Sök:

Sökresultat:

9171 Uppsatser om Mindre revisionsbyrćer - Sida 43 av 612

Familjerelationer i förÀndring? En studie av FFT-behandling avseende FrÄgor om Familjemedlemmar och Familjeklimat.

Uppsatsen Àr en studie av Funktionell Familjeterapi (FFT). Syftet var att undersöka om en FFT-behandling innebar en förÀndring för en ungdom och dennes förÀldrar avseende deras beskrivning av familjeklimatet och dyaderna inom familjen. MÄlgruppen utgjordes av 29 familjer som under Ären 2011-2013 avslutat en FFT-behandling pÄ Ungdomscentrum, Uppsala kommun. Familjerna hade fyllt i sjÀlvskattningsformulÀren FrÄgor om Familjemedlemmar och Familjeklimat före och efter behandlingen. Resultatet visade ett flertal statistiskt signifikanta skillnader vilket stÀmde överens med tidigare forskning av modellen, bÄde internationellt och nationellt.

Äldre personers upplevelse av att ha vĂ„rdats pĂ„ en ortopedavdelning för höftfraktur

Antalet Àldre personer ökar vilket leder till att antalet Àldre med höftfrakturer kommer att öka. Som patientgrupp Àr de ofta i en utsatt situation nÀr de Àr inneliggande pÄ sjukhus med sin multisjukhet och sÄrbarhet. Syftet med studien var att beskriva Àldre personers upplevelse av att ha vÄrdats pÄ en ortopedavdelning för höftfraktur. Data samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. De flesta informanter upplevde vÄrdtiden som positiv.

UnderhÄllsbehov och underhÄllskostnader pÄ hÄrdgjorda ytor

Idag brottas en del av Sveriges kommuner och kyrkogÄrdsförvaltningar med nÄgot som populÀrt kallas för underhÄllsskulden. Skulden uppkommer pÄ grund av bristande underhÄll av olika skötselprodukter samt bristande ekonomisk planering. HÄrdgjorda ytor Àr nÄgot det finns mycket av runt om i landets kommuner och förvaltningar vilket det hÀr arbetet handlar om. Syftet Àr att ta reda pÄ vilka underhÄllsbehov asfalt, grus samt betongmarksten och natursten krÀver samt hur kostnaderna ser ut för underhÄllet av dessa ytor. Genom en litteraturstudie och en intervju undersöks de olika materialen och problematiken runt dessa. Vidare rÀknas underhÄllskostnader ut med hjÀlp av ett datorprogram som heter KP-fakta. Det framkom att vÀder, temperatur och mÀnsklig pÄverkan i form av trafikbelastningar med mera Àr de faktorer som stÄr bakom mÄnga skador och defekter pÄ de jÀmförda ytorna.

En kartlÀggning av aktiviteter i vardagen samt upplevelser av dessa hos ungdomar med en reumatologisk sjukdom

Syftet med studien var att fÄ en inblick i hur vardagen sÄg ut för ungdomar med en reumatologisk sjukdom. KartlÀggningen bestod av att ta reda pÄ vilka aktiviteter ungdomarna Àgnade sig Ät, hur mycket tid de spenderade pÄ aktiviteterna, var aktiviteterna utfördes samt tillsammans med vem. Syftet var Àven att ta reda pÄ hur de upplevde sina utförda aktiviteter samt om de varit tvungna att vÀlja bort nÄgon aktivitet pÄ grund av sin sjukdom. I studien ingick sju flickor i Äldern 14-16 Är. Datainsamlingen gjordes med hjÀlp av en ÄterberÀttad tidsdagbok, veckoöversikt samt en fördjupande intervju kring de aktiviteter som nÀmndes i den ÄterberÀttande dagboken.

LÀsa för hund : FörbÀttrar det lÀsförmÄgan?

Studier tyder pÄ att ungdomar lÀser allt mindre och blir dÀrför allt svagare lÀsare. Med anledning av detta Àr det viktigt att finna alternativa metoder för att hjÀlpa dem inom skolverksamheten. Diverse studier har dÀrför gjorts för att undersöka om lÀsning för en hund kan hjÀlpa dessa elever. Att undersöka om lÀsning för hund kan fungera som en alternativ metod Àr det övergripande syftet för denna studie för att dÀrefter undersöka om hunden pÄverkar elevernas lÀsning. Genom observationer och inspelningar av gymnasiesÀrskole-elevers lÀsning har deras lÀshastighet i relation till bokens svÄrighetsgrad berÀknats för att försöka finnas skillnader i deras lÀsning beroende pÄ vem de lÀser för.

