Sök:

Sökresultat:

9482 Uppsatser om Mindre företag - Sida 41 av 633

ÖvergĂ„ngsreglerna i K2 - Effekten pĂ„ eget kapital i forsknings- och utvecklingsföretag

Bakgrund och problem: PÄ senare Är har internationella redovisningsregler pÄverkat densvenska redovisningen i allt högre utstrÀckning. Konsekvensen har blivit attredovisningsreglerna blivit allt för omfattande och komplexa för mindre företag. Motbakgrund av detta har BFN infört ett nytt allmÀnt rÄd om redovisning i mindre aktiebolag,med tillhörande vÀgledning, Àven kallat K2. MÄlsÀttningen har varit att utforma ett regelverkutifrÄn anvÀndarnas behov genom att samla alla regler i ett allmÀnt rÄd, samt att förtydliga ochförenkla reglerna överlag. K2 kommer att innebÀra ett antal förÀndringar gentemot nuvaranderegelverk.

Kalkylering i tvÄ mindre bokbinderier

Titel: Kalkylering i tvÄ mindre bokbinderierBakgrund: För att fÄ en effektiv ekonomistyrning av ett företag krÀvs relevant information om de alternativ som finns och vad de har för konsekvenser. Men hur gör man för att fÄ informationen nÀr resurserna Àr begrÀnsade?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr: att beskriva hur produktkalkylering görs i tvÄ moderna bokbinderier  beskriva och analysera anvÀndningen av kalkylinformationenAvgrÀnsningar: Vi avgrÀnsar oss till att undersöka tvÄ företag med ca 20 anstÀllda och en diversifierad produktion.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och upplysningar har huvudsakligen insamlats genom intervjuer och observationer.Slutsatser: De tvÄ företagen gÄr olika tillvÀga vid upprÀttandet av sina förkalkyler men anvÀnder informationen pÄ liknande sÀtt till planering, prissÀttning och uppföljning.Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning Àr att göra en liknande undersökning pÄ de större företagen inom bokbinderibranschen för att titta pÄ om större resurser lÀggs pÄ kalkyleringen med mer ÀndamÄlsenlig information att anvÀnda sig av som resultat..

Konsekvenser för revisionsbranschen genom slopandet av revisionsplikten för mindre företag

Under 1990-talet pÄgick en debatt om revisionspliktens vara eller inte varaför de mindre företagen. Sverige Àr ett av fÄ lÀnder i Europa som fortfarandehar kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag. Det Àr inte lÀngre en frÄgaom det kommer ske en lagÀndring Àven i Sverige utan snarare en frÄga omnÀr och hur det kommer att ske.Syftet med rapporten Àr att beskriva hur den slopade revisionspliktenkommer att pÄverka revisionsbyrÄerna samt ta reda pÄ om det kommer attske nÄgra former av förÀndringar inom revisionsbranschen, och i sÄ fall ?vilka?Uppsatsen har huvudsakligen en explorativ karaktÀr eftersom syftet Àr attbeskriva eventuella konsekvenser av en lagÀndring som Ànnu integenomförts. Genom att anvÀnda oss av kvalitativ metod har vi fÄtt en djupareförstÄelse för Àmnet, snarare Àn en bred och översiktlig.

En enkÀtundersökning om attityder till A-kursen i Àmnet Idrott och hÀlsa genomförd pÄ en gymnasieskola vt-05

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i gymnasieelevers attityder till A-kursen idrott och hÀlsa. Vi vill Àven se om och hur kursplanen följs och vilket innehÄll A-kursen har pÄ en gymnasieskola.Vi har valt att anvÀnda oss av en enkÀtundersökning för att genomföra denna undersökning. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i nordöstra SkÄne. Eleverna som deltog i enkÀtundersökningen lÀste andra Äret i A-kursen i Àmnet idrott och hÀlsa. Totalt besvarade 98 elever ur Ärskurs 2 pÄ enkÀten.

UppvÀrmning av Björkö Friskola : Ett uppdrag för Stiftelsen Waldorfpedagogik i Vreta Kloster

Detta arbete gick i huvuddrag ut pÄ att undersöka uppvÀrmningsproblematiken pÄ Björkö Friskola i Linköping. Uppdraget hade som huvudsyfte att finna en lösning pÄ det kalla inomhusklimatet i skolbyggnaderna. Det ingick Àven att finna lösningar pÄ problem som anlÀggningen dragits med sedan byggnation. Efter avgasmÀtning pÄ fjÀrrvÀrmepannorna konstaterades det att en av dessa utvecklade mycket lÄg effekt och hade dÄlig förbrÀnning. En optimering av förbrÀnningen utfördes som resulterade i mindre pannunderhÄll och mindre miljöpÄverkan.

