En elementär beståndsdel av en fungerande marknad är tillförlitlig finansiell information. Ämnet Earnings Management består av olika teorier och metoder för att mäta manipulationer av den finansiella informationen som redovisas av bolag. Anledningen till manipulationer beror bland annat på agentproblemet mellan bolag och intressenter. Bolag (eller tillämparen) har incitament att vilseleda sina intressenter genom redovisningen för att nå fördelar. Ett sätt att motverka agentproblemet och kvalitetssäkra redovisningen är att låta en revisor genomföra revision på bolagets räkenskaper.

EG?rättens fjärde direktiv tillåter att vissa mindre bolag undantas från revisionsplikten. De enskilda medlemsländerna får själva avgöra huruvida revisionsplikten för små bolag skall tillämpas. Inom EU är det bara en minoritet som fortfarande har kvar revisionsplikten för små företag. Idag förs en diskussion i Sverige om den nuvarande revisionsplikten för små aktiebolag skall avskaffas.

EG–rättens fjärde direktiv tillåter att vissa mindre bolag undantas från revisionsplikten. De enskilda medlemsländerna får själva avgöra huruvida revisionsplikten för små bolag skall tillämpas. Inom EU är det bara en minoritet som fortfarande har kvar revisionsplikten för små företag. Idag förs en diskussion i Sverige om den nuvarande revisionsplikten för små aktiebolag skall avskaffas. Revisionens syfte är att säkerställa trovärdigheten i den information som företagen presenterar.

Sakrätten är ett rättsområde som är sparsamt reglerat i svensk lag. Vad som gäller i de sakrättsliga konflikterna är huvudsakligen reglerat i praxis och doktrin. När det gäller aktiebolag som är inblandade i sakrättsliga konflikter med en kontrahents kontrahent eller med en kontrahents borgenärer, är rättsläget tämligen oklart. I denna uppsats ämnar jag lämna en redogörelse för huruvida jag anser att ett aktiebolags rätt att återfå egendom på grund av en värdeöverföringsmottagares eller en kontrahents återbäringsskyldighet bör vara sakrättsligt skyddat och därmed om ogiltighet bör ha sakrättsliga verkningar. Frågan om det finns ett sakrättsligt skydd är likställd med frågorna om det existerar en vindikationsrätt eller en separationsrätt hos bolaget.

Styrelsen och revisorn i ett aktiebolag har ett parallellt ansvar som främst aktualiseras vid skadeståndstalan när båda bolagsorganen på något sätt varit inblandade. ABL uppställer en ansvarsfördelning som anger att styrelsen är ansvarig för bolagets organisation och förvaltning. Styrelsen har även till uppgift att se till bolagets ekonomiska förhållande och det ska ske fortlöpande. Styrelsens ansvarsområden framgår av 8 kap 4 § ABL. Revisorn däremot, som är ett oberoende organ i förhållande till bolaget, deltar inte i bolagets förvaltning.

I april 2008 presenterades det andra delbetänkandet av tre som ingår i utredningen ?Utredningen om revisorer och revision?. I det andra delbetänkandet, som har fått namnet ?Avskaffande av revisionsplikten?, föreslår utredningen att över 96 % av alla aktiebolag i Sverige inte kommer att omfattas av den lagstadgade revisionsplikten efter juni 2010. Utredningen har sin grund i en harmoniseringsprocess som pågår inom EU för att likställa revisionen för företagen mellan medlemsländerna.

Problem och bakgrund: Revisionsplikt för samtliga aktiebolag infördes i Sverige 1983. Bakgrunden var att förhindra och minska ekonomisk brottslighet, dock utan hänsyn till nytta och kostnad och vad detta skulle innebära ur ett företagsperspektiv. Då det idag diskuteras allt mer kring de kostnader revisionsplikten medför och att det eventuellt inte borde vara lika regler för ett litet enmansbolag som för större aktiebolag ansåg författarna att det vore intressant att undersöka vad de Mindre aktiebolagen själva anser om nytta och kostnad med revision. Utifrån denna diskussion utformades problemformuleringen: ?Vad anser K2-företag om nyttan med revision i förhållande till de kostnader som uppstår??.Syfte: Syftet med studien var att utröna vad K2-företag i Västra Götalands län anser om erhållen nytta av revision i förhållande till de kostnader som uppstår.

Huvudsyftet med föreliggande uppsats är att utreda huruvida dagens minoritetsregler i ABL medför en risk för minoritetsmissbruk samt vilka lösningar som kan finnas på detta problem. Även det generella syftet och funktionaliteten hos minoritetsskyddsreglerna skall undersökas. Inom ramen för uppsatsens problemformulering skall även utredas huruvida någon annan reglering än lagstiftning är tänkbar på detta område. I ett aktiebolag ligger bestämmanderätten på bolagsstämman hos majoriteten. I och med denna majoritetsprincip behövs ett skyddsregelverk för minoritetsaktieägarna för att undvika att dessa blir överkörda av majoriteten.

