Bakgrund: Sedan den 1 januari 1983 har alla aktiebolag i Sverige revisionsplikt. I dagsläget råder en debatt såtillvida om Sverige borde utnyttja EG:s fjärde bolagsdirektiv och undanta vissa företag från kravet på revision. Inlägg i debatten håller kostnaden som främsta argument till ett avskaffande av revisionsplikten, andra menar att revisionspliktens brottsförebyggande verkan är stor och att den därför bör behållas.Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur småföretagare ställer sig till ett eventuellt slopande av revisionsplikten. Vi vill även utreda vilka specifika faktorer som påverkar företagens syn på revision. Med syn menar vi vilka för- och nackdelar företagen anser att revision medför.

Att finansiera nystartade företag med externt kapital kan vara problematiskt, två vanliga sätt att erhålla externt kapital är genom banklån och riskkapital. Syftet med denna uppsats har därför varit att undersöka vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, år 2009, hur banker och riskkapitalbolag agerar vid finansiering av nystartade aktiebolag, samt om finanskrisen kan komma att medföra förändringar i finansieringsbeslut. Utgångspunkten i uppsatsen är ett hermeneutiskt synsätt samt en kvalitativ metod. Sju intervjuer har gjorts; med två nystartade aktiebolag, tre banker samt två riskkapitalbolag.Då vi sett till vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, har vi sett att aktiebolag, utöver banklån och riskkapital även har goda möjligheter att finansieras genom andra externa källor, såsom statlig finansiering. Att beviljas banklån eller finansieras genom riskkapital anser vi inte vara lika problematiskt som referensramen föreskriver.

Studien utfördes mot bakgrund av hur den globala finanskrisen, som startade i USA under 2007, påverkade svenska företag. Syftet med studien var att undersöka om svenska företag kan påverka hur de klarar en finansiell kris genom att arbeta med komponenter i den finansiella strategin. En kvantitativ undersökning genomfördes på 59 svenska publika aktiebolag där samband testades mellan riskrelaterade variabler ur den finansiella strategin och variabler som mäter hur företag klarat sig under krisåret 2008. I undersökningen testades soliditet, likviditet, kassalikviditet, andel finansiella tillgångar och andel lager, som delar ur den finansiella strategin. Studien visar att kapitalstrukturhantering, kapitalbudgetering (i form av andel finansiella tillgångar) och rörelsekapitalhantering är alla delar ur den finansiella strategin som visats betydande.

Bakgrund och problem: Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige vilket innebar att ca 70 % av alla aktiebolag i Sverige inte längre var tvingade till revision. Detta påverkade revisionsbolagens förutsättningar och vi frågar oss hur de har tagit sig an den nya marknaden där en stor del av deras kundstock inte längre är tvingade att revideras. Vi har kommit fram till dessa frågeställningar: Hur har slopandet av revisionsplikten påverkat och förändrat de små revisionsbolagens arbetssätt? Hur förbereder de sig för ett eventuellt förändrat gränsvärde? Syfte: Syftet med vårt arbete är att utifrån revisorns perspektiv belysa vilka förändringar den avskaffade revisionsplikten för små aktiebolag har medfört för de små revisionsbyråerna. Vi vill också belysa hur revisorns roll kan komma att förändras i framtiden om Sverige väljer EU:s maximal tröskelvärde för att slippa revisionsplikt eller att gränsvärdet förändras på annat sätt.

This paper examines the power producing dams along the Ume-river as an integral part of and a result from the urbanization process in Sweden during industrial capitalism. The aim of the paper is to contribute to the knowledge of the urbanization process in Sweden in general and of its traces along the Ume river in the county of Västerbotten in particular. The paper applies the theory of concentrated urbanization and extended urbanization put forward by Neil Brenner and Christian Schmid (2015) and argues that the building of power producing dams along the Ume-river is part of an extended urbanization process. This becomes particularly evident when examining the vast physical structures that is the dams, situated in an otherwise remote and sparsely populated area. These vast physical structures are also very well connected to a nation wide electric grid that has connections to bordering countries as well.

Revision har funnits länge men intern kontroll är något som har blivit mer uppmärksammat på senare tid i och med ett antal bolagsskandaler i USA. Intern kontroll är något som alla bolag bör ha och variationen är stor mellan bolagen. I svensk lagstiftning är den reglerad i 8 kap 4§ Aktiebolagslagen, men den är inte uttömmande. Det finns dock rekommendationer för större aktiebolag att tillämpa som exempelvis Svensk kod för bolagsstyrning.I mindre bolag som har ett fåtal ägare vilka även är aktiva i bolaget kan problem uppstå. Om inte en god intern kontroll finns inom bolaget måste intressenterna förlita sig mer på att revisorn upptäcker väsentliga fel vid revisionen.

Bakgrund: I Sveriges kommuner har det uppmärksammats ekonomisk misskötsel ochoegentligheter som har kommit att leda till en utformning av riktlinjer för bolagsstyrning ikommun- och landstingsägda bolag. Revisionen har en viktig funktion då de ska utvärdera,kontrollera och följa upp systemet för bolagsstyrning. Till en början omfattade den kommunalarevisionen endast räkenskapsgranskning, men i samband med att Sverige blev medlem i EUinfördes direktiv om att endast auktoriserade revisorer fick granska de ekonomiskaräkenskaperna. Därmed fick de kommunala revisorerna en annan roll. De intog rollen somlekmannarevisorer och fick i uppgift att granska de kommunala bolagens verksamhet utifrånkommunens mål och intentioner.Syfte: Studiens syfte är att kartlägga hur revisionen yttrar sig i kommunala aktiebolag.

