Sök:

Sökresultat:

9171 Uppsatser om Mindre revisionsbyrćer - Sida 23 av 612

Kapitalanskaffning och bolagsstorlek : - En studie utifrÄn pecking-order teorin

Problembakgrund/frÄgestÀllning/syfte: Ju mindre ett företag Àr, i desto mindre utstrÀckning utsÀtts det för granskning, vilket leder till att mindre information och analyser om företagets vÀrde finns. Vidare Àr smÄ företag i högre grad utsatta för finansiella pÄfrestningar, dÄ de generellt sett Àr mindre konkurrenskraftiga Àn större och mer vÀletablerade företag. Pecking-order teorin avser att förklara företags finansieringsbeteende och grundas pÄ informationsasymmetri, dock tar teorin inte hÀnsyn till att informationsasymmetrin Àr högre ju mindre företaget Àr. Pecking-order teorin menar alltsÄ att alla bolag, oavsett storlek, bör uppvisa samma finansieringsbeteende. DÄ en hög informationsasymmetri leder till större svÄrigheter att anskaffa vissa typer av externt kapital, borde skillnader föreligga i kapitalanskaffning mellan bolag med olika storlek.

Nya regleringar i banksektorn: ett finansieringsproblem för fastighetsbolagen?

BanklÄn Àr den finansieringsform som Àr vanligast bland företag pÄ den svenska marknaden bÄde idag och historiskt sett. NÀr 2008-Ärs bankkris bröt ut som en följd av Lehman Brothers-kraschen, stannade banksektorn upp. Med nya regleringar har bankerna stramat Ät sin kreditgivning vilket har medfört incitament för fastighetsbolag att söka alternativa kÀllor för finansiering. Obligationer Àr den alternativa finansieringsform som Àr mest i ropet idag men det Àr endast de stora bolagen som genomfört emissioner. Samtidigt som indikatorer frÄn olika hÄll visar att potentialen Àr stor för denna marknad, tycks tillgÀngligheten vara begrÀnsad för mÄnga av marknadens mindre aktörer.Denna uppsats sökte svar pÄ hur de svenska fastighetsbolagen hanterat den Ätstramade kreditgivningen och hur det har pÄverkat deras verksamheter.

PĂ„verkan av det psykosociala arbetsmiljöbytet pĂ„ kontorsarbetares vĂ€lbefinnande : En kvalitativ studie pĂ„ Älvkarleby kommun

Arbetsmarknaden förĂ€ndras stĂ€ndigt i hopp om ökad konkurrenskraft, vilket pĂ„visar högre krav pĂ„ de anstĂ€llda, osĂ€kra kontrakt och en mindre stabil arbetsmiljö (Cooper, 1999). Enligt HĂ€renstam (2005) resulterar förĂ€ndringarna i en ökad stress och ett mindre vĂ€lbefinnande pĂ„ arbetsplatserna.Arbetsmiljön Ă€r den miljö en arbetare vistas mest regelbundet i och har stor inverkan pĂ„ individens vĂ€lbefinnande. Arbetsmiljön innefattar fysiska och psykosociala faktorer dĂ€r de psykosociala faktorerna anses pĂ„verka arbetares vĂ€lbefinnande i hög grad (Levi & Petterson, 1995). Syftet med studien Ă€r att undersöka den psykosociala arbetsmiljöns pĂ„verkan pĂ„ kontorsarbetares vĂ€lbefinnande genom ett experiment med arbetsmiljöbyten.En kvalitativ fallstudie pĂ„ Älvkarleby kommun har varit den huvudsakliga forsknings-strategin dĂ€r data insamlats med hjĂ€lp av ett experiment och intervjuer. Experimentet har innefattat minst ett arbetsmiljöbyte som arbetaren individuellt fĂ„tt vĂ€lja.

Spelares psykologiska uppfattning av slump och dess inverkan pÄ spelupplevelsen.

