SammanfattningExamenstitel:Revisorns roll i ett aktiebolag ? sett ur företags samt revisorers perspektiv. Seminariedatum:Den 3 juni 2010. Nivå:Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng. Författare:Daniel Bengtsson, Fredrik Damberg, Jesper Lejdström.

Syfte: Studien har utrett om aktiesplit genomförda på Stockholmsbörsen under åren 2004-2008 genererat överavkastning och i sådana fall om det har funnits några skillnader i överavkastning beroende på företagens storlek.Teori: Den effektiva marknadshypotesen, framförallt i dess semistarka form, har utgjort en teoretisk referensram för arbetet.Metod: En kvantitativ deduktiv forskningsansats har tillämpats med eventstudiemetodik som grund. Undersökningen behandlar en femårsperiod mellan 2004-2008 där ett urval av 56 stycken splitar mötte uppsatta kriterier. Dessa delades in i tre undergrupper beroende på bolagens kapitalstorlek vid splitgenomförandet. Kursdata för 250 dagar innan spliten och 250 dagar efter har samlats in för berörda bolag med hänsyn till splitdagen. OMXSPI har använts som jämförelseindex.Resultat: Resultatet tillsammans med hypotesprövning visar att överavkastning i samband med aktiesplit har påträffats för hela populationen under mätperioden.

Syftet med studien var att undersöka stråklärares erfarenheter av den egna lektionsplaneringen. Detta område utgör en viktig del av den pedagogiska processen och jag kände att jag under min utbildning på Kungl. Musikhögskolan saknade den biten. Genom fem intervjuer med aktiva stråklärare försökte jag få svar på hur de skapade sina lektionsplaneringar och hur de resonerade detta. De lärare som jag talat med före min studie hade svårt att sätta ord på deras planeringsarbete, vilket gjorde mig nyfiken på att gräva djupare och se om jag genom mer utförliga frågor kunde få svar kring detta.

Funding is essential for companies to function. All companies must relate to the funding issue, whether they are working with it in an active manner or not. Funding can be done in two ways, either through equity or debt and the ratio between these are called capital structure. Already in 1958 Modigliani and Miller concluded that a company?s capital structure does not change the value of the company, thus the company?s debt in relation to equity is irrelevant.

De stora börsbolagen i Sverige får mycket plats i massmedia då det diskuteras flitigt om hur bolagsstyrelserna ser ut och hur de agerar. Men börsbolagen står endast för en bråkdel av alla aktiebolag i Sverige. De mindre och medelstora aktiebolagen skrivs det inte om lika mycket utan de arbetar i skymundan, i alla fall styrelsen. Stora börsbolag består ofta av flera olika ägare i motsats till medelstora företag. De måste följa regleringar och formaliteter gällande styrelsearbete i större utsträckning än vad små privata enmansaktiebolag behöver göra och därför finner vi det intressant att undersöka till vilken grad de mellanstora aktiebolagen gör det.

Arbetets bakgrund är en studie av hur produktutvecklings- och produktionsstegen ser ut i teorin för klädföretag som produktutvecklar genom ?snabbt marknadsbesvarande genom korta ledtider? och producerar genom det ?progressiva buntsystemet?. Jag presenterar de olika processerna och vilka svårigheter de bär med sig. I arbetets metoddel är samma processer studerade i praktiken hos intermediära företag och fabriker i Kina och tre nordiska ?fast-fashion?-företag.

Efter ett antal företagsskandaler bestämde sig Sverige för, som många andra länder, att utveckla en kod för bolagsstyrning. Den första kom att träda i kraft 2005 och 2008 började en reviderad version gälla. Svensk kod för bolagsstyrning är ett regelverk för företag registrerade på börsen. Den innehåller regler och rekommendationer om valberedning, styrelsesammansättningar och arbetsuppgifter för styrelser. I arbetet har vi velat ta reda på i vilket avseende bolag väljer att frångå koden och om detta skulle kunna leda till minskat förtroende för bolagen.

Bakgrund: I Sveriges kommuner har det uppmärksammats ekonomisk misskötsel ochoegentligheter som har kommit att leda till en utformning av riktlinjer för bolagsstyrning ikommun- och landstingsägda bolag. Revisionen har en viktig funktion då de ska utvärdera,kontrollera och följa upp systemet för bolagsstyrning. Till en början omfattade den kommunalarevisionen endast räkenskapsgranskning, men i samband med att Sverige blev medlem i EUinfördes direktiv om att endast auktoriserade revisorer fick granska de ekonomiskaräkenskaperna. Därmed fick de kommunala revisorerna en annan roll. De intog rollen somlekmannarevisorer och fick i uppgift att granska de kommunala bolagens verksamhet utifrånkommunens mål och intentioner.Syfte: Studiens syfte är att kartlägga hur revisionen yttrar sig i kommunala aktiebolag.

Vi lever i ett samhälle som förändras i snabbare takt än tidigare. Vikten av att identifiera risker som kan drabba organisationer är högst relevanta. Den kommunala verksamheten bedriver sin verksamhet i en publik miljö där avvikelser från det tänkta kan få negativa konsekvenser. De kommunala bolagens syfte är att tjäna dess invånare och skapa ett attraktivt samhälle samt föra en prissättning i linje med ett nollresultat. Skulle det oväntade inträffa så medför detta att kommunen exempelvis måste skjuta till mer pengar till bolagen vilket i sin tur kan resultera i mindre medel för andra verksamhetsgrenar.

