Sökresultat:
9482 Uppsatser om Mindre företag - Sida 63 av 633
Redovisning av FoU-utgifter : Val av regelverk för mindre onoterade aktiebolag
Titel: Redovisning av FoU-utgifter ? val av regelverk för mindre onoterade aktiebolagNivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomiFörfattare: Adam Bergman och Alexandra HellströmHandledare: Arne FagerströmBitr. Handledare: Annika LakeDatum: 2014-05-26Bakgrund: Under 2000-talet har svensk redovisning genomgÄtt en stor förÀndring, och BokföringsnÀmnden (BFN) har varit ett drivande organ i denna frÄga. BFN beslutade 2004 att inleda ett projekt för att Àndra inriktning pÄ sitt normgivningsarbete, och projektet har de valt att kalla för kategoriseringsprojektet (eller förkortat, K-projektet). Mindre onoterade aktiebolag blir rekommenderade K2-regelverket, dock fÄr inte utgifter för immateriella tillgÄngar aktiveras som en tillgÄng i balansrÀkningen inom detta regelverk.
SnabbspÄr vid misstÀnkt akut höftfraktur : en empirisk studie
PÄ histopatologiska laboratoriet vid LÀnssjukhuset Ryhov i Jönköping Àr dehydreringsprocessen i dagslÀget förlagd över natt. För upprÀtthÄllande av god kvalitet pÄ diagnos med förbÀttrat provflöde och utnyttjande av instrumentens fulla kapacitet önskas att ett kortare dehydreringsprogram implementeras och förlÀggs dagtid. Syftet med denna studie var sÄledes att utvÀrdera ett kortare dehydreringsprogram för stansbiopsier frÄn human hud och portio. Detta har gjorts utifrÄn cellmorfologiska bedömningsgrunder och bedömning av fÀrgkvalité av rutinfÀrgning med Hematoxylin och Eosin samt specialfÀrgningarna polykrommetylenblÄtt enligt Unna, Periodic acid-Schiff och Giemsa. Ett material om 87 biopsier frÄn human hud samt portio dehydrerades fördelat över gÀllande rutinprogram samt utvÀrderat kortprogram.
Hemlöshetens Grunder : Bidragande faktorer bakom nÄgra kvinnors hemlöshet ur ett livsloppsperspektiv
Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.
Elevinflytande. Hur lÀrare ser pÄ elevers inflytande i skolan.
I detta examensarbete har jag försökt ta reda pÄ hur elevinflytandebegreppet kan uppfattas av nÄgra olika lÀrare, vilka motiv det finns för att ge elever inflytande och hur elever kan ha inflytande i skolan. LÀrarna jag intervjuade menade att elevinflytande Àr elevernas möjlighet att pÄverka olika delar av skolan, genom formella och informella kanaler, i grupp och individuellt. I litteraturen stod elevinflytande vanligen för elevernas delaktighet i mer eller mindre formaliserade beslutsprocesser, men har ocksÄ beskrivits som pÄverkan i de social relationer eleverna har som rör skolan. Jag har ocksÄ tittat pÄ varför elever ska ha inflytande i skolan. LÀrarna jag intervjuat ger exempel pÄ fem orsaker till varför elever ska ha inflytande: demokratifostran, skolan blir roligare, elevernas presterar bÀttre, vikÀnslan i gruppen kan stÀrkas och eleverna kan utveckla sin personlighet genom sitt inflytande.
HBTQ-personers upplevelser av vÄrdmötet
Homo- och bisexuella, transpersoner och queerpersoner (HBTQ) har historiskt sett stigmatiserats och negligerats bÄde globalt och i Sverige nationellt. Individer som inte tillrÀknats heteronormativet har diskriminerats av samhÀllet generellt, men Àven inom sjukvÄrd och forskning. Ett resultat av heteronormen Àr att andra sexuella lÀggningar och könsidentiteter blir betraktade som onormala. I omvÄrdnadsarbetet möter allmÀnsjuksköterskan personer som tillhör HBTQ- gruppen i sitt dagliga arbete, och har dÀrmed ett behov av kunskaper i bemötandet av denna patientgrupp. Syftet med denna studie Àr att undersöka upplevelser som HBTQ-personer haft i samband med kontakt med hÀlso- och sjukvÄrdspersonal i Sverige.
