckning varit timprisbaserad men att utvecklingen mot andra typer av prissättningsmodellen är på gång.

Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att kartlägga kostvanorna hos gymnasieelever i årskurs 3.Frågeställning 1? Finns det några skillnader i kostvanor mellan icke idrottande elever och idrottande elever? Vilka är i så fall skillnaderna?Frågeställning 2? Finns det några skillnader i kostvanor utifrån följande faktorer: Kön, föräldrarnas utbildning, betyg från högstadiet, socioekonomisk status, rökning och religiöst engagemang? Vilka är i så fall skillnaderna?MetodVi har använt enkätundersökning som metod. 283 elever från sex slumpvist utvalda Nationella Idrottsutbildningsgymnasieskolor (NIU) från Stockholms län fyllde i enkäten. Resultaten har sammanställts i SPSS och jämförts med tidigare studier.ResultatIdrottande elever åt mer regelbundet än icke idrottande elever. Bland övriga faktorer skiljde det sig mellan pojkar och flickor vad gäller intag av frukt, grönsaker (flickor oftare än pojkar) och protein (pojkar oftare än flickor).

I samband med min tidigare gymnasieutbildning på byggprogrammet har jag reflekterat att skolans matematikämne skulle kunna samarbeta med ett praktiskt ämne. I detta fall i trä- och metallslöjden, där praktiska moment förekommer i stor utsträckning. Många av skolans elever tappar lusten för matematikämnet i årskurs fem. Stora internationella studier visar att svenska elevers kunskapsgenomsnitt i matematik sjunker gentemot elever från andra OECD länder.Vid närmare undersökande har det visat sig att läroplanen under en längre tid har betonat att skolans ämnen ska samarbeta för att ge elevernas större variation på kunskapskvaliteter och ge eleverna större möjligheter att se helheter och upptäcka sammanhang. Det verkar som att detta samarbete sällan förekommer.

Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, Ekonomistyrning, 4FE02E, VT 2010Författare:Susanne Kalénius och Julia Svensson Handledare:Fredrik Karlsson Titel:Investeringsbeslut i mindre och medelstora företag ? Utformning och utvärdering av en flerdimensionell beslutsmodell Bakgrund och problem:Omvärldsförändringar såsom snabbare teknikutveckling, ökat fokus på kompetensutveckling samt ökad betydelse av kundvärde och kvalitet har gjort att företags investeringsbeslut har blivit mer komplicerade. Investeringsbedömning har stor betydelse för företaget och innebär identifiering, utvärdering och val mellan olika investeringsalternativ. De vanligaste metoderna inom investeringsbedömning är nuvärdes-, annuitets- och återbetalningsmetoden, men studier visar att annan information än den finansiella spelar in när ett investeringsbeslut ska fattas. Att inte ta hänsyn till andra, mer strategiska, aspekter kan ge negativa konsekvenser till följd av ett kortsiktigt investeringsbeslut.

Under det kalla kriget var en av huvudanledningarna till dimensioneringen av och uppträdandet hos det militära försvaret att det skulle verka avskräckande för en eventuell angripare. Trots ett betydligt mindre försvar idag än under det kalla kriget, kvarstår fortfarande målet för de väpnade styrkorna att skapa avskräckning. Hur kan det komma sig att det anses möjligt att åstadkomma samma effekt fast med betydligt färre resurser idag i jämförelse med då?Syftet med denna uppsats är att undersöka om dagens syn på avskräckning skiljer sig från den som existerade under det kalla kriget, vilket i så fall skulle kunna bidra till att förklara den ovanstående problemformuleringen. Undersökningen har genomförts i form av en jämförande fallstudie med hjälp av kvalitativ textanalys.

Att arbeta som socialsekreterare anses vara utmanade, krävande och stressigt. Vad är det egentligen socialsekreterarna anser vara påfrestande och vad behöver de för stöd i sitt arbete? Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare i individ- och familjeomsorgen upplever tillgången och/eller bristen på handledning och medarbetarstöd. Men även vad det stödet i form av handledning och medarbetare hade för betydelse för dem i arbetet och om det fanns någon skillnad gällande behovet av stöd beroende på arbetslivserfarenhet. Denna studie bygger på en kvalitativ forskningsstrategi där empirin samlades in via semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare från två mindre kommuner i Sverige.

Inom landskapsarkitekturen används digitala verktyg frekvent och den mänskliga kroppen används allt mindre i arbetet. När vi rör oss mindre ute på platser som ska projekteras riskeras den fysiska kontakten och förståelsen för utemiljöer att gå förlorad. Den här uppsatsen undersöker exempel på hur dans kan bidra med förståelse och kunskap om de utemiljöer en trädgårdsingenjör arbetar med. Genom 1) en fallstudie av Anna Asplinds dansperformance 'Dancewalks', 2) en litteraturstudie av paret Halprins (koreograf Anna Halprin och landskapsarkitekt Lawrence Haprin) samarbete och 3) en fallstudie av Carola Wingrens arbete med dans i undervisning av landskapsarkitektstudenter, belyser uppsatsen olika möjligheter att involvera dans i platsutvecklande processer i offentlig utemiljö. När hela kroppen och alla sinnen involveras genom dans, kan kroppslig kunskap om rum, rörelser och krafter erhållas. Genom dansmetoder som bryter rörelsemönster på offentliga platser kan sociala normer och territorium synliggöras.

