Bakgrund: Skolfrånvaro är ett komplext område och som kan betraktas som ett folkhälsoproblem då det är en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullständig skolgång försvårar ett aktivt deltagande i arbets- och samhällsliv vilket ökar risken för framtida ohälsa. Riskfaktorer för hög skolfrånvaro finns på individ-, familj-, skol- och samhällsnivå. Dessa riskfaktorer interagerar med varandra och har en kumulativ effekt. Goda relationer inom och mellan dessa nivåer beskrivs som skyddsfaktorer för hög skolfrånvaro.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hypotesen om att det fanns en skillnad mellan gruppen med skolfrånvaro och gruppen utan skolfrånvaro avseende familjestruktur, sociala relationer och delaktighet hos elever i Värmland.Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie av elevdata i Elevhälsodatabasen ELSA.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Syftet med denna studie var att se om det går att påverka attityderna till ämnet matematik i positiv riktning hos elever med stort matematiskt kunnande genom ett matematikprojekt som ger utmaningar.Metoden bestod i att eleverna fick anmäla sig till projektet och fick en enkät innan projektet startade. Sedan följde åtta lektionspass i matematik och efter att dessa var slutförda fick eleverna fylla i en ny enkät.Resultatet visar helt klart en förändring i positiv riktning av elevernas attityder till matematikämnet.Enligt min uppfattning beror det positiva resultatet på bl.a. att eleverna fick vara med och påverka innehållet i undervisningen och matematikprojektet gav dem utmaningar. Dessutom arbetade de i mindre grupper med större möjlighet till lärartid och de som valt projektet var intresserade av matematik.Av detta kan man dra slutsatsen att även en mindre insats för elever med stort matematiskt kunnande kan leda till att dessa elevers attityder till matematikämnet kan öka i positiv riktning. Därför är det viktigt att även denna grupp av elever får utmaningar i matematik i eller utanför klassrumssituationen..

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Byggandet idag går allt mer åt det industriella hållet. Många företag har övergått från platsbyggnation till att använda sig av mer eller mindre förtillverkade element i sin produktion. Viktiga begrepp inom prefabricering är slutna respektive öppna system och ytrespektivevolymelement. I Falun finns företaget Panorera AB som med företagsegna (slutet system) prefabricerade komponenter bygger en- och flerbostadshus. De har även utvecklat ett färdigt koncept med standardiserade ytelement som bildar moduler.

Den här rapporten redovisar examensarbetet vars huvudsyfte var att förstå teori och beräkningsgången bakom förspända betongelement samt att jämföra den med teorin för slakarmerade betongelement. Arbetet valdes eftersom inga kurser under studietiden har beaktat denna typ av utformning samt eftersom tillämningen av kunskapen inom området är stor ute i arbetslivet. Arbetet slutfördes genom inläsning av litteratur samt handledning.Det visade sig efter arbetet var slutfört att några delar av teorin och beräkningsgången bakom förspända betongelement var lik den som används vid slakarmerade betongelement, dock existerade även många skillnader. Likheterna erhålls bland annat vid beräkningarna av moment- och tvärkraftskapaciteterna. Skillnaden är att många extra steg måste utföras vid dimensioneringen, steg som till största del bara av olika kontroller, vilka utfördes bland annat vid dimensioneringen av tillverkningsprocessen och i brottgränstillstånd.Slutligen kunde det konstateras att förspända betongelement har många fördelar, vilka bland annat är att större spännvidder, mindre dimensioner på konstruktionerna samt mindre deformationer kan erhållas.

Micor AB tillverkar cirkulära sågklingor och är framförallt inriktade på specialbeställda cirkulära sågklingor från orderstorleken en och uppåt.  På uppdrag av Micor AB har en kartläggning av hur det dagliga arbetet går till på Micors riktavdelningen gjorts. På riktavdelningen riktar och sträcks cirkulära sågklingor. Anledningen till att de cirkulära sågklingorna riktas är för att de ska vibrera mindre och kunden ska få en finare snittyta vid kapningen. Problemet de har på riktavdelningen är att tidigare och nuvarandes operatörers kunskap inte är dokumenterad. Den knapphändiga informationen om vad som påverkar spänningen hos en cirkulär sågklinga gör att variationen av spänning kan variera från ordertillfälle till ordertillfälle. Micor AB vill även underlätta upplärningen av nya operatörer.Som metod för att lösa problemet har en anpassning av Six Sigmas DMAIC-modell gjorts. Kartläggningen av det dagliga arbetet har legat till grund för de arbets- och maskininstruktioner som har skapats för att minska variationen av spänningen i cirkulära sågklingor.Identifiering av vilka parametrar som påverkar spänningen på en cirkulär sågklinga har gjorts genom granskning av publikationer inom ämnet samt genom egna tester.Genom kartläggningen av vad som påverkar spänningen på cirkulära sågklingor kommer förhoppningsvis Micor AB att få mindre variationer i spänningen och det kommer att underlätta för framtida implementerad automatisering av riktavdelningen. .

Syftet var att undersöka hur unga kvinnors brottslighet framställs i dagspress ur ettgenusperspektiv. Materialet bestod av artiklar från tidningarna Aftonbladet, Expressen,Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, publicerade under åren 1990-2009. Någonavgränsning till en viss brottstyp gjordes inte, för att också se om och hur det skiljer sig iframställningen av den unga kvinnan beroende på brottstyp. Frågeställningarna var;1. Hur stor del av dagspressens skildringar av ungdomsbrottslighet handlar om ungakvinnors brottslighet?2.

