Sökresultat:
9171 Uppsatser om Mindre revisionsbyrćer - Sida 41 av 612
Patienters uppfattning om information vid akut kirurgi. En pilotstudie
PÄ histopatologiska laboratoriet vid LÀnssjukhuset Ryhov i Jönköping Àr dehydreringsprocessen i dagslÀget förlagd över natt. För upprÀtthÄllande av god kvalitet pÄ diagnos med förbÀttrat provflöde och utnyttjande av instrumentens fulla kapacitet önskas att ett kortare dehydreringsprogram implementeras och förlÀggs dagtid. Syftet med denna studie var sÄledes att utvÀrdera ett kortare dehydreringsprogram för stansbiopsier frÄn human hud och portio. Detta har gjorts utifrÄn cellmorfologiska bedömningsgrunder och bedömning av fÀrgkvalité av rutinfÀrgning med Hematoxylin och Eosin samt specialfÀrgningarna polykrommetylenblÄtt enligt Unna, Periodic acid-Schiff och Giemsa. Ett material om 87 biopsier frÄn human hud samt portio dehydrerades fördelat över gÀllande rutinprogram samt utvÀrderat kortprogram.
Kassa arbeten? : En undersökning av hur anstÀllda pÄ Svensk Kassaservice upplever sin arbetssituation
Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie av hur de anstÀllda pÄ Svensk Kassaservice upplever att deras arbetssituation har förÀndrats efter omorganiseringen av Posten. Vi har intervjuat nio stycken kvinnor frÄn olika kontor i fackförbundet SEKO:s VÀrmlandsdistrikt med hjÀlp av en halvstrukturerad intervjuguide. VÄr teoretiska grund bygger pÄ Karaseks krav- och kontrollmodell samt ett antal andra modeller för arbetstillfredsstÀllelse. Vi har Àven anvÀnt oss av nÄgra psykologiska teorier för att förklara de aspekter som inte inryms i de tidigare nÀmnda modellerna. Intervjuerna genomfördes under oktober mÄnad 2005 och analyserades sedan med hjÀlp av öppen kodning, dÀr cirka sjuttio koncept bildades och sedan delades in i fem kategorier.
Marknadsföring via evenemang av enmindre stad för att bidra tilldestinationsutveckling : Fallstudie Karlstad med exempel Putte i Parken ochSvenska Rallyt
Turism har blivit ett globalt fenomen och det finns olika anledningar till varför mÀnniskor vÀljeratt resa. Det Àr viktigt att kunna erbjuda olika aktiviteter för att locka olika mÄlgrupper tilldestinationer. Evenemangsturismen Àr ett fenomen som har vÀxt runt om i vÀrlden under desenaste Ären och ett evenemangs största roll Àr att ge destinationen en möjlighet till att bli en platspÄ kartan genom turism. Inom evenemangsturism Àr sportevenemang och festivaler en centraldel. Denna uppsats behandlar evenemang med inriktning pÄ marknadsföring ochdestinationsutveckling.
Hur finansiella belöningar anvÀnds för att styra och motivera anstÀllda : En studie utförd pÄ mindre Sparbanker i Sverige
En viktig frÄga inom mÄnga organisationer Àr hur ledningen ska agera för att styra och motivera sina anstÀllda till att prestera. Ett sÀtt att försöka pÄverka sin personal Àr att anvÀnda sig av finansiella belöningar. Dessa kan se olika ut beroende pÄ hur företaget vÀljer att anvÀnda sig av dem, till exempel kan de vara individuella, kollektiva eller en kombination. De kan Àven baseras pÄ olika faktorer som till exempel försÀljning, antal kundmöten eller antal arbetstimmar. Denna uppsats undersöker hur ledningen pÄ mindre Sparbanker i Sverige anvÀnder sig av finansiella belöningar för att styra och motivera sina anstÀllda.
Kosttillskott Ät folket?! : en kvantitativ studie om anvÀndandet av och Äsikter om kosttillskott
Syfte & frÄgestÀllningarSyftet var att undersöka anvÀndandet av och uppfattningar om kosttillskott bland mÀnniskor som trÀnar pÄ gym. FrÄgestÀllningarna löd enligt följande:- Vilka kategorier av mÀnniskor som trÀnar pÄ gym anvÀnder kosttillskott?- Skiljer sig Äsikterna om kosttillskott beroende pÄ om man anvÀnder det eller inte?- Har anvÀndandet av kosttillskott nÄgon inverkan pÄ attityden till dopning?MetodStudien baseras pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning vilken utfördes pÄ fyra olika gym inom Storstockholm. Tre utav gymmen representeras av tvÄ stora kedjor och det fjÀrde av ett mindre gym, vilket inte ingick i nÄgon kedja. Gymmen selekterades genom att ta fram de tvÄ stora gymkedjornas samtliga anlÀggningar inom stor Stockholm och sedan numrera dessa varpÄ lottdragning utfördes.