VÀrdering av smÄbolag

Bakgrund och problemUnder de senaste Ären har antalet börsnoterade smÄbolag ökat markant. Nya smÄbolag noterasi förstahand pÄ nÄgon av de mindre börslistorna, NGM Equity eller Aktietorget. FrÀmstaanledningen till att mindre bolag vÀljer att börsnotera sig Àr för att fÄ tillgÄng till riskkapital.Befintliga vÀrderingsmodeller Àr anpassade och formade efter kriterier som smÄbolag inte kanuppfylla. De största problemen vid vÀrdering av smÄbolag Àr att de har kort historisk, oftanegativt kassaflöde, unik produkt och dÀrmed dÄlig informationstillgÀnglighet.SyfteFörfattarna vill klarlÀgga de problem som uppstÄr nÀr mindre bolag vÀrderas. För att tydligtillustrera problemen för lÀsaren genomförs en vÀrdering av ett stort bolag för att visa vilkaskilda förutsÀttningar smÄbolag och större bolag har vid företagsvÀrdering.

Da?r journalistik och teknik mo?ts : En kvalitativ studie av fo?rutsa?ttningar fo?r multimediajournalistik pa? svenska webbtidningar

Med den ha?r uppsatsen vill vi underso?ka vilka fo?rutsa?ttningar, samt vilka hinder och mo?jligheter, som finns fo?r multimediala presentationsformer av journalistik pa? svenska tidningars webbplatser. Vi har underso?kt vilka attityder som finns kring multimedia, pa? vilka sa?tt de underso?kta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har ocksa? underso?kt hur de ta?nker kring sja?lva utformningen av de multimediala presentationsformerna.Vi har anva?nt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har na?ra anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifra?n Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E.

Vindkraftverk pÄ gÄrdsnivÄ

Lantbrukare blir mer och mer intresserade av att kunna producera el och ge sin verksamhet ytterligare ett ben att stÄ pÄ, men för att detta ska vara intressant krÀvs lönsamhet. DÄ energipriserna varierar och kraven pÄ energieffektivisering blir hÄrdare, ökar intresset i gÄrdsbaserad elproduktion. Vindkraftverken har med Ären blivit allt större och investeringssummorna har blivit högre. Ett vindkraftverk pÄ 2 MW har en investeringskostnad pÄ ca 30 miljoner, en summa som Àr sÄ hög att det i princip omöjliggör investeringen för en mindre nÀringsidkare. Men nu har intresse vÀckts frÄn mindre elkonsumenter att investera i mindre vindkraftverk för att producera delar av sin konsumtion. Syftet med detta arbete Àr att undersöka lönsamheten i mindre vindkraftverk, s.k. gÄrdsverk. För att besvara frÄgan görs en fallstudie. I fallstudien rÀknas pÄ ett eventuellt uppförande av ett 43,5 kW gÄrdsverk frÄn WindEn Sweden AB.

Orginal eller kopia : Var gÄr grÀnsen?

Behovet av att skydda sig mot plagiat har blivit allt viktigare. Med dagens snabba kommunikation och höga teknologisk standard, kan en mer eller mindre liknade eller exakt kopia vara pÄ marknaden efter endast nÄgra fÄ dagar.Den som plagierar sparar bÄde tid och pengar. Att formge en tilltalande produkt, tar tid och kostar pengar, vilket gör att den som kopiera utnyttjar det nÄgon annan formgivit och det arbete den gjort. Dessutom sparar den som kopierar mycket tid pÄ att inte behöva marknadsföra produkten.De skydd som finns för produktens form och design, ges genom immaterialrÀtt som omfattar upphovsrÀtten patent, varukÀnnetecken samt mönster - eller formgivningsskydd.Alternativ för den som ?bara? vill göra kÀnt att man formgivit nÄgot Àr Svensk Forms Nyhetsregister.I uppsatsen redovisas nÄgra produkter som har blivit plagierade.

Vinstutdelning : Har den nya aktiebolagslagen

Den 1/1 2006 infördes en ny aktiebolagslag som innehÄller nya regler angÄende bolagens vinstutdelningar. Reglerna har blivit mindre bundna vid specifika belopp i Ärsredovisningen, istÀllet har bolagen fÄtt mer frihet att bestÀmma och motivera sin utdelning sjÀlva. Med hjÀlp av Ärsredovisningar undersöks om lagÀndringen har haft nÄgon effekt pÄ bolagens utdelningsnivÄ. Urvalet av bolag hÀmtas frÄn konsultbranschen och tillverkningsindustrin. Ett antal variabler frÄn deras Ärsredovisningar testas med statistiska metoder för att kunna hitta en förÀndring av utdelningsnivÄerna och hÀnföra denna till lagÀndringen.