Små aktiebolag har ofta lite resurser och företagarna har då själva ansvaret för deras bolags riskhantering. En enskild risk kan få stora negativa konsekvenser för små bolag och det är därför viktigt att företagarna arbetar med riskhantering. En revisor kan vara värdefull och exempelvis bidra med nya synvinklar gällande vilka risker bolaget står inför. Att ett bolag anses legitimt är viktigt för att det ska kunna bedriva sin verksamhet framgångsrikt. Ett sätt att uppnå legitimitet mot kreditgivare är genom att skicka signaler till dem.

EU vill minska den administrativa bördan med 25 procent för företag inom EU, detta för att de skall bli mer konkurrenskraftiga i den allt mer globaliserade ekonomin. Ett led i detta arbete är att ta bort revisionsplikten för vissa aktiebolag. Svenska statens offentliga utredningar har tagit fram ett förslag om ett avskaffande av revisionsplikten för aktiebolag. Om de inte överskrider någon utav nedanstående punkter, behöver inte företaget revideras utav en revisor.? Balansomslutning på 41,5 miljoner kronor? Nettoomsättning på 83 miljoner kronor? Fler anställda än 50(SOU 2008:32)Det mesta tyder på att förslaget kommer att gå igenom vilket i så fall skulle innebära att endast cirka fyra procent av aktiebolagen skulle vara tvungna att anlita en revisor.Syftet med studien är att studera hur företag noterade på oreglerade handelsplatser kommer att agera om förslaget att avskaffa revisionsplikten blir verklighet.För att kunna göra vår studie har vi använt oss av sekundärdata såväl som primärdata.

I Sverige är revisionsplikten lagstadgad för alla aktiebolag, oavsett storlek på företaget. Svenskt Näringsliv har föreslagit att revisionsplikten bör slopas i små och medelstora aktiebolag för att minska både kostnader och administrativt arbete för de mindre bolagen. Men hur ställer sig revisorerna till detta? Syftet med uppsatsen är att se vilka konsekvenser en slopad revisionsplikt får på företagens redovisning samt ta reda på om hypotesen om att revisorer vill ha en oförändrar revisionsplikt håller. Uppsatsen bygger på en deduktiv metod vilket innebär att utgångspunkten är befintlig teori i ämnet.

Bakgrund och problem: Alla små aktiebolag har utbyten med olika intressenter och varje utbyte innebär en viss transaktionskostnad. Revisorns funktioner sänker denna transaktionskostnad genom att minska osäkerheten. När revisorn plockas bort från utbytena riskerar transaktionskostnaderna att förändras. De kan öka, minska eller omfördelas till den andra utbytesparten.Syfte: Studiens syfte är att utreda vilka effekter avskaffandet av revisionsplikten har fått på kostnaderna för utbyten mellan små aktiebolag och deras intressenter.Metod: I studien tillämpas en deduktiv ansats. Först gjordes en förstudie med fem personer från var och en av intressentgrupperna: ägare, långivare, leverantörer och kunder.

Syfte:Syftet med vår utredning är att ta reda på vilken attityd små aktiebolag har inför avskaffandet av revisionsplikten. Vi vill dessutom ta reda på vilken betydelse revisorn kommer att ha i framtiden i dessa bolag, kommer det att vara som idag eller om en förändring kommer att ske. Metod:Undersökningen använder en kvalitativ metod där intervjuerna utformas på ett semi-strukturerat sätt. Frågorna som används vid intervjuerna har utformats genom den offentliga debatt som finns, som även arbetet belyser. Teoretiska perspektiv:För att förstå innebörden med att avskaffa revisionsplikten har vi valt att belysa den institutionella teorin samt Puxty et al (1987) och Jönssons (1991) artiklar i undersökningen.

Bakgrund: Behovet av bolagsstyrning är stort för mindre familjeföretag, då det kan hjälpa dem att hantera deras komplexa omvärld. Framförallt är det styrelsen som har en viktig roll när det gäller bolagsstyrning i familjeföretag. Ett aktivt styrelsearbete är viktigt för att de ska kunna stå sig i den ökande globala konkurrensen. En extern styrelseledamot kan bidra till ett aktivt och effektivt styrelsearbete och därmed ge företaget konkurrensfördelar. Det finns dock vissa problem förknippade med tillsättandet av externa styrelseledamöter som kan påverka valet att ta in utomstående i styrelsen.

Flera år av skandaler i stora internationella aktiebolag och sviket förtroende på finansmarknaden har tvingat den amerikanska finansmyndigheten att ta till drastiska åtgärder i form av den nya lagstiftningen Sarbanes-Oxley Act. Innan årets slut ska den nya lagen tillämpas på svenska bolag..

För omvärlden kom Enrons krasch som en chock men det fanns de som visste vad som pågick inom bolaget. Bland annat var ansvarig revisor införstådd med de finansiella svårigheterna men valde ändå att inte påpeka detta i revisionsberättelsen. Flera studier indikerar att detta är fallet även för andra bolag då resultaten visade på en liten andel going-concern utlåtanden trots hotande konkurs. Det här väcker tankar om revisorns utlåtande verkligen ska ses som en garanti. Enron-skandalen väckte även frågor kring revisorns oberoende då det framkom att samma revisor reviderat bolaget i flera år.