GÄrdsslakteriers lönsamhet vid smÄskalig lammslakt
Intresset för att bygga gÄrdsslakterier ökar i Sverige, likasÄ efterfrÄgan pÄ nÀrproducerade livsmedel till följd av ökad medvetenhet bland konsumenter. Att bygga ett gÄrdsslakteri Àr intressant bÄde ur ett ekonomiskt perspektiv och ur ett perspektiv pÄ mjuka vÀrden, men
frÄgan Àr om det gÄr att fÄ lönsamhet i verksamheten. Den svenska lammuppfödningen Àr sedan lÀnge utsatt för dÄlig lönsamhet. Att bygga ett eget slakteri för de egna djuren och sÀlja sina produkter direkt till konsument borde dÀrför vara en möjlighet för mindre gÄrdar.
Projektets mÄl har varit att genom kvalitativa intervjuer av Àgare till gÄrdsslakterier och upprÀttande av kalkyler utreda lönsamheten i smÄskalig lammslakt vid investering av ett gÄrdsslakteri. Uppsatsens litteraturstudie har inriktats pÄ att ta reda pÄ allt som krÀvs för att
starta ett gÄrdsslakteri gÀllande bland annat byggnad, regelverk och tillstÄnd.
Av det framkomna resultatet har jag dragit slutsatsen att det Àr möjligt att uppnÄ lönsamhet vid byggnation av gÄrdsslakteri för smÄskalig slakt av lamm.
Att producera en detaljists egna mÀrkesvaror : Fyra svenska leverantörers motiv, risker och förhoppningar
TillvÀxten av detaljisternas egna mÀrkesvaror, EMV, i detaljhandeln har fÄtt vissa leverantörerna att möta konkurrensen med EMV genom att börja tillverka EMV Ät detaljisterna. I uppsatsen studeras fyra leverantörer till ICA och varför de vÀljer att producera EMV Ät detaljisten. Leverantörernas storlek och position pÄ marknaden, deras eventuella inverkan vid beslutet samt risker med beslutet diskuteras. Slutligen undersöks om företagen pÄverkas pÄ olika sÀtt av EMV beroende av deras position pÄ marknaden. Tidigare studier visar att de finns tre övergripande motiv till varför företag vÀljer att producera detaljistens EMV; ekonomiska, relationsmÀssiga och konkurrensmÀssiga.
Redovisning av FoU-utgifter : Val av regelverk för mindre onoterade aktiebolag
Titel: Redovisning av FoU-utgifter ? val av regelverk för mindre onoterade aktiebolagNivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomiFörfattare: Adam Bergman och Alexandra HellströmHandledare: Arne FagerströmBitr. Handledare: Annika LakeDatum: 2014-05-26Bakgrund: Under 2000-talet har svensk redovisning genomgÄtt en stor förÀndring, och BokföringsnÀmnden (BFN) har varit ett drivande organ i denna frÄga. BFN beslutade 2004 att inleda ett projekt för att Àndra inriktning pÄ sitt normgivningsarbete, och projektet har de valt att kalla för kategoriseringsprojektet (eller förkortat, K-projektet). Mindre onoterade aktiebolag blir rekommenderade K2-regelverket, dock fÄr inte utgifter för immateriella tillgÄngar aktiveras som en tillgÄng i balansrÀkningen inom detta regelverk.
SnabbspÄr vid misstÀnkt akut höftfraktur : en empirisk studie
PÄ histopatologiska laboratoriet vid LÀnssjukhuset Ryhov i Jönköping Àr dehydreringsprocessen i dagslÀget förlagd över natt. För upprÀtthÄllande av god kvalitet pÄ diagnos med förbÀttrat provflöde och utnyttjande av instrumentens fulla kapacitet önskas att ett kortare dehydreringsprogram implementeras och förlÀggs dagtid. Syftet med denna studie var sÄledes att utvÀrdera ett kortare dehydreringsprogram för stansbiopsier frÄn human hud och portio. Detta har gjorts utifrÄn cellmorfologiska bedömningsgrunder och bedömning av fÀrgkvalité av rutinfÀrgning med Hematoxylin och Eosin samt specialfÀrgningarna polykrommetylenblÄtt enligt Unna, Periodic acid-Schiff och Giemsa. Ett material om 87 biopsier frÄn human hud samt portio dehydrerades fördelat över gÀllande rutinprogram samt utvÀrderat kortprogram.
