Sökresultat:
9590 Uppsatser om Mindre bra lärare - Sida 41 av 640
Emotionell intelligens : Social förmÄga, ensamhet och balans mellan studier och fritid hos högskolestuderande
Emotionell intelligens (EI) handlar om förmÄgan att identifiera och hantera egna och andras emotioner. Forskning har visat att hög EI var relaterat till flera livsomrÄden sÄsom hÀlsa i form av mindre stress och kvalité pÄ sociala relationer. Studien syftade till att undersöka samband mellan EI och följande: social förmÄga, ensamhet och balans mellan studier/fritid hos sammanlagt 141 högskolestuderande. MÀtinstrumentet var kvantitativt bestÄende av Internetbaserade Big Five Plus (L. Sjöberg, 2007) samt en pappersenkÀt.
Bilen - Frihet och (o)beroende
I detta examensarbete undersöks vad som lockar med bilen som vardagligt transportmedel hos invÄnare i Malmö. Som en del i detta, identifieras faktorer bakom valet av transportmedel. Malmöbors tankar kring sin egen miljöpÄverkan samt vilka utmaningar vi stÄr inför nÀr det gÀller att gÄ emot ett mindre bil-dominerat samhÀlle diskuteras. Metoden bestod i att genomföra samtalsintervjuer med sex personer som samtliga bor i Malmö och som har körkort och tillgÄng till bil. Resultaten tyder pÄ att bilens attraktion bestÄr i de fördelar den tillhandahÄller, sÄsom lastutrymme, sparad tid, frihetskÀnsla och oberoende.
En kvalitativ studie om förskolepedagogernas uppfattningarom gruppstorlek relaterat till sprÄkutvecklande arbetssÀtt
Syftet med studien var att undersöka pedagogernas uppfattningar om gruppstorlek relaterat till sprÄkutvecklande arbetssÀtt. Mina frÄgestÀllningar var: Hur anser pedagogerna att en stor respektive liten barngrupp pÄverkar barnens sprÄkutveckling? Hur beskriver de intervjuade pedagogerna att de arbetar med barnens sprÄkutveckling i en stor grupp respektive i en liten grupp? Finns det likheter och skillnader i arbetssÀtt? Vilka eventuella för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med smÄ respektive stora barngrupper?I studien har jag anvÀnt mig av kvalitativ metod dÀr jag intervjuat sex pedagoger inom förskola som samtliga hade erfarenhet av att jobba i bÄde liten och stor barngrupp. Studien tar utgÄngspunkt frÄn ett sociokulturellt perspektiv. Enligt den sociokulturella teorin lÀr barn i samspel, lek och kommunikation med varandra.Sammanfattningsvis kom jag fram till att samtliga pedagoger ansÄg att barngruppens storlek kan ha betydelse för barns sprÄkutveckling.
Hur kommunicerar nÄgra elever i skolÄr 4 vid problemlösning i grupp?
Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i skolÄr 4 kommunicerar med hjÀlp av ett matematiskt problem i mindre grupp. Vid undersökningen riktas uppmÀrksamheten mot vilka matematiska ord och begrepp eleverna anvÀnder sig av och vilka strategier eleverna uppvisar i sin kommunikation. Eleverna nivÄgrupperas med hjÀlp av matematiklÀraren för att kunna göra en jÀmförelse mellan gruppernas begreppsanvÀndning. UtifrÄn detta Àr studiens syfte Àven att undersöka om nivÄgruppering bidrar till skilda strategier och sÀtt att kommunicera inom matematik. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av en kvalitativ empirisk undersökning innehÄllande bÄde observationer och intervjuer.
AnvÀndandet av miljöledningssystem och gröna nyckeltal : ? en studie av drivkrafter hos mindre företag
Under de senaste Ären har miljömedvetenheten i samhÀllet blivitalltmer pÄtaglig och i synnerhet Àr det debatten om vÀxthuseffekten som fÄtt mycket stort utrymme i media. Detta har medfört att företagens intressenter börjat stÀlla allt högre krav pÄ att Àven företagen ska ta sitt miljöansvar. Ett vanligt sÀtt att fÄ struktur pÄ miljöarbetet Àr att implementera ett miljöledningssystem i verksamheten. Företagen vÀljer ofta att certifiera sig i och medinförandet av ett miljöledningssystem, vilket Àven fler och fler av företagens kunder krÀver. Idag Àr det fortfarande i första hand stora företag som miljöredovisar och anvÀnder sig av gröna nyckeltal för att visa sin miljöpÄverkan för dess intressenter.