En jÀmförande studie av Visual C++, C# och VB.NET

ProgrammeringssprÄken Visual C++, C# och VB.NET (Visual Basic.NET) jÀmförs, med tyngdpunkt pÄ en praktisk jÀmförelse av fyra exempelapplikationer. Exempelapplikationen WordCount visar att Visual C++ har förutsÀttningar förbÀst prestanda, men att Àven C# och VB.NET ger helt godtagbar prestanda. Valet av fÀrdiga klasser Àr viktigare Àn sprÄket. Ett olÀmpligt val kan göra prestandan mycket sÀmre Àn förvÀntat, medan den allra bÀsta prestandan ofta erhÄlls med en egen implementering. Applikationen FFT visar att flyttalsprestandan Àr bÀttre i C# Àn i VB.NET.

ADO.NET och Entity Framework : En jÀmförelse av prestanda mellan en objektorienterad databas och en relationsdatabas

Denna uppsats mÀter och jÀmför prestanda mellan en objektorienterad databas och en relationsdatabas. Uppsatsen bygger pÄ en utredande karaktÀr utifrÄn vÄr hypotes och vÄrt intresse att testa den.Hypotesen bygger pÄ problematiken omkring mÀngden kod utvecklaren mÄste skriva för att kunna koppla ihop applikation med databas. En större mÀngd skriven kod som utvecklaren mÄste skriva borde göra att prestanda och svarstider blir lÄngsammare. DÀrför ville vi undersöka om verktyg som medför en mindre mÀngd skriven kod kan förbÀttra prestandan och ge snabbare svarstider.Vi valde att testa vÄr hypotes mellan ADO. NET relationsdatabas och ADO.

Förekomsten av orena revisionsberÀttelser i svenska konkursbolag: Olika typer av anmÀrkningar och deras samband med revisionsbyrÄers storlek

Ett flertal företagsskandaler har uppstÄtt under Ären dÀr revisorns tillförlitlighet och förtroende har ifrÄgasatts. Dessa skandaler medförde ett stort problem för revisionen dÄ intressenterna normalt litar pÄ att revisionsberÀttelserna Àr korrekta. Informationen i revisionsberÀttelsen ska hjÀlpa intressenterna att kÀnna sig mer sÀkra pÄ företagets ekonomiska situation. Det Àr dÀrför viktigt att informationen som ges i revisionsberÀttelsen Àr vÀrdefull och anvÀndbar för företagets intressenter.I den hÀr studien var syftet att kartlÀgga hur stor andel orena revisionsberÀttelser som förekommer i svenska aktiebolag som har gÄtt i konkurs totalt och per revisionsbyrÄ. Vidare var syftet att beskriva och kategorisera olika typer av anmÀrkningar som förekommer i de orena revisionsberÀttelserna samt vilka som var mest förekommande totalt och per revisionsbyrÄ.

Att uppmÀrksamma sÀrbegÄvade elever i undervisningen : ett mindre utforskat fÀlt inom pedagogiken

Det övergripande syftet med undersökningen Àr att tydliggöra om och i sÄ fall hur sex pedagoger inom grundskolans tidigare Är arbetar för att uppmÀrksamma och stimulera sÀrbegÄvade elever. Litteratur och forskning inom Àmnet pekar pÄ pedagogers bristande kunskap angÄende sÀrbegÄvade elever samt avsaknad av metoder och strategier kring hur sÀrbegÄvade elever bör utmanas för att vidareutvecklas. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer och resultatet visar att informanterna har begrÀnsad erfarenhet av sÀrbegÄvade elever och Àr tidigare obekanta med begreppet, vilket gör att de med sÀkerhet har svÄrt att avgöra vilka elever som Àr högpresterande och vilka som Àr sÀrbegÄvade. Informanterna menar att det Àr den enskilde pedagogens ansvar att stimulera dessa elever dÄ specialpedagogiska insatser helt och hÄllet riktas mot de svaga eleverna. Sammanfattningsvis pekar undersökningen pÄ att sÀrbegÄvade elever idag Àr ett mindre utforskat fÀlt och att personal i skolans verksamhet bör uppmÀrksammas pÄ att dessa elever finns samt deras speciella behov..

Hur en app kan go?ra ett museibeso?k mer attraktivt : Hur en mobil applikation kan skapa merva?rde till ett museibeso?k

AudioApps a?r ett fo?retag som tillverkar mobilapplikationer till bland annat museer och gallerier. Deras fo?retagside? a?r att go?ra museibeso?k roligare fo?r beso?kare genom mobila audioguider. I den ha?r underso?kningen studeras utvecklingen av en sa?dan tja?nst som tagits fram fo?r Nationalmuseum, ett av Sveriges ledande museer.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->