SocialtjÀnstens mottagning av barn- och ungdomsÀrenden : En studie om organisationens betydelse samt en diskussion kring specialiseringens inverkan
Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.
Fondbolagens resultat och framgÄngsstrategier : En jÀmförande studie mellan stora och smÄ förvaltare av svenska aktiefonder
Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur resultatet skiljer sig Ät mellan stora och smÄ fondbolags Sverigefonder. Skillnaden försöker vi förklara med avseende pÄ organisationsstruktur och förvaltningsstrategier.Vi har valt ut tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre olika storbanker i Sverige, samt tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre mindre fondbolag. Vi har berÀknat dessa fonders risk samt avkastning för att se vilka fonder som klarat sig bÀst. De mÄtt och modeller vi anvÀnt Àr standardavvikelse, beta, aktiv risk, CAPM, Alfa, Treynorkvoten och Sharpekvoten.Vi har försökt ta reda pÄ hur de olika fondbolagen arbetar genom intervjuer, information frÄn hemsidor pÄ Internet och annat skriftligt material.Empirin bestÄr av presentationer av fondbolagen, fakta om de olika fonderna samt den information vi samlat in om förvaltningsarbete. Det sistnÀmnda innefattar hur mÄnga som arbetar med fonderna, hur de interagerar med varandra och hur det gÄr till nÀr de avgör vilka aktier som ska ingÄ i fonderna.Efter att ha rÀknat ut alla riskmÄtt och avkastningsmÄtt stod det klart att bankerna har presterat betydligt sÀmre Àn de mindre fondbolagen.
HĂ LLBARHETSREDOVISNING : En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.
Kandidatuppsats i fo?retagsekonomi inom ramen fo?r Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Ho?gskolan i Sko?vde.Fo?rfattare: Emelie Henstro?m och Jessica LindbergTitel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att o?ka fo?rsta?elsen fo?r vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins ha?llbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, ma?nskliga ra?ttigheter. Det granskas eftersom att fo?rfattarna vill beskriva fo?r la?saren vad en konsument, som inte a?r insatt i a?rs- och ha?llbarhetsredovisningar, har fo?r fo?rfo?rsta?else innan och efter en granskning av ha?llbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna da?rmed anser skapar legitimitet.Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomfo?rts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- na?mns kontrollgrupp.
Heuristisk UtvÀrdering av TidningsstÀll : Att utvÀrdera icke-interaktiva grÀnssnitt
Syftet med projektet Àr att utveckla heuristiker lÀmpade för utvÀrdering av ett tidningsstÀll samt att testa dessa heuristiker genom att utföra en heuristisk utvÀrdering pÄ tvÄ tidningsstÀll. Skapandet av nya heuristiker skedde iterativt i olika steg och granskades av utomstÄende personer under processen. Efter flera omskrivningar testades heuristikerna och deras relevansvÀrde i ett mindre test av tre försökspersoner. Efter att de nya heuristikerna fÀrdigstÀllts Äterstod det att utföra en formell heuristisk utvÀrdering av de bÄda tidningsstÀllen utifrÄn de fÀrdigstÀllda heuristikerna. Den heuristiska utvÀrderingen som utfördes skedde i enlighet med Nielsens metod och Àven i enlighet med Baker et al.
Det preoperativa samtalets betydelse för patienters vÀlbefinnande inför anestesi : Litteraturstudie
MÄnga studier har visat att vÀlinformerade patienter upplever mindre oro i samband med anestesi vilket leder till mindre risk att drabbas av intra- och postoperativa komplikationer. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur det preoperativa samtalet leder till vÀlbefinnande för patienter inför anestesi. Litteraturstudien baserades pÄ Ätta kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes enligt Graneheims och Lundmans innehÄllsanalys. Resultatet visade att patienternas starkaste intryck i det preoperativa samtalet som bidrar till vÀlbefinnande var att sjuksköterskan förmedlade trygghet, att de kÀnde sig sedda som individer och inte som objekt.