Geografil?rarens didaktiska verktygsl?da - relationen till erfarenheter & traditioner En kvalitativ studie om undervisning i skol?mnet geografi
Geography, derived from the Greek meaning "the study of the Earth," is a discipline with
strong traditions and a rich history. Throughout different historical periods and intellectual
movements, however, the focus of the subject has shifted between physical geography and
human geography, influenced by scientists, philosophers, and various thinkers who have
proposed differing perspectives on what the subject should represent (Couper, 2015). Due to
the impact of these actors, geography education in today's Swedish school system is of an
interdisciplinary nature, blending elements of both physical and human geography, with
components such as environmental issues, sustainable development, digital learning, and
fieldwork. However, this task is more complex than it may initially appear. The subject is
shaped by various traditions, including national curricula, institutional customs, and the
geographical perspectives held by individual teachers.
Mandeism i Sverige : En antik religion söker sin identitet i ett vÀsterlÀndskt samhÀlle.
From being an exotic small religion that has existed at a fading presence in southern Iraq and Iran mandeism has moved to the West and Sweden. As more and more Mandaeans encounter a new culture and a new society in Sweden it affects not only them as individuals but also their religion mandeism. In this essay, I have begun to examine how Mandaeans think about their identity and religion. I have taken my starting point in a broad theoretical discussion of identity, religion and secularisation. Mandeism is a gnostic religion that probably has its roots in today?s Israel / Palestine and sees John the Baptist as the last prophet.
R?kna med l?sning
Detta arbete syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r kopplingen mellan elevers l?sf?rm?ga och
textprobleml?sningsf?rm?ga. Textproblem utg?r ofta kopplingen mellan matematiken och
verkliga situationer, n?got som har potential att g?ra matematiken meningsfull f?r eleverna.
Trots detta finns brister i elevers f?rm?ga att f?rst? och l?sa textproblem, vilket vi misst?nker
kan vara ett resultat av bristande l?sf?rm?ga.
Faktorer som pÄverkar om man vÀljer dubbeltork eller kontinuerlig tork :
Att investera i en spannmÄlstork Àr en mycket stor investering. För en vÀxtodlingsgÄrd Àr det nÀst efter marken den största fasta investeringen. Det Àr dÀrför viktigt att man vÀljer rÀtt typ av tork. Det vanligaste Àr konventionell varmluftstork dÀr ocksÄ 80-90 % av den svenska spannmÄlen torkas. Det byggs i huvudsak tvÄ typer av varmluftstorkar, kontinuerlig tork och dubbeltork.(Ekström, 1972) Det Àr inte sjÀlvklart vilken typ man bör vÀlja och det Àr en intressant frÄga att utreda.
Det Àr tuffa tider, En kvalitativ studie om sexuellt riskbeteende bland ungdomar
Sexual risk-taking among teenagers has rapidly increased and only during the last decade the existence of Chlamydia has more than tripled. The future is facing big challenges to cope with the problem. Though the big efforts made on preventive work, Chlamydia continues to spread.
The study aims to examine the existing attitudes towards sexual risk-taking among teenagers. The central mode of procedure is to use qualitative focus group interviews, and is complemented with a quantitative survey. A total of 30 teenagers, 15 boys and 15 girls, age 16-20, are participating from three different high schools in Gothenburg.
Tj?nstepersonernas arbete f?r kommunens utveckling och ?verlevnad. En kvalitativ studie om mindre kommuners samarbete med n?ringslivet och tj?nstepersonernas nyckelroll.
Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r kommunens organisering av samarbete med n?ringslivet samt f?rst? tj?nstepersonernas hantering av roll i samarbetet mellan parterna. Teori: F?r uppsatsen anv?nds governance f?r att beskriva samarbete mellan den offentliga- och privata sektorn. D?refter fokuseras det p? tj?nstemannarollen i offentlig sektor med hj?lp av teorin om boundary spanners.