Hemlöshetens Grunder : Bidragande faktorer bakom nÄgra kvinnors hemlöshet ur ett livsloppsperspektiv
Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.
Elevinflytande. Hur lÀrare ser pÄ elevers inflytande i skolan.
I detta examensarbete har jag försökt ta reda pÄ hur elevinflytandebegreppet kan uppfattas av nÄgra olika lÀrare, vilka motiv det finns för att ge elever inflytande och hur elever kan ha inflytande i skolan. LÀrarna jag intervjuade menade att elevinflytande Àr elevernas möjlighet att pÄverka olika delar av skolan, genom formella och informella kanaler, i grupp och individuellt. I litteraturen stod elevinflytande vanligen för elevernas delaktighet i mer eller mindre formaliserade beslutsprocesser, men har ocksÄ beskrivits som pÄverkan i de social relationer eleverna har som rör skolan. Jag har ocksÄ tittat pÄ varför elever ska ha inflytande i skolan. LÀrarna jag intervjuat ger exempel pÄ fem orsaker till varför elever ska ha inflytande: demokratifostran, skolan blir roligare, elevernas presterar bÀttre, vikÀnslan i gruppen kan stÀrkas och eleverna kan utveckla sin personlighet genom sitt inflytande.
HBTQ-personers upplevelser av vÄrdmötet
Homo- och bisexuella, transpersoner och queerpersoner (HBTQ) har historiskt sett stigmatiserats och negligerats bÄde globalt och i Sverige nationellt. Individer som inte tillrÀknats heteronormativet har diskriminerats av samhÀllet generellt, men Àven inom sjukvÄrd och forskning. Ett resultat av heteronormen Àr att andra sexuella lÀggningar och könsidentiteter blir betraktade som onormala. I omvÄrdnadsarbetet möter allmÀnsjuksköterskan personer som tillhör HBTQ- gruppen i sitt dagliga arbete, och har dÀrmed ett behov av kunskaper i bemötandet av denna patientgrupp. Syftet med denna studie Àr att undersöka upplevelser som HBTQ-personer haft i samband med kontakt med hÀlso- och sjukvÄrdspersonal i Sverige.
SocialtjÀnstens mottagning av barn- och ungdomsÀrenden : En studie om organisationens betydelse samt en diskussion kring specialiseringens inverkan
Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.
Fondbolagens resultat och framgÄngsstrategier : En jÀmförande studie mellan stora och smÄ förvaltare av svenska aktiefonder
Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur resultatet skiljer sig Ät mellan stora och smÄ fondbolags Sverigefonder. Skillnaden försöker vi förklara med avseende pÄ organisationsstruktur och förvaltningsstrategier.Vi har valt ut tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre olika storbanker i Sverige, samt tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre mindre fondbolag. Vi har berÀknat dessa fonders risk samt avkastning för att se vilka fonder som klarat sig bÀst. De mÄtt och modeller vi anvÀnt Àr standardavvikelse, beta, aktiv risk, CAPM, Alfa, Treynorkvoten och Sharpekvoten.Vi har försökt ta reda pÄ hur de olika fondbolagen arbetar genom intervjuer, information frÄn hemsidor pÄ Internet och annat skriftligt material.Empirin bestÄr av presentationer av fondbolagen, fakta om de olika fonderna samt den information vi samlat in om förvaltningsarbete. Det sistnÀmnda innefattar hur mÄnga som arbetar med fonderna, hur de interagerar med varandra och hur det gÄr till nÀr de avgör vilka aktier som ska ingÄ i fonderna.Efter att ha rÀknat ut alla riskmÄtt och avkastningsmÄtt stod det klart att bankerna har presterat betydligt sÀmre Àn de mindre fondbolagen.
Heuristisk UtvÀrdering av TidningsstÀll : Att utvÀrdera icke-interaktiva grÀnssnitt
Syftet med projektet Àr att utveckla heuristiker lÀmpade för utvÀrdering av ett tidningsstÀll samt att testa dessa heuristiker genom att utföra en heuristisk utvÀrdering pÄ tvÄ tidningsstÀll. Skapandet av nya heuristiker skedde iterativt i olika steg och granskades av utomstÄende personer under processen. Efter flera omskrivningar testades heuristikerna och deras relevansvÀrde i ett mindre test av tre försökspersoner. Efter att de nya heuristikerna fÀrdigstÀllts Äterstod det att utföra en formell heuristisk utvÀrdering av de bÄda tidningsstÀllen utifrÄn de fÀrdigstÀllda heuristikerna. Den heuristiska utvÀrderingen som utfördes skedde i enlighet med Nielsens metod och Àven i enlighet med Baker et al.