ProduktionsförbÀttringar pÄ Ätervinningssektionen vid LKAB Kiruna anrikningsverk 2

Detta examensarbete har genomförts för LKAB pÄ Kiruna anrikningsverk 2, dÀr Ätervinningssektionen (sektion 30) har studerats. Sektionens uppgift Àr att ta tillvara pÄ jÀrnmalmen som följt med i avfallet frÄn magnetseparatorerna i anrikningsverket. Sektionen bestÄr av en avfallsförtjockare och tvÄ magnetseparatorer. Problemet med sektion 30 Àr de stora flödesvariationerna. Examensarbetet gÄr ut pÄ att lÀmna förslag pÄ hur sektionen kan göras mindre flödeskÀnslig och dÀrigenom minska jÀrnförlusterna.

Implementering av multivariabel reglering i DCS-miljö

Inom processindustrin finns en etablerad reglerhierarki dÀr basreglering sker med PID-regulatorer och dÀr avancerad, multivariabel styrning sköts av MPC-programvara. Steget mellan dessa tvÄ nivÄer kan upplevas som stort. För mindre och snabba multivariabla processer undvikes helst en multivariabel ansats, med försÀmrad reglering som följd. PÄ Preem AB har detta upplevts som ett problem. Syftet med examensarbetet har varit att utveckla en alternativ, multivariabel styrstrategi för en process med ett mindre antal reglerstorheter som interagerar.

Aktas - glas! : En studie om massmedias pÄverkan pÄ en individs förtroende

Revisionsbranschen har fÄtt utstÄ mycket kritik, kritikerna hÀvdar att revisorer inte fullföljer sina Ätaganden om oberoende granskning. Revisorerna Ä andra sidan menar att de upprÀtthÄller sitt ansvar och efterlever de standards som finns upprÀttade. Kan kritiken bero pÄ ett förvÀntningsgap mellan intressenter och revisorer avseende vad som faktiskt Àr revisorns roll?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida ett förvÀntningsgap existerar mellan svenska revisorer och mindre svenska investerare, och i sÄ fall hur det tar sig uttryck. För att besvara syftet har vi samlat in empiriskt material genom kvalitativa intervjuer med revisorer och mindre investerare.För att analysera det empiriska materialet har vi anvÀnt teoretiskt material frÄn böcker och artiklar med utgÄngspunkt i vÄr frÄgestÀllning.

Tomma förvaltningsfastigheter i balansrÀkningen

SammanfattningSydsvenskan (2012) skriver i en artikel att Sverige Àr det land som urbaniseras snabbast i Europa vilket fÄr till effekt att befolkningen flyttar frÄn landsbygd till stÀder. Detta innebÀr att antalet invÄnare pÄ mindre orter i landet minskar vilket kan medföra att mÀngden tomma förvaltningsfastigheter ökar. HedemorabostÀder Àr exempel pÄ ett företag som tvingats skriva ned sina fastigheter till följd av tomma lokaler.Med detta som bakgrund syftar denna uppsats till att undersöka hur banker stÀller sig till att lÄna ut pengar till en förvaltningsfastighet pÄ mindre orter och om en högre risk Àr kopplat till detta. Vi har Àven undersökt om kundens relation till banken kan ha betydelse dÄ en vakans uppstÄr i en förvaltningsfastighet. Dessutom har vi studerat hur revisorer bedömer ett nedskrivningsbehov pÄ tomma förvaltningsfastigheter och vad som anses vara en bestÄende vÀrdeminskning dÄ en fastighet stÄr tom för att sedan kunna se om en viss försening kan förekomma av nedskrivning pÄ tomma förvaltningsfastigheter.Metoden som valts för denna uppsats Àr av kvalitativ art dÀr öppna individuella intervjuer har anvÀnts för att fÄ en bÀttre förstÄelse för problemet.DÄ omrÄdet vi valt att undersöka Àr relativt outforskat tar den teoretiska referensramen först upp en referensram med redovisningsprinciper, lagtext och rekommendationer som sedan följs av teori dÀr tidigare forskning och redovisningsteori presenteras som sedan kommer att anvÀndas i analysen.

LÀrares lÀrande : Intervjuer med fem lÀrare om deras syn pÄ erhÄllen kompetensutveckling i tvÄ gymnasieskolor

Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor. Intervjuerna visar att lÀrarna Àr mest nöjda med den individuella Àmnesinriktade kompetensutvecklingen. DÀremot Àr de mindre nöjda med den Àmnesöverskridande kompetensutvecklingen, speciellt dÄ den sker i form av skolgemensamma studiedagar. UtifrÄn tidigare forskning kan detta hÀnga ihop med att de har betydligt mindre inflytande över denna typ av utbildning Àn de har över sin egen individuella kompetensutveckling. De gjorda intervjuerna visar ocksÄ att lÀrarna inte upplever att beslut om kompetensutveckling i skolan fattas utifrÄn rationella övervÀganden grundade pÄ genomarbetade utvÀrderingar och analyser.

