Västerländsk Mindfulnessmeditation har sina rötter i tusenårig buddhistisk tradition, främst genom vipassana- och zentraditionerna. Senaste tiden har mindfulness ökat i popularitet och blivit en accepterad klinisk metod i former som mindfulness based stress reduction. Möjligheten att undersöka dess effekter genom neurovetenskapliga metoder bidrar med intressant och viktig forskning om mänskligt välbefinnande. Dock har tidigare studier visat på bristande samstämmighet vad gäller resultat och metod. Uppsatsen är en litteraturstudie där det huvudsakliga syftet är att utifrån nyare studier undersöka de tydligaste effekterna på hjärnfunktion och struktur av långvarigt praktiserande av mindfulness utifrån vipassana- och zenmeditation.

Bakgrund: Meditation har utövats i över 5000 år på grund av de positivaeffekterna på hälsa och välbefinnande. ?Mindfulness? har kommit till våra länderfrämst genom Mindfulnessbaserade interventioner. Studier har visat effekt påbland annat stress, ångest och depression. Missbruk och beroende kommer sällanensamt.

De nya och bättre behandlingsmetoder som utvecklats har gjort att vi idag kan överleva de sjukdomar som tidigare haft hög dödlig utgång vilket bl.a. resulterat i att människor idag lever sina fortsatta liv med en kronisk sjukdom. Ett vanligt förekommande symtom till följd av att leva ett liv med långvarig sjukdom är smärta, vilket är ett komplext och multidimensionellt fenomen förenat med emotionella och psykologiska reaktioner.Vi, som författare till denna litteraturstudie, har i möten med patienter reagerat på att fokus ofta ligger på att behandla den medicinska diagnosen och de uppenbara fysiska symtomen av sjukdomen, istället för att se själva personen bakom sjukdomen, vilket visar på att den biomedicinska prägel som i många år dominerat vårdorganisationen fortfarande håller i sig. Detta anser vi som blivande sjuksköterskor vara otillräckligt. Dessa erfarenheter väckte därmed en nyfikenhet huruvida Mindfulnessmeditation skulle kunna fungera som ett komplement till den traditionella medicinska behandlingen vid olika smärttillstånd.

Bakgrund: Sömn är ett fenomen som alla upplever. Den utgör cirka en tredjedel av våra liv. Många gånger reflekterar vi inte över vår sömn och våra sömnvanor. Fysiologiska faktorer som tillkommer under en sjukhusvistelse tvingar patienter på en dålig sömnhygien. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att identifiera icke farmakologiska åtgärder gällande ljud, ljus, aktivitet, rutiner och temperatur samt hur sjuksköterskan kan tillämpa dessa vid fysiologisk störd nattsömn på sjukhus. Metod: Databassökningarna har utförts i Cinahl, Medline och Pubmed. I litteraturstudien granskas tretton kvantitativa studier och en meta-analys. Resultat: Resultatet uppvisar ett antal åtgärder för att främja sömn.

Västerländsk Mindfulnessmeditation har sina rötter i tusenårig buddhistisk tradition, främst genom vipassana- och zentraditionerna. Senaste tiden har mindfulness ökat i popularitet och blivit en accepterad klinisk metod i former som mindfulness based stress reduction. Möjligheten att undersöka dess effekter genom neurovetenskapliga metoder bidrar med intressant och viktig forskning om mänskligt välbefinnande. Dock har tidigare studier visat på bristande samstämmighet vad gäller resultat och metod. Uppsatsen är en litteraturstudie där det huvudsakliga syftet är att utifrån nyare studier undersöka de tydligaste effekterna på hjärnfunktion och struktur av långvarigt praktiserande av mindfulness utifrån vipassana- och zenmeditation.