Denna undersökning kartlÀgger hur spelare psykologiskt upplever slumpen i ett enkelt tÀrningsspel, samt hur spelupplevelsen förÀndras dÄ slumpfördelningen har anpassats efter spelarnas förvÀntningar eller avviker frÄn dem. Undersökningen grundar sig i forskning om bland annat matematik, psykologi och spelbeteende i hasardspel. I det hÀr projektet överför jag denna teori pÄ spel i underhÄllningssyfte. Undersökningen visar att spelare generellt upplever att de i vissa situationer har större sannolikhet att lyckas Àn de egentligen har. Undersökningen visar Àven att spelare upplever frustration dÄ deras förvÀntningar pÄ slumpfördelningen avviker avsevÀrt mot den faktiska slumpfördelningen.

OmvÀrlden pÄverkar : En studie av hur revisionsbyrÄernas marknadsföring har pÄverkats av den avskaffade revisionsplikten för mindre och medelstora företag.

Titel: OmvÀrlden pÄverkar: En studie av hur revisionsbyrÄernas marknadsföring har pÄverkats av den avskaffade revisionsplikten för mindre och medelstora företag.NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi; MarknadsföringFörfattare: Reine Haddad och Louise MattssonHandledare: Jonas KÄgströmDatum: 2012- JuniSyfte: Med uppsatsen vill vi undersöka om revisionsbyrÄernas marknadsföring förÀndrats i samband med att revisionsplikten för mindre bolag avskaffats, det vill sÀga om marknadsföringen pÄverkas av omvÀrldsfaktorer.Metod: I studien anvÀnds en abduktiv ansats dÀr information samlats in dels via Internet (WayBack Machine) och dels genom att ta del av annonser frÄn en revisionsbyrÄ. För att tydliggöra materialet sammanstÀlldes det i frekvenstabeller, wordles och diagram.Resultat & Slutsats: I enlighet med vad den valda teorin framstÀller ser vi att Àven revisionsbyrÄerna Àndrar delar av sin marknadsföring nÀr förÀndringar i omvÀrlden sker. Omfattningen av förÀndringarnas pÄverkan pÄ marknadsföringen varierar frÄn revisionsbyrÄ till revisionsbyrÄ, bland annat beroende pÄ revisionsbyrÄernas syn pÄ marknadsföring, hur stora förÀndringarna i omvÀrlden Àr och hur snabbt revisionsbyrÄerna tar till sig dessa förÀndringar.Uppsatsens bidrag: VÄrt examensarbete har bidragit med att ge en bild av hur revisionsbyrÄernas marknadsföring pÄverkas av förÀndringar i omvÀrldsfaktorer. Detta kan vara anvÀndbart dÄ marknadsföraren mÄste ta dessa omvÀrldsfaktorer i akt vid planering och utformning av marknadsföringen.Nyckelord: Revisionsplikt, revisionsbyrÄ, marknadsföring, pÄverkan och omvÀrldsfaktorer..

Slopad revisionsplikt

Bakgrund och problem: Slopandet av revisionsplikten Ă€r ett vĂ€l diskuterat Ă€mne just nu. Enutredning om revisionsplikten ska slopas har tillsats och skall vara klar den 1 september 2008.Åsikterna fokuserar ofta pĂ„ hur de berörda företagen pĂ„verkas av ett slopande. FrĂ„gan om hurdetta pĂ„verkar revisorerna som yrkeskĂ„r fĂ„r ej lika mycket plats i diskussionerna.1983 infördes lagstadgad revision för samtliga aktiebolag i Sverige. Det frĂ€msta argumentetför att införa revisionsplikt för alla aktiebolag var för att stĂ€vja ekonomisk brottslighet. Vidaremenades att revision kunde vara till stor nytta för Ă€garna för att pĂ„visa ekonomiska problem.Inga reflektioner om huruvida nyttan var större Ă€n kostnaden redovisades.Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka och beskriva hur revisorerna stĂ€ller sig till revisionspliktför mindre företag, samt hur ett slopande av revisionsplikt för dessa företag skulle pĂ„verkadem.AvgrĂ€nsningar: Uppsatsen behandlar endast revision av aktiebolag av extern kvalificeradrevisor.

Effektivisering av datastöd pÄ Jonsons Bygg

Effektivisering av datastöd i mindre entreprenadföretag.