FörvÀntningsgapet : - Investerare och revisorers skilda uppfattningar om revisorns roll

Revisionsbranschen har fÄtt utstÄ mycket kritik, kritikerna hÀvdar att revisorer inte fullföljer sina Ätaganden om oberoende granskning. Revisorerna Ä andra sidan menar att de upprÀtthÄller sitt ansvar och efterlever de standards som finns upprÀttade. Kan kritiken bero pÄ ett förvÀntningsgap mellan intressenter och revisorer avseende vad som faktiskt Àr revisorns roll?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida ett förvÀntningsgap existerar mellan svenska revisorer och mindre svenska investerare, och i sÄ fall hur det tar sig uttryck. För att besvara syftet har vi samlat in empiriskt material genom kvalitativa intervjuer med revisorer och mindre investerare.För att analysera det empiriska materialet har vi anvÀnt teoretiskt material frÄn böcker och artiklar med utgÄngspunkt i vÄr frÄgestÀllning.

Kognitiv dissonans och förÀndring av styrmedel: En experimentell studie av val mellan budget och balanserat styrkort

Den ökade takten av förÀndringar i organisationens omgivning har lett fram till att beslutsfattare söker efter alternativa styrmedel som Àr mer anpassningsbara till den specifika verksamheten. I och med det hÀr sÄ Àr det realistiskt att tÀnka sig att beslutsfattare kommer att stÀllas inför val mellan olika styrmedel. Trots detta sÄ har beslutsfattare enligt tidigare forskning en tendens att vara ovilliga till förÀndringar. Den hÀr studien har undersökt vilken betydelse kognitiv dissonans har för beslutsfattare i samband med val mellan budget och balanserade styrkort som styrmedel, samt om det finns nÄgra skillnader mellan hur svÄrt det Àr att byta ut budget mot balanserat styrkort och vice versa. Problemformuleringen testades med hjÀlp av tvÄ hypoteser i form av ett experiment som utfördes av en grupp studenter pÄ civilekonomprogrammet, som kan liknas med morgondagens beslutsfattare, dÀr de fick göra ett val mellan budget och balanserat styrkort.

Analys av en kondenstorktumlares energi- och massbalans samt av möjligheterna för energieffektivisering

Examensarbetet har utfo?rts i samarbete med Asko Cylinda AB i syfte att analysera och fo?rba?ttra en nyligen lanserad kondenstorktumlare fra?n fo?retaget. Rapporten har haft som ma?l att uppsta?lla en mass-­? och energibalans o?ver kondenstorktumlaren, da?r en analys av balanserna la?g till grund fo?r att hitta energibesparingsa?tga?rder. Maskinens ursprungliga prestanda underso?ktes i laborationsfo?rso?k fo?r att se hur prestandan sedan pa?verkades av ett isolerande material i anslutning av dess ho?lje.

Venture capital och lÄgkonjunkturens pÄverkan pÄ Venture capital i Sverige

Venture capital investerar via fonder i nya, smÄ och medelstora onoterade företag under en tidsbestÀmd period. Genom ett aktivt Àgarengagemang tillför de kompetens, nÀtverk, Àgarstyrning och kreditabilitet. DÀrigenom skapar de tillvÀxt inom portföljbolaget samt förutsÀttningar för en positiv avkastning via exit. Inom dagens svenska ekonomi har det blivit allt vanligare att innovativa unga företag med utvecklingspotential finansieras via venture capital. I december 2008 visade Konjunkturinstitutet en rapport om konjunkturlÀget som skvallrade om fördjupad internationell finanskris med svagare BNP-tillvÀxt, ökad arbetslöshet och bekrÀftade att Sverige nu gick in i en lÄgkonjunktur.

En sociologisk undersökning av polisers psykosociala arbetsmiljö

Denna studie handlar om polisers upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön samt med avseende pÄ hot och vÄld i arbetet. Genom en kvalitativ undersökning har intervjuer utförts med poliser för att fÄ en djupare förstÄelse. Slutsatsen för denna studie görs genom att svara pÄ frÄgestÀllningarna som Àr konstruerade för denna studie. Det finns tre frÄgestÀllningar: Hur pÄverkar psykosociala arbetsmiljöer polisers privatliv? Gruppdynamikens roll i psykosociala arbetsmiljöer? Faktorer som pÄverkar/motverkar psykosociala arbetsmiljöer? Polisernas upplevelser pÄ sin psykosociala arbetsmiljö var varandra vÀldigt lika.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->