Sök:

Sökresultat:

9171 Uppsatser om Mindre revisionsbyrćer - Sida 15 av 612

Radical Hotel : En affÀrsplan

Vi Äsyftar att undersöka möjligheterna att starta upp och driva det mindre hotellet. Vi vill med denna affÀrsplan undersöka marknaden och upptÀcka eventuella brister i idén före den blir verklighet.FrÄgestÀllning: Hur etableras och drivs det mindre hotellet pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt?Vi har gjort en kvalitativ fallstudie pÄ tre hotellföretag och anvÀnts oss av semi-strukturerade intervjuer med berörda personer pÄ de tre olika hotellen. Teorin har insamlats genom relevant litteratur inom ekonomi och marknadsföring samt via elektroniska kÀllor.Vi har visat pÄ att det finns goda möjligheter att skapa en hotellverksamhet i en stad som Göteborg. Dock under vissa förutsÀttningar; att vi fÄr tag i en lokal som passar vÄra behov samt att vi fÄr en omsÀttningsbaserad hyra sÄ vi slipper tunga investeringskostnader..

Kundservice : I mindre butiker

Konsumtionen i dagens samhÀlle ökar och konkurrensen mellan butikerna Àr idag hÄrdare Àn nÄgonsin. För en mindre butik kan det bli en avgörande faktor att sÀrskilja sig i den befintliga marknaden genom att förstÄ kunders behov samt erbjuda positivt utmÀrkande kundservice för att fÄ en god möjlighet till en lÄngsiktig och lönsam framtid. Denna rapport behandlar kundservice med fokus pÄ det personliga kundmötet i mindre butiker som Àr fristÄende och inte ingÄr i en butikskedja och verkar pÄ en lÀttöverskÄdlig yta, dÄ vÄr utgÄngspunkt Àr att dessa möjligtvis hanterar kundservice pÄ ett annat sÀtt Àn exempelvis större ledande butikskedjor i Sverige. Syftet med rapporten Àr att utröna vilka förvÀntningar kunder har gÀllande kundservice i mindre butiker för att sedan jÀmföra med butikschefer samt butiksmedarbetare vad som enligt dem karaktÀriserar bra kundservice. Rapporten har Àven för avsikt att jÀmföra genomförda intervjuerna med utvalda och relevanta teorier inom omrÄdet för kundservice och bemötande.

Åseda, en trist hĂ„la : eller?

Sverige har 1936 tÀtorter (Boverket, 2006) varav flera av dem Àr orter med mindre Àn 2000 invÄnare. Alla vet hur dessa mindre orter ser ut och vad man menar med en stad eller landsbygd. Stad och land Àr vÀldokumenterade och analyserade, planering i stÀder finns det mycket skrivet om. Men det som finns mitt i mellan dessa Àr den lilla tÀtorten och om den finns det mindre skrivet. Arbetet tar upp vad den lilla tÀtorten Àr och vilken slags planering och livsmiljö som finns dÀr.

Före detta kriminellas upplevelser av self-efficacyns betydelse för att inte Äterfalla

En minskning av Äterfallen till kriminalitet Àr en viktig uppgift för kriminalvÄrden. Behandling och Äteranpassning innan frigivning minskar Äterfallen men detta Äteranpassningsarbete har försÀmrats. Forskning har visat att self-efficacy var viktigt för individer gÀllande att klara av givna uppgifter. Individer som trodde sig kunna leva ett liv utan kriminalitet och hade mer kontroll Äterföll i mindre grad. Syftet med studien var bland annat att undersöka om self-efficacy har betydelse för att inte Äterfalla i en kriminell livsstil.