Revisionskvalitet är något som ständigt verkar vara ett aktuellt ämne. Forskare har genom åren använt flera olika mått och metoder för att försöka mäta denna kvalité. Vi har i denna studie valt att använda oss av ett kvalitetsmått som heter Kvalitetshotande beteende (KHB) som innebär att vi istället för att mäta kvalitet, undersöker vad som kan hota revisionskvaliten. Exempel på kvalitetshotande beteenden kan vara att revisorn av olika anledningar hoppar över steg i kontrollpunkterna i revisionen eller godtar en klients svaga förklaring utan att själv titta närmare på fallet. Faktorer som skulle kunna påverka revisorer att begå dessa felaktigheter är flera, men vi har i vår studie valt att fokusera på olika stressfaktorer och kompetensfaktorer.

Med den här uppsatsen vill jag belysa estetikämnenas roll och status i två grundskolor i en medelstor västsvensk stad. Jag vill även se i vilken mån de estetiska arbetsformerna praktiseras i skolornas vardag och i vilken mån lärarna anser sig ha nytta av styrdokumenten i detta arbete. För det här syftet har min metod blivit en enkätundersökning där pedagoger från de båda skolorna har fått besvara frågor kopplade till följande fyra estetiska arbetsformer: bild och form, drama, musik och dans. Resultaten redovisas utifrån tre kategorier: skola, ålder och yrkesgrupp. Vad som bland annat framkommit i undersökningen är att bilden är den arbetsform som tar upp mest tid och dansen den arbetsform som tar upp minst tid.

Syftet med detta arbete var att kartlägga, beskriva och förklara hur lärare i yrkesinriktade ämnen och lärare i teoretiska ämnen såg på individualisering och hur de arbetade för att uppnå en sådan undervisning. Med individualisering så menade jag hur man ser varje enskild elev i skolverksamheten. Min undersökning var en kvalitativ komparativ undersökning mellan lärare i yrkesinriktade ämnen och lärare i teoretiska ämnen som genomfördes genom intervjuer. Det jag kortfattat kom fram till i min undersökning var att samtliga lärare var medvetna om att de skulle genomföra en individualiserad undervisning då det står i läroplanen. Alla nämnde också för stora klasser som ett stort problem då de kände att de inte han se alla.

SammanfattningTitel: Revisorns roll i mindre företagFörfattare: Markus Forsberg, Martin Ingberg, Daniel MalmHandledare: Olle WestinUniversitet: ÖREBRO UNIVERSITETInstitution: Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik. (ESI)Kurs: Ekonomistyrning D, uppsats 10 p.Syfte: Syftet är att belysa vilka effekter en avreglering av revisionsplikten kan komma att få för småföretagens relation till revisorn, samt hur revisorns roll kan komma att förändras om avregleringen av revisionsplikten blir verklighet.Metod: Vi har en deduktiv ansats och har använt en kvalitativ metod. Primärdata har insamlats genom sju stycken semistrukturerade intervjuer med representanter för småföretag.Slutsats: Då revisorn vid en avreglering av revisionsplikten inte behöver ta hänsyn till oberoendefrågan, som idag begränsar relationen med företaget, öppnar detta för en djupare och mer nära relation mellan de båda parterna med än mer rådgivning än idag. Revisorn anlitas då inte längre för ett granskningsuppdrag utan används enbart som ett stöd och en hjälp för företaget, vilket leder till att dennes roll som granskare försvinner och öppnar möjlighet för företagen att kunna ge andra roller till revisorn..

Klimatförändringarna är numera ett fenomen vi inte kan bortse ifrån. De sker här och nu och det råder mer eller mindre gemensam vetenskaplig konsensus om att så är fallet. Med klimatförändringarna kommer risker vi i nuläget har väldigt svårt att förutse och förhålla oss till och därmed påverkas integrationen av dessa i den kommunala krisberedskapen. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer det är som påverkar integrationen av klimatrisker inom den kommunala krisberedskapen. Resultatet är baserat på ett antal intervjuer som har genomförts med personer inom kommun och kommunfullmäktige.

SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst (SVANTE) är ett taltest som är särskilt anpassat för bedömning av talavvikelser till följd av strukturella och/eller funktionella avvikelser i munhåla och svalg. Behov fanns av att utöka befintliga normdata för testet SVANTE vilket motiverade föreliggande studie där normdata från ytterligare 30 barn i åldersgruppen sju år (6;6?7;3) med typisk utveckling samlades in. Vid sju års ålder förväntas talet vara fullt utvecklat (Bjar, 2003) men en viss variation i artikulation förekommer dock i jämförelse med vuxet uttal (Murdoch et al., 2012), och om avvikelse föreligger är detta snarare av fonetisk än fonologisk karaktär. /s/- och /r/- ljud har en tendens att utvecklas senare och avvikelser av dessa kan förekomma i denna åldersgrupp (Linell & Jennische, 1980).Studiegruppen bestod av förskolebarn och barn i första klass från tre kommunala skolor.

I studien har mätningar gjorts i den stora konsertsalen i Kulturens hus för att undersöka om ljudnivåvariationen mellan olika åskådarplatser i lokalen kan utgöra en hörselskaderisk. Ljudkartor har sammanställts över konsertsalens parkettsektion som illustrerar ljudnivåvariationen mellan tersbanden 20Hz-12,5kHz, samt den A-vägda ekvivalenta och maximala ljudnivån. En uppskattning av ljudnivåns beroende av avståndet från scen har gjorts vid ett antal punkter runt om i hela konsertsalen. Sammanlagt har tre konserthusbesök gjorts, där en mindre analys av konsertmiljön genomfördes vid första besöket. Mätningar gjordes i samband med två efterkommande tillfällen.