Vallhundar används av fårproducenter som ett arbetsredskap i den dagliga hanteringen av fåren, såsom vid flyttning, hämtning eller då enskilda individer ska separeras från flocken. Det finns många olika vallhundsraser och border collien är en av de vanligaste som används. Vid vallning utnyttjas fårens vilja att samla sig till en flock vid närvaro av predatorer. Vid stress hos får uppkommer ofta ett förändrat beteendemönster. Vid närvaro av en upplevd predator, till exempel en hund eller främmande människa, bräker djuren mindre än vanligt och stampar i marken.

Detta examensarbete gjordes på uppdrag av Kiruna kommun, Tekniska verken AB. Denna fallstudie av Nationella vägdatabasen (NVDB) och Lokal vägdatabas (LVDB) ur kommunal synvinkel, beskriver för och nackdelar med att gå med i NVDB och vilka möjliga vinster som kan härledas ur ett avtal med NVDB. I rapporten ingår även en tillämpad metod hur en inventering och revision av lokala trafikföreskrifter med anpassning till NVDB genomförs.Tanken med NVDB är att den ska vara en heltäckande databas med information om alla Sveriges vägar. Information som finns lagrad i denna databas är den geografiska placeringen och vägens egenskaper. Exempel på egenskaper som lagras är: vägens namn, vägbredd, hastighetsbegränsning, hinder, mm.

Denna studie undersöker hur svenska börsnoterade företag implementerar redovisningsstandarden IAS 36 i praktiken. Standarden är utfärdad av regulatorn IASB och behandlar hur nedskrivningsprövning av förvärvad goodwill ska utföras för börsnoterade företag. Denna standard är sedan 2005 obligatorisk inom EU. Denna standard ses som ett steg mot en harmonisering av redovisningen då den syftar till att öka jämförbarheten mellan företag och länder. Vidare undersöks även om det råder några skillnader i implementeringen vilka är härledbara till företagens storlek.

I detta arbete undersöks skillnaden mellan skapandet av tooniga kontra realistiska texturer för polygonmodeller till datorspel. För att alls kunna undersöka detta har jag först fått ta reda på vad som faktiskt gör en grafisk stil toonig. Detta, har jag kommit fram till, är om det som avbildats dels blivit förenklat och även stiliserat (det vill säga ikoniskt abstraherat och även expressionistiskt abstraherat). Det som definierat en realistisk stil har jag låtit vara något som påminner om sådant som kan ses i foton. Jag har sedan åt fyra olika digitala 3D-modeller skapat texturer i två olika grafiska stilar: toonig och realistisk.

För att en applikation ska förenkla användarnas arbetsprocesser finns det utöver funktionalitet ett behov av att applikationen är användarvänlig. Under utvecklingens gång behövs det många gånger göras förändringar i design och funktionalitet. Förändringarna kan vara tidskrävande. Därför kan iterativ utveckling av en designprototyp som en del av utvecklingsfasen minska den totala utvecklingstiden.Syftet med examensarbetet är att undersöka om iterativ utveckling av en designprototyp kan bidra till utvecklingen av en användarvänlig webbapplikation. Frågeställningen formulerades på följande vis: Kan iterativ prototypframställning främja utvecklingen av en användarvänlig webbapplikation?För att besvara frågeställningen utvecklades en designprototyp iterativt i flera versioner med hjälp av användartester samtidigt som tiden för utvecklingen registrerades.

För att veta hur det är att arbeta som studie- och yrkesvägledare bestämde jag mig för att intervjua några verksamma inom yrket för att ge en klarare bild på hur det är att vara ute i verksamma arbetslivet inom skolväsendet. För att genomföra undersökningen valde jag att göra kvalitativa intervjuer med åtta stycken studie- och yrkesvägledare. Som kriterier för urval till undersökningsgrupp var att de varit verksamma minst 15 år i yrket samt att fyra var från grundskola och fyra från gymnasieskola. För att se om det fanns skillnader i deras arbetssätt beroende vilken skolnivå de arbetade inom gjordes detta urval. Dessutom valde jag att göra intervjuer med vägledare från både storkommun och mindre kommuner för att ser om det även var skillnader beroende på kommunernas storlek i hur de arbetade.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

Denna studie grundar sig på genomförda intervjuer med fyra utlandsfödda och två svenskfödda kvinnor som är bosatta på landsbygden i Falu kommun i Sverige. Syftet är att få en bild av föreningslivets roll för integration av utlandsfödda på den svenska landsbygden. Eftersom landsbygden behöver utlandsfödda och dessa i sin tur kan enligt dagens forskning gynnas av att bo på mindre orter, blir detta ett intressant och aktuellt ämnesområde att forska i. Många rapporter påvisar att deltagande i föreningslivet på landsbygden ökar integrationsmöjligheterna och att dess nätverk motverkar utanförskap. Genom att ha samtalat med utlandsfödda intervjupersoner om deras erfarenheter och upplevelser som inflyttade till de mindre samhällen, och med svenskfödda intervjupersoner om deras respektive hembygder samt om deras perspektiv på integration, har jag fått en annan bild av föreningslivets roll på landsbygden.