Att flytta - som mÄl eller medel : En kvalitativ studie om handlingsmönster hos unga arbetslösa pÄ en mindre ort

Syftet med studien Àr att undersöka hur ungdomar (18-25-Äringar) som Àr inskrivna pÄ arbetsförmedlingen i en mindre ort upplever sin livssituation som arbetslös, vilka framtidsvisioner de har samt om det föreligger skillnader i dessa avseenden beroende pÄ familjebakgrund. Studien baseras pÄ sex kvalitativa intervjuer med ungdomar inskrivna pÄ en arbetsförmedling i en mindre ort i Mellansverige som sedan transkriberats, meningskoncentrerats och slutligen analyserats frÀmst med utgÄngspunkt i begreppen habitus, livsstil samt transaktionella behov. Resultaten i studien visar att respondenterna antingen vill flytta eller att förutsÀttningarna i orten gör att de kÀnner sig tvingade till att göra det. TvÄ olika mönster kan urskiljas i resultaten dÄ respondenterna antingen tenderar att se flytten som ett medel för att fÄ jobb eller tillgodogöra sig en utbildning, eller att de ser jobb eller utbildning som ett medel för att kunna flytta frÄn orten. I analysen kopplar jag dessa tvÄ kategorier till begreppen habitus respektive livsstil och konstaterar att vissa ungdomar Àr mer habitusbetingade i sina handlingsmönster medan andra mer livsstilsbetingade.

VÀrdering till Verkligt VÀrde : UtlÄning till allmÀnheten inom banksektorn

Bakgrund: IFRS 13 behandlar vÀrdering och upplysningskrav för vÀrdering till verkligt vÀrde som Àr en marknadsbaserad vÀrdering. Banksektorn Àr en verksamhet som fÄr tydliga konsekvenser med svÄrigheterna att vÀrdera sina finansiella tillgÄngar till verkligt vÀrde. En finansiell tillgÄng som bankerna har Àr utlÄning till allmÀnheten. Mindre banker fÄr fler förfrÄgningar om lÄn med hög risk och för att undvika en felbedömning av utlÄningen bör en riskbedömning göras. Om en bank gör denna riskbedömning felaktigt kan bankerna fÄ en förlust och förlora eget kapital.Syfte: Syftet med arbetet Àr att granska skillnaderna mellan nÄgra mindre bankers vÀrdering till verkligt vÀrde av posten utlÄning till allmÀnheten.

Investeringsanalys? Ökad lönsamhet frĂ„n restprodukter för Munktorps TrĂ€förĂ€dling AB

I detta arbete genomförs en investeringsanalys pÄ ett mindre aktiebolag med en ensam Àgare. Syftet med arbetet har varit att upprÀtta investeringskalkyler som skall kunna ligga till grund för ett investeringsbeslut för företaget inom det nÀrmaste Äret. Företaget som analysen har utförts Ät Àr Munktorps TrÀförÀdling AB. Detta företag inriktar sig pÄ vidareförÀdling av trÀvaror genom hyvling och mÄlning. I dagslÀget produceras restprodukterna kutterspÄn frÄn hyvling och restbitar frÄn exaktavkapning som dÀrefter sÀljs direkt vidare till en extern vidareförÀdlare.

Skyltfönstret : VÀgen till konsumenten

Stora butikskedjor anvÀnder sig utav en visual merchandiser. De grundar sin utbildning pÄ forskning och konceptlitteratur som anger regler och riktlinjer för hur ett skyltfönster ska utformas pÄ ett tilltalande och effektivt sÀtt för att skapa uppmÀrksamhet samt förmedla butikens image. Denna rapport undersöker vikten och anvÀndandet av denna typ av litteratur och teorier hos mindre privatÀgda butiker. Riktlinjer för denna rapport utgÄr frÄn frÄgestÀllningen: Hur skiljer sig mindre butikers utformning av skyltfönster frÄn teori?De gemensamma nÀmnarna för författarna till litteraturen handlar om fÀrg, ljus, gruppering, sinnen och skyltfönstrets primÀra egenskaper.

Lönsamhet ur ett genusperspektiv ? Är jĂ€mstĂ€llt mer lönsamt?