Syftet med denna rapport är att undersöka om datalager, en sorts databas som fungerar som beslutsstödssystem, kan användas av mindre företag och organisationer inom en snar framtid. Datalager har tidigare varit en fråga främst för stora företag. Mindre företag nämns sällan i datalagersammanhang. Datalagerteknologin är ny vilket gör att den fortfarande utvecklas i hög takt.Svaret söks genom en litteraturstudie samt en empirisk studie. I den senare tillfrågas ett antal datalagerutvecklare.

Rent historisk har revision funnits i enkla former sedan handelskompanier bildats i början av 1700-talet. Men redan i 1895 års aktiebolagslag (ABL) ställdes det krav på revision i aktiebolag. De flesta medlemsländerna i EU har valt att gå ifrån en lagstadgad revisionsplikt för små aktiebolag då kostnaden anses överväga nyttan. Bland EU/EES länderna är det idag Norge, Malta och Sverige som har revisionsplikten kvar för små aktiebolag. Diskussioner kring revisionspliktens avskaffande i Sverige kom till stånd först då Svenskt Näringsliv la fram sitt förslag till justitiedepartementet år 2005.

Ett förslag om att befria de allra minsta aktiebolagen från det lagstadgade kravet på revision ligger under utredning. Vilka företag som kommer att beröras är ännu inte fastställt men professorerna Thorell & Norberg har givet ett förslag att det är de företag med en omsättning på högst tre miljoner som kommer påverkas.Ett aktiebolag omges av flera intressenter och vi har i vår kvalitativa studie valt att intressera oss för en intressent: banken och hur deras kreditbedömningsprocess kommer att beröras om de minsta aktiebolagen undantas från revisionsplikten. Vi har även försökt skapa en uppfattning av hur en kreditbedömning går till idag samt reda ut i vilken omfattning reviderade räkenskaper används. Vår uppsats utgår ifrån en deduktiv ansats med en teoretisk utgångspunkt för att fånga upp studiens syfte.Studien visar att banktjänstemännen i stor utsträckning använder reviderat material men att den kompletteras med mjuk information. Det framkom även av undersökningen att kreditbedömning i hög grad bygger på personen bakom företaget, vilket påvisar att reviderat material och mjuk information likställs vid en kreditbedömning.

Krav på revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige infördes år 1983. Denlagstadgade revisionen har som krav att företagets förvaltning ska granskas,detta gör revisionen mer omfattande i Sverige än vad den är i andra länder. IEU är det idag få länder som har kvar revisionsplikten. Så som det ser utidag kommer revisionsplikten för mikroföretag förmodligen att avskaffas iSverige. Med mikroföretag menas aktiebolag med en omsättning på högst tremiljoner SEK.

I samband med den stora Enron-skandalen i USA, då företagets revisor hjälpte till att undangömma stora skulder från dess aktieägare, blossade än en gång debatten om revisorers oberoende upp. Några av de faktorer som enligt tidigare forskning ofta påverkar revisorns oberoende är storleken på arvodet, längden på revisionsuppdraget och det reviderade företagets storlek. I vår studie kartlägger vi andelen utfärdade going concern-varningar bland finansiellt stressade företag som fortlevt samt prövar om finansiellt stressade företag som för första gången erhållit en GC-varning är mer benägna att byta revisor än andra finansiellt stressade företag som inte erhållit någon varning. Vidare prövar vi om finansiellt stressade företag är mindre benägna att byta revisor om de haft sin revisor under en längre period. Studien avslutas med att vi kontrollerar om de revisorer som har utfärdat en going concern-varning till finansiellt stressade företag som inte gått i konkurs förlorar mer i uteblivet arvode än de revisorer som inte utfärdar någon varning.

Den internationella marknaden skapar ett behov för harmoniserade redovisnings och revisionsregler. Sverige har i mångt och mycket anpassat sig till internationella standarder och revisionsplikten är en i raden av föremål som är uppmärksammat för en debatt med Svenskt Näringsliv som företrädare. Med anledning av detta har det pågått en intensiv debatt om revisionspliktens vara eller icke vara för Mindre aktiebolag. Genom att studera vad som hänt i England efter avskaffandet av revisionsplikten kunde vi göra jämförelser mot Sverige och få en förståelse för hur revisionsbyråer och deras klienter kan påverkas. Vi valde att göra en fallstudie med tre olika kategorier av intressenter för att få deras aspekter samt deras förväntningar utifrån problemet.

I samband med den stora Enron-skandalen i USA, då företagets revisor hjälpte till att undangömma stora skulder från dess aktieägare, blossade än en gång debatten om revisorers oberoende upp. Några av de faktorer som enligt tidigare forskning ofta påverkar revisorns oberoende är storleken på arvodet, längden på revisionsuppdraget och det reviderade företagets storlek. I vår studie kartlägger vi andelen utfärdade going concern-varningar bland finansiellt stressade företag som fortlevt samt prövar om finansiellt stressade företag som för första gången erhållit en GC-varning är mer benägna att byta revisor än andra finansiellt stressade företag som inte erhållit någon varning. Vidare prövar vi om finansiellt stressade företag är mindre benägna att byta revisor om de haft sin revisor under en längre period. Studien avslutas med att vi kontrollerar om de revisorer som har utfärdat en going concern-varning till finansiellt stressade företag som inte gått i konkurs förlorar mer i uteblivet arvode än de revisorer som inte utfärdar någon varning.