Att leva med Alzheimers sjukdom i ett tidigt stadium

Det har gjorts mÄnga studier kring barns sprÄkproduktion medan kunskaperna om hur och nÀr förstÄelsen utvecklas Àr mindre. Forskare Àr eniga om att förstÄelsen i stort föregÄr produktionen Àven om vissa grammatiska strukturer produceras innan barnet har en full förstÄelse för dem. Att testa sprÄkförstÄelse Àr svÄrt dÄ barnet behöver utföra nÄgon form av handling för att visa vad det förstÄr. Syftet med denna studie Àr att jÀmföra tvÄ grammatiska förstÄelsetest, Nya SIT och TROG-2, dels resultatmÀssigt och dels innehÄllsmÀssigt. Sjuttiosex fyraÄriga barn, ensprÄkiga med svenska som förstasprÄk och flersprÄkiga, testades med bÄda testen.

TillÀmpning av balanserat styrkort i ett mindre företag: förÀndringar ur ett institutionellt perspektiv

Ökad globalisering i kombination med allt högre krav frĂ„n kunder innebĂ€r att företag i dag utsĂ€tts för hĂ„rd konkurrens. I syfte att försöka möta dessa krav har det under en lĂ€ngre tid sökts Ă„stadkomma en styrning som Ă€r anpassad till dagens situation, och ett antal styrmodeller har tagits fram för detta. En av dessa Ă€r det balanserade styrkortet, vilket utformades för stora företag, men tillĂ€mpas i dag av företag i alla storlekar. Denna studie syftar till: Att öka förstĂ„elsen för det balanserade styrkortets tillĂ€mpning i ett mindre företag samt att pĂ„ olika hierarkiska nivĂ„er analysera och jĂ€mföra upplevda förĂ€ndringar som tillĂ€mpning av balanserat styrkort har medfört. För att besvara syftet gjordes en fallstudie pĂ„ ett mindre företag, i uppsatsen kallat Företaget AB.

Undersökning av komfortegenskaper via simulering hos Ecoclimes komforttak

Kontorslokaler nyttjas generellt cirka 2500 av Ärets 8760 timmar. Ett vanligt problem med kontorslokaler Àr det termiska klimatet, antingen Àr det för varmt, för kallt, eller sÄ drar det. Höga temperaturer, över ca 26°C, bidrar till trötthet, nedsatt koncentration och gör att luften kÀnns mindre frÀsch. Stora variationen av lasten mellan dag och nattetid kan ocksÄ resultera i att lokalerna överventileras under nattetid och underventileras under dagtid.Syftet med examensarbetet var att undersöka och jÀmföra Ecoclimes komforttaks lösning med andra olika vÀrme och kylsystem i kontorslokaler. Att undersöka vilka eventuella fördelar Ecoclimes komforttak har gÀllande komfort, kyla, ventilation och ur energisynpunkt.

HĂ„llbarhetsstrategier: Är det ett hinder att vara mindre? ? En studie kring motiv bakom implementering av hĂ„llbarhetsstrategier i mindre svenska företag inom hudvĂ„rdsbranschen

Problem: Small companies dominate the skin care industry, and they also face moredifficulties, constraints and resistance in strategy implementation and sustainabilitywork than other operators. Still, the trend of sustainability strategies increasesignificantly precisely in this industry.Purpose: The purpose of the study is to contribute knowledge to the field ofsustainability strategies and motives for the implementation of them in smallercompanies who engage with skin care, in Sweden.Framing of a question: Why do some smaller Swedish companies in the skin careindustry choose to implement sustainability strategies in their business?Literature: The literature functions as a framework for the study and is considered toidentify the possible reasons why small companies choose to implement sustainabilitystrategies or not. The literature is collected before the empirical data.Method: This paper is constructed by a qualitative method approach. The empiricaldata were collected through interviews, by telephone, personal meetings and email,which were then transcribed and the interpreted by a model, which the authors havecreated.Conclusion: Smaller companies are often met by larger resistance and an until up tothe present slowly emerging industry with vague rules and controls as well as ancomparative knowledge of what is good and what is not.