Bakgrund och problemformulering: I nĂ€rhet till den pĂ„gĂ„ende kvoteringsdebatten har pĂ„ senare tidett antal studier, vilka undersöker sambandet mellan lönsamhet och jĂ€mstĂ€lldhet, uppmĂ€rksammats.Studierna har resulterat i en hel del uppstĂ„ndelse och mött bĂ„de positiva och negativa reaktioner.Dessa studier har ocksĂ„ vĂ€ckt vĂ„rt intresse och Ă€r den bakomliggande orsaken till vĂ„rt Ă€mnesval.Syfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka om mer jĂ€mstĂ€llda företag Ă€r lönsammare Ă€n jĂ€mförbara,mindre jĂ€mstĂ€llda företag.AvgrĂ€nsningar: Studien avgrĂ€nsar sig till att studera företag inom branscherna: Industri,konsumentvaror och finans, vilka Ă€r noterade pĂ„ OMX Stockholmsbörsens Large eller Mid Cap.Vidare Ă€r företag med mindre Ă€n tio anstĂ€llda samt kreditinstitut exkluderade.Metod: Studien genomförs utifrĂ„n ett positivistiskt angreppssĂ€tt. Med hjĂ€lp av hypotesprövandestatistik undersöks de för studien uppstĂ€llda hypoteserna. Data i studien Ă€r kvantitativ ochinhĂ€mtade frĂ„n respektive företags Ă„rsredovisning under perioden 2003-2007. I studien definierasett mer jĂ€mstĂ€llt företag utifrĂ„n koncernledningens och styrelsens sammansĂ€ttning. Ett företag medminst 20 % kvinnliga medarbetande i koncernledning och styrelse definieras som mer jĂ€mstĂ€llt.Övriga företag definieras som mindre jĂ€mstĂ€llda.

Solenergi i Tranemo : En utvÀrdering av solenergins potential i Tranemooch andra mindre kommuner.

Runt om i vÀrlden ökar produktionen av elektricitet frÄn solenergi och Sverige Àr inget undantag. HÀr uppnÄr dÀremot solelens andel av totala elproduktionen mindre Ànen promille. I denna rapport har vi dÀrför utvÀrderathur mycket potentiell takyta som finns att tillgÄ i Tranemo kommun. För att evaluera detta har det gjorts en fÀltstudie tillsammans med samarbetspartnern Tranemo kommun dÀr företag och kommunala byggnader undersökts. DÀrifrÄn har takytors area, lutning och vÀderstreckdokumenterats för att med vÄr egenkonstruerade berÀkningsmodell utrÀknalÀmpligheten för platsen.

Årsredovisning för mindre allmĂ€nnyttiga bostadsföretag : PĂ„verkan vid tillĂ€mpning av K2-regelverket.

Bakgrund: Revisorns uttalande om ansvarsfrihet till styrelsen och den verkstÀllande direktören har varit en del av den svenska aktiebolagstraditionen sedan en lÄng tid tillbaka. I mars 2008 överlÀmnades ett delbetÀnkande angÄende avskaffandet av revisionsplikten för smÄ företag, dÀr utredningen föreslog ett avskaffande av förvaltningsrevision inom samtliga aktiebolag. Ett flertal remissinstanser krÀvde en vidare utredning kring förvaltningsrevisionen och ansvarsfrihetens syfte.Problem:  Hur ser revisorer pÄ förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i mindre företag? Hur ser revisorer pÄ sin roll inom mindre företag och kommer lagÀndringen att Àndra deras uppfattning?Syfte:  Syftet med studien Àr att beskriva hur tre godkÀnda/auktoriserade uppfattar förvaltningsrevision och ansvarsfrihet i framför allt smÄ och medelstora företag.Metod:  En referensram skapades genom att söka information i form av litteratur, artiklar, rapporter och utredningar. DÀrefter insamlades material till empiriavsnittet genom att intervjua tre revisorer.