Vi påbörjar uppsatsen med att introducera en bakgrund till mikrobryggeriernas uppkomst och en problemdiskussion kring tillväxt i mikrobryggerier.Problemformuleringen som ska besvaras lyder:Hur använder sig tre mikrobryggerier av tillväxtstrategi för att öka tillväxten i företaget och varför kan tillväxten öka?De företag som har medverkat i studien är Oppigårds Bryggeri AB, Båstad Öl HB och Dugges Ale- & Porterbryggeri AB. Dessa företag ger en inblick i hur och varför mikrobryggerierna har växt.För att besvara den del av vår problemformulering som behandlar hur tillväxt uppkommer presenteras en tillväxtmatris med fyra olika tillväxtstrategier; marknadspenetration, produktutveckling, marknadsutveckling och diversifiering. För att besvara varför tillväxt uppstår presenterar vi också tre påverkande faktorer för tillväxt i mindre företag; ägarens, markadens och investeringars påverkan på tillväxt.Enligt denna studie kan vi utläsa att ingen enskild tillväxtstrategi har medfört tillväxt i de mikrobryggerier som har medverkat i studien. Däremot sticker produktutveckling ut, precis som marknaden bland de påverkande faktorerna.

Generellt gäller att den undersökta branschen har blivit ganska så hårt påverkad av finanskrisen och lågkonjunkturen. De flesta åkerier har tvingats säga upp personal och även sänkningar av antal arbetstimmar förekommer. Omplaceringar är inte så vanliga inom populationen och det lutar åt att de mindre åkerier klarat sig lindrigare undan än vad de större har gjort. De åkerier som har varit i branschen en längre tid verkar också vara mindre känsliga för marknadsförändringar. Framtidsbilden ur åkarnas ögon ser mestadels stabil eller positiv ut medan investeringsviljan i branschen har avtagit då majoriteten nu är mer försiktiga än vad de varit tidigare..

Bakgrund och problem: Miljöfrågan har historiskt sett varit relativt åsidosatt och först islutet av 1900-talet kom den att uppmärksammas allt mer. På senare år har den förhöjdaväxthuseffekten bidragit till att intresset för miljöfrågor har tilltagit och en omfattandesamhällsdebatt har uppstått. Företagen har blivit alltmer införstådda med möjligheterna attbidra till en bättre miljö och samtidigt skapa sig ett attraktivt varumärke som förknippas medansvarstagande. Genom ökat miljömedvetande har också upprättandet av miljö- ochhållbarhetsredovisning blivit ett sätt för företagen att kommunicera sitt miljöarbete till dessintressenter och omvärld. Ovanstående lade grunden till att studera hur svenska börsbolaginom industrisektorn redovisar miljö- och hållbarhetsinformation i års-, hållbarhets- ochmiljöredovisningar? Hur följer bolagen de lagar och standarder som finns för upprättandet avmiljöinformation och hur skiljer sig informationen åt mellan bolagen?Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera och beskriva hur ett urval av börsbolag inomindustrisektorn följer lagar och standarder, samt vilka verktyg bolagen använder vidredovisningen av miljöinformation.

Uppsatsen handlar om den ekonomiska brottsligheten i näringslivet med fokus på penningtvätt. Syftet med uppsatsen är att redogöra för de senaste årens kamp mot ekonomisk brottslighet och penningtvätt genom myndigheternas samverkan, lagstiftning samt effektivare arbetssätt och metoder.Förutom att studera lagstiftningen på området har vi även utfört en empirisk undersökning av företagare som berörs av lagstiftningen. Genom intervjuer har vi fått en insikt i hur lagstiftningen fungerar i verkligheten.Ekonomisk brottslighet är ett samlingsbegrepp för ett antal olika typer av brottskategorier som t.ex. skattebrott, bokföringsbrott och insiderbrott. Ekobrott är svåra att upptäcka och de kostar samhället mycket pengar.

Bakgrund: 97 procent av alla svenska företag har stått inför valet mellan regelverken K2 och K3. De nya regelverken, som gäller för mindre företag, ska tillämpas i alla årsredovisningar efter den 1 januari 2014. Tidigare studier i redovisningsval visar att företag inte alltid är rationella, utan att helt andra faktorer påverkar valen, därför uppkom intresset av att undersöka vad som påverkat företag i valet mellan K2 och K3.Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vad som har påverkat mindre aktiebolag i deras val mellan K2 och K3. Vidare är syftet att förstå på vilket sätt dessa faktorer har påverkat mindre aktiebolags val.Metod: Studien utgår ifrån ett deduktivt angreppssätt där positiv redovisningsteori och institutionell teori används för att förklara valet mellan K2 och K3. Studien inleds med en kvantitativ undersökning genom databasinsamling och telefonenkäter som sedan kompletteras med kvalitativa intervjuer.Slutsats: Resultatet visar att variablerna Bransch, Koncern och Revisionsbyrå kan förklara mindre aktiebolags val mellan K2 och K3.

Utdelningsnivåer bland företag är något som har fångat ekonomers intressen under en lång tid. Under 1960-talet presenterades irrelevansteorin av Merton Miller och Franco Modigliani. Teorin går ut på att ett företags värde är oberoende av dess utdelningspolicy i en värld utan skatter och transaktionskostnader. Det fortsatta intresset kring ett företags utdelningspolicy har under de senaste fem decennierna resulterat i ett antal nya teorier som i kontrast med Miller & Modigliani menar att ett företags utdelningspolicy kan påverka dess värde under antagandet om icke-perfekta marknader. Dessa teorier har till stor del sin grund i studier som gjorts på utländska bolag.