Matematik lust eller olust : Hur elever i grundskolans tidigare Ă„r ser pĂ„ matematik & matematikundervisningÂ
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur elever ser pÄ Àmnet matematik och matematikundervisning. VÄr ambition har Àven varit att fÄ syn pÄ vad elever finner lustfyllt och mindre lustfyllt med matematiken och matematikundervisning.UtgÄngspunkten till det valda Àmnet Àr att mÄnga elever som slutar grundskolan inte nÄr upp till betyget GodkÀnd i matematik (SOU, 2004). Med hjÀlp av enkÀtfrÄgor stÀllda till 30 stycken elever i Är 4, varav 7 elever som ingÄr i en mindre undervisningsgrupp under matematiklektioner, försökte vi finna svar pÄ vÄra frÄgor. De 7 elever som ingÄr i den mindre undervisningsgruppen har Àven svarat pÄ enkÀten utifrÄn hur de upplevde matematiklektionerna nÀr de var integrerade i den stora undervisningsgruppen. VÄrt syfte med detta har varit att göra en jÀmförelse mellan de olika gruppernas upplevelse.Resultatet av enkÀtundersökningen visade att majoriteten av eleverna i den mindre undervisningsgruppen tycker att matematik Àr "sÄ dÀr", vilket handlar om att eleverna upplevde matematik bÄde som roligt och trÄkigt.
Drift och förvaltning av intranÀt : en jÀmförande studie av olika organisationer
Detta arbetes syfte Ă€r att göra en jĂ€mförelse av olika organisationer och undersöka vad som kĂ€nnetecknar den organisation som finns uppbyggd kring intranĂ€tet och hur drift och förvaltning bedrivs av intranĂ€tet. Ăven frĂ„gan om vem eller vilka som ansvarar för intranĂ€tet behandlas i denna rapport. För att kunna göra jĂ€mförelser utifrĂ„n problemstĂ€llningen har intervjuer genomförts i sju organisationer, som har eller Ă€r pĂ„ vĂ€g att införa ett intranĂ€t, dĂ€r alla Ă€r verksamma inom olika omrĂ„den.Slutsatserna visar att mĂ„nga av de större organisationerna har nĂ„gon form av organisation runt sitt intranĂ€t, för de mindre organisationerna, som Ă€ven har mindre intranĂ€t, Ă€r det oftast en eller kanske nĂ„gra som hanterar drift och förvaltning av intranĂ€tet. Ăven i avseende pĂ„ ansvaret för intranĂ€tet visar slutsatserna att det frĂ€mst Ă€r de större organisationerna som har en specifik person som ansvarar för intranĂ€tet..
Effekter av feedback pÄ mer respektive mindre komplexa arbetsuppgifter: TvÄ fallstudier av LuleÄ tekniska universitet och TeliaSonera
Feedback Àr ett vanligt förekommande begrepp i dagens samhÀlle, liksom en central del av en organisations ekonomistyrning. Det Àr Àven ett kraftfullt verktyg för att Ästadkomma lÀrande. Feedback, ibland Àven kallat Äterkoppling och prestationsutvÀrdering, handlar om att utvÀrdera utförda prestationer för att sedan kunna ge information kring prestationerna. Syftet med att ge feedback Àr att möjliggöra förbÀttring av mottagarens prestation genom att förÀndra dennes beteende. Vilket sÀtt feedback ges pÄ, liksom av vem den ges, pÄverkar bÄde hur feedback uppfattas och vilka effekter den fÄr.
Konsten att planera ett torg : en studie om samverkan, funktion och upplevelse inom det offentliga rummet
Ett flertal företagsskandaler har uppstÄtt under Ären dÀr revisorns tillförlitlighet och förtroende har ifrÄgasatts. Dessa skandaler medförde ett stort problem för revisionen dÄ intressenterna normalt litar pÄ att revisionsberÀttelserna Àr korrekta. Informationen i revisionsberÀttelsen ska hjÀlpa intressenterna att kÀnna sig mer sÀkra pÄ företagets ekonomiska situation. Det Àr dÀrför viktigt att informationen som ges i revisionsberÀttelsen Àr vÀrdefull och anvÀndbar för företagets intressenter.I den hÀr studien var syftet att kartlÀgga hur stor andel orena revisionsberÀttelser som förekommer i svenska aktiebolag som har gÄtt i konkurs totalt och per revisionsbyrÄ. Vidare var syftet att beskriva och kategorisera olika typer av anmÀrkningar som förekommer i de orena revisionsberÀttelserna samt vilka som var mest förekommande totalt och per revisionsbyrÄ.