Förenklingsarbete för mindre aktiebolag

Svensk redovisningslagstiftning bygger pÄ grundtanken att alla bolag skall kunna anvÀnda samma principer. Eftersom olika bolagsformer inte anvÀnder den finansiella informationen pÄ likartat sÀtt, mÄste reglerna anpassas för att möta de olika behoven. Redovisningen i större bolag Àr oftast mer komplex Àn i mindre bolag, dÀr informationen oftast anvÀnds för interna beslut. BokföringsnÀmnden och Skatteverket har tillsammans med andra organisationer fÄtt i uppdrag att utforma förslag till förenklade regler i mindre aktiebolag. Med utgÄngspunkt frÄn förslaget har BokföringsnÀmnden utarbetat ett utkast till allmÀnna rÄd avseende mindre aktiebolag.

Företagsbesiktning, garantier och bristdeklaration : En analys i ljuset av köplagens riskfördelning

BanklÄn Àr den finansieringsform som Àr vanligast bland företag pÄ den svenska marknaden bÄde idag och historiskt sett. NÀr 2008-Ärs bankkris bröt ut som en följd av Lehman Brothers-kraschen, stannade banksektorn upp. Med nya regleringar har bankerna stramat Ät sin kreditgivning vilket har medfört incitament för fastighetsbolag att söka alternativa kÀllor för finansiering. Obligationer Àr den alternativa finansieringsform som Àr mest i ropet idag men det Àr endast de stora bolagen som genomfört emissioner. Samtidigt som indikatorer frÄn olika hÄll visar att potentialen Àr stor för denna marknad, tycks tillgÀngligheten vara begrÀnsad för mÄnga av marknadens mindre aktörer.Denna uppsats sökte svar pÄ hur de svenska fastighetsbolagen hanterat den Ätstramade kreditgivningen och hur det har pÄverkat deras verksamheter.

AnvÀndarfokuserad utveckling av en mellanmÄlsdryck för skolelever

Examensarbetets syfte var att undersöka preferenser för olika mellanmÄlsdrycker, avsedda för skolbarn och som enbart var tillverkad av skÄnska vegetabilier. Ett ytterligare syfte var att studera lÀrares uppfattningar av elevernas koncentrationsförmÄga under lektionstiden innan lunch.Som ett första led i att utse tre mellanmÄlsdrycker till ett preferenstest bland skolelever utfördes tvÄ konsensusprofileringar. Första profileringen utfördes med experter inom produktutvecklingsomrÄdet dÀr fyra dryckesprototyper profilerades och den andra profileringen utfördes med en studentpanel dÀr 3 vidareutvecklade prototyper profilerades.Preferenstestet utfördes med barn som deltagare för att utse vilken av de tre prototypdryckerna som barnen ansÄg som favorit. Favoriten skulle anvÀndas till ett projekt vid namn Skolskjutsen.För att ta reda pÄ lÀrares uppfattning kring elevernas koncentrationsförmÄga innan lunch utfördes en kvalitativ mailundersökning med sex deltagande lÀrare.Resultatet frÄn profileringarna visade att prototyperna skiljde sig frÄn varandra i frÄga om egenskaperna utseende, doft, smak och konsistens. De tvÄ utvalda mellanmÄlsdryckerna frÄn profilering 1 var bÄda söta och mindre sura, den nya framtagna prototypen som profilerades i profilering 2 ansÄgs bÄde vara för sur och mindre söt i smaken.Preferenstestet visade att barnen signifikant föredrog svartvinbÀrsdrycken framför mixdrycken i smak, utseende och i helhet.

Made in India : En studie om mindre svenska textilföretags inköp frÄn Indien och problem som kan uppstÄ

Bakgrund och problem: Inköpsfunktionen ökar i betydelse i takt med att konkurrensen frÄn andra företag ökar. Inköpsfunktionen ser olika ut i olika företag. För att hÄlla lÄga priser Àr det mÄnga företag som vÀljer att importera produkter frÄn lÄgkostnadslÀnder. För textilföretag Àr Indien ett bra alternativ dÄ de pÄ grund av lÄnga traditioner anses vara duktiga pÄ textilproduktion. De har billig arbetskraft och stora rÄvarutillga?ngar.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->