Kan förestÀllningen av att vara osÄrbar öka risken för att bli manipulerad?

Tidigare forskning har visat att individer tenderar se sig sjÀlva mindre sÄrbara Àn genomsnittet, vilket gör att man utsÀtter sig sjÀlv för ett stort risktagande. Syftet med studien var att undersöka om de individer som ser sig mindre sÄrbara Àn andra Àr de som pÄverkas av reklam och manipulation. I undersökningen deltog 183 studenter, 122 kvinnor och 61 mÀn. Tre olika mÀtinstrument kombinerades i en enkÀt. En reklamannons med tillhörande frÄgor, utarbetad i samarbete med en reklambyrÄ, ett instrument som mÀtte en individs Need for Cognition samt ett tredje för att mÀta hur sÄrbar personen sÄg sig i jÀmförelse med genomsnittet.

Mikroföretags kreditpreferenser beroende pÄ bransch och företagsstorlek : periodiseringsfonder kontra externa lÄn

Det hÀr Àr en kvantitativ studie av hur kreditpreferenser hos mikrobolag med en ÄrsomsÀttning om mindre Àn 10 miljoner SEK beror av branschtillhörighet och företagsstorlek. Mikrobolag Àr smÄ bolag med mindre Àn 10 personer anstÀllda och en ÄrsomsÀttning pÄ mindre Àn 2 miljoner euro. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn asymmetrisk informationsteori och mer specifikt frÄn pecking order theory, POT samt trade off-teorin. Kreditpreferenserna mÀts genom tvÄ olika parametrar, dels genom mikrobolagens avsÀttning till periodiseringsfonder vilket kan ses som ett mellanting mellan extern och intern finansiering, dels genom förekomsten av externa lÄn frÄn kreditinstitut. Branscherna som undersöks Àr tillverkning samt tjÀnster vilka anses skilja sig Ät vad gÀller kreditpreferenser.

Det Àr insidan som rÀknas. Organisationsidentitet och internkommunikation ur ett medarbetarperspektiv

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka organisationsidentiteten och den interna kommunikationen inom en stor och indelad organisation, och relatera dessa begrepp till varandra. FrÄgestÀllningarna berör organisationsidentiteten, internkommunikationen och relationen mellan dem ur ett medarbetarperspektiv.Metod: Studien Àr genomförd med hjÀlp av sex kvalitativa intervjuer med medarbetare vid Stadsbyggnadskontoret.Resultat: Resultaten indikerar att en organisations identitet och interna kommunikation hör samman. Med internkommunikationen skapas en möjlighet att uppnÄ delaktighet och gemenskap frÄn medarbetarens sida. Kommunikationen bygger och förstÀrker identiteten genom de interpersonella interaktionerna. Identiteten och internkommunikationen Àr Àven starkt pÄverkade av strukturen och kulturen i en organisation.

FÄr patienten sina kalorier? : UtvÀrdering av flödesschema för enteral nutrition pÄ en neurokirurgisk intensivvÄrdsavdelning

Kritiskt sjuka patienter riskerar att utveckla malnutrition och ska erhÄlla nutritionsstöd i form av enteral nutrition (EN) och parenteral nutrition (PN). Trots att flödesscheman för EN anvÀnds pÄ mÄnga intensivvÄrdsavdelningar fÄr patienter sÀllan 100 % av ordinerat kaloribehov. Syftet med denna studie var att utvÀrdera införandet av flödesschema för enteral nutrition pÄ en neurokirurgisk intensivvÄrdsavdelning (NIVA). Som metod valdes en retrospektiv, kvantitativ studie. En granskning av journaldata frÄn förgruppen (n =28), fem mÄnader innan införandet av flödesschemat och data ifrÄn eftergruppen (n =20), fem mÄnader efter införandet av flödesschemat har gjorts.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->