Lönsamhetsbedömning i mindre grossistföretag -Ekonomistyrning genom ABC-kalkyl och budget
Syfte: Syftet Àr att genom en ABC-kalkyl utreda var ett mindre grossist företag tjÀnar sina pengar och dÀrefter diskutera hur företaget tidigt ska kunna fÄ indikationer pÄ ekonomiska förÀndringar. Metod: Uppsatsen Àr en fallstudie av Nordhav AB. UtifrÄn teori och empirisk data utvecklas en ABC-modell för Nordhav ABs verksamhet samt ett förslag till budget för verksamheten. ABC-modellen och budgeten testas dÀrefter pÄ ett verkligt material och resultat analyseras. Resultat: Resultatet av den lönsamhetsbedömningen som gjorts i detta arbete genom en ABC-kalkyl visar att företaget idag (2002) sÀljer flera produktgrupper med förlust.
Formulering och formatering : om medarbetarkommunikation pa? digitala plattformar och generation Y:s inta?g pa? arbetsmarknaden
De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.
Finns det kvalitetsbrister i oreviderade Ärsredovisningar? : PÄverkar valet av upprÀttare Ärsredovisningens kvalité?
Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn Ärsredovisningslagen och gÀllande normer granska om det finns kvalitetsbrister i de Ärsredovisningar som nystartade aktiebolag utan revisor lÀmnar in till Bolagsverket samt om valet av upprÀttare pÄverkar kvaliten pÄ Ärsredovisningen. Vidare Àr syftet att försöka tydliggöra vilka konsekvenser eventuellt funna brister i företagets rapportering kan ge nÀr smÄföretagarnas intressenterska fatta ekonomiska beslut kring företaget. Vi har granskat 58 Ärsredovisningar frÄn mindre aktiebolag som valt bort revision och som nyregistrerats under tiden november 2010 till december 2011. DÀrefter genomfördes kompletterande telefonintervjuer med bolagens företagsledare. Studiens slutresultat visar att sextiosju procent av Ärsredovisningarna innehöll nÄgon form av kvalitetsbrist och av dessa bristfÀlliga Ärsredovisningar uppvisade fler Àn hÀlften tvÄ eller flera kvalitetsbrister enligt studiens kvalitetskriterier.
à kersvy, Ett nyttjande av jordbruksmark för planering, NödÄtgÀrd eller nödvÀndighet?
Uppsatsen Ă€r uppdelad i fyra avsnitt innehĂ„llande bakgrund, planförutsĂ€ttningar, analys och planförslag. MĂ„let Ă€r att planera för en utbyggnation av Ă
karp genom ett traditionellt mönster av befintliga byggnader och vĂ€gar samt att utnyttja den kommunala marken i Ă
karp för att bygga ett bostadsomrĂ„de. Planförslaget har kallats Ă
kersvy för att det byggs pĂ„ en Ă„ker samt att omgivningen har en vacker vy Ă„t det skĂ„nska landskapet. Ă
kersvy kommer att byggas ut som en naturlig fortsĂ€ttning av Ă
karp. I planförslaget anvĂ€nds Ă
karps traditionella vÀg- och byggnadsmönster sedan trettio Är som en utgÄngspunkt.
Miraklet i Haparanda : En studie om IKEAs etablering i Haparanda
Trots ett allt mer urbaniserat samhÀlle gÄr tillvÀxten i Sveriges glesbygder framÄt. Att nÀringslivets satsningar pÄ mindre orter kan vara avgörande för hela regioners fortlevnad skapade ett intresse hos oss för vad som attraherar företag att etablera sig pÄ dessa mindre orter. Detta utmynnande i vÄr problemformulering; vilka drivkrafter har ett marknadsdrivande företag till etablering pÄ mindre ort.Ett aktuellt fall av ett marknadsledande företags etablering pÄ en mindre ort, Àr IKEA och deras val av etablering i Haparanda. Detta har bÄde uppmÀrksammats och ifrÄgasatts varför vi fann sakfrÄgan intressant och givande att utreda.Syftet med vÄr studie Àr att identifiera och undersöka de bakomliggande faktorerna till Ikeas etablering i Haparanda. VÄra delsyften Àr att utreda de avgörande faktorerna, undersöka hur företagets position pÄ marknaden har pÄverkat beslutet samt hur Haparanda kommun har arbetat för IKEA:s etablering.Den process som bÀst beskriver vÄr arbetsgÄng kallas för iterativ strategi.