Andelen individer med demenshandikapp kommer att öka som en följd av den ökande andelen äldre i vårt land. Den största gruppen vårdgivare till individer med demenssjukdom utgörs av makar. Denna informella vård sker ofta mer eller mindre osynligt och genomförs i tystnad. Att vara anhörig till en individ med demenssjukdom förknippas ofta med fysiska, emotionella, sociala och finansiella bördor. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning arbetsterapeuter i Skånes mindre kommuner, med invånarantal under 30 000, kommer i kontakt med anhöriga till dementa i sitt yrke.

Övervikt och fetma växer sig allt större runt om i världen. Ca 25 % av 10-åringarna i Sverige är överviktiga och 4 % lider av fetma. Denna litteraturstudie belyser interventionsprogram mot övervikt och fetma samt upplevelser kring övervikt hos ungdomar och erfarenheter av arbete med övervikt och fetma . Denna studie visar att beteendemodifierad behandling med fokus på kost- och aktivitetsråd var den vanligaste strategin. Interventionsprogrammen erbjuder föräldramedverkan och utbildning av olika slag.

Bakgrund: Det sker en ökning i västvärlden av gravida kvinnor som är överviktiga eller lider av fetma. Närmare 40 procent av de gravida i Sverige är överviktiga och drygt 10 procent är feta. Så många som en tredjedel av gravida kvinnor klassas som fysiskt inaktiva. Detta gör området folkhälsovetenskapligt relevant då fysisk inaktivitet och övervikt har samband med flera folksjukdomar. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur fysisk aktivitet främjas hos gravida kvinnor.

Malnutrition är vanligt förekommande hos personer med demenssjukdomar och för denna utsatta grupp är det av vikt att fokusera på nutrition och omvårdnadsåtgärder. Syftet med ddenna litteraturstudie är att belysa malnutrition och riskfaktorer ho dementa personer samt beskriva vad sjuksköterskan bör vara uppmärksam på i sitt arbete för att förebygga malnutrition och hur bättre nutritionsstatus kan uppnås. Metoden i arbetet är en litteraturstudie i vilken 9 kvantitativa artiklar och 1 kantitativ/kvalitativ studie granskats ur ett vetenskapligt perspektiv. Resultatet presenteras utifrån tre huvudområden: nutritionsproblem och tillhörande faktorer,utbildning samt interventioner. Tillsammans visar de på förekomst av malnutrition och att det via utbildning och åtgärder går att påverka nutritionsstatus hos dementa personer.

  Syfte: Syftet med uppsatsen var att kartlägga metoder som beskrivits i vetenskaplig litteratur om behandling vid ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum, med särskilt fokus på arbetsterapeutens roll.Metod: Systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Amed, Cinahl, Medline, PsychInfo samt PubMed. Ett flertal kombinationer av sökord användes. Sammanlagt valdes tio artiklar ut till resultatet efter granskning och värdering.Resultat: Vi har funnit att ett flertal behandlingsmetoder används i olika kombinationer för att utforma interventioner som adresserar olika aspekter inom problemområdet. I huvudsak kan metoderna för behandling av ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum indelas i sensoriska och beteendemässiga metoder.Slutsats: Slutsatsen av vårt resultat är att det finns många olika tänkbara metoder som kan användas i olika kombinationer i interventioner för behandling av barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med ätstörningsproblematik.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av att använda instrumentet Mini Mental Test (MMT) vid utredning och interventioner för personer med demens. Inklusionskriterier för att delta i studien var att deltagarna ska vara legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom landsting eller kommun i Kalmar-, Östergötlands- och Västernorrlands län, samt att deltagarna har erfarenhet av instrumentet Mini Mental Test vid utredning och interventioner för personer med demens. Totalt medverkade sju arbetsterapeuter i studien. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide och insamlad data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analys av data resulterade i tre kategorier ?Logiskt men inte tillräckligt?, ?Användandet av resultatet för arbetsterapeuter och andra professioner? och ?Faktorer som påverkar och vikten av förberedelse?.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva aktuell forskning om vilka faktorer som bidrar till bristfällig munvård hos vårdtagare på äldreboenden. Vidare var syftet att beskriva vilka interventioner som har genomförts för att förbättra munvården på äldreboenden samt effekter och erfarenheter av dessa. Metod: Sökningar har genomförts i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats har sökts och sedan kvalitetsgranskats enligt Högskolan Dalarnas modifierade granskningsmallar. Resultat: Faktorer som bidrar till en bristfällig munvård var bland annat; motvilja från vårdtagaren, munvård ansågs som motbjudande av omvårdnadspersonal, låg prioritering av munvård, brist på kunskap om munvård hos omvårdnadspersonal och brist på rutiner för munvård.

Omvårdnad av en person med demenssjukdom ställer andra krav på vårdaren än omvårdnad av en kognitivt frisk person. En person med demenssjukdom drabbas av personlighets förändring vilket medför ett förändrat beteende bland annat i form av bristande självinsikt, oro och brister i förmågan att förstå konsekvenser av sitt handlande. Syftet med kunskapsöversikten var att sammanställa kunskap om olika åtgärder som kan tillämpas för att minska oro hos personer med demenssjukdom. Resultatet visade att sättet att kommunicera och personcentrerad vård är faktorer som påverkar agitationsbeteende hos en person med demenssjukdom. För att bemöta en person med demenssjukdom är det av betydelse hur vårdpersonal kommunicerar med den demenssjuke för att inte förhöja agitations beteende.

Bristande medvetenhet är vanligt till följd av stroke och anses vara ett hinder i rehabiliteringen, därför är en grundsten i rehabiliteringsprocessen att söka medvetandegöra klienten. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för att öka klienters medvetenhet efter stroke. En kvalitativ ansats valdes och datainsamlig gjordes genom intervjuer med sex arbetsterapeuter verksamma inom strokerehabilitering. Data analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två kategorier med tillhörande underkategorier. Dessa var Strategier för att medvetandegöra samt Att anpassa strategier till framgångar och utmaningar i processen.

SyfteÖvergripande syfte i studien är att undersöka vad som är möjligt att tillämpa av systemteori i interventionsstudier för barn i behov av särskilt stöd samt vilka teoretiska och praktiska implikationer det kan få för interventioner för dessa barn. MetodEn ideal systemteoretisk intervention konstruerades, med hjälp av generell systemteori och dynamisk systemteori för att användas som ett verktyg för analys. Därefter vidtog en systematisk litteraturstudie baserat på ett hermeneutiskt och systemteoretiskt angreppssätt. ResultatResultat av litteraturundersökningen blev att endast tre artiklar inkluderades. Dessa artiklar analyserades i jämförelse med den ideala systemteoretiska interventionen. Analysen visar att systemteori fortfarande används på ett övergripande sätt och att man i interventionerna inte använder systemteori under hela interventionsprocessen.Aspekter som saknades i interventionerna är ekologisk validitet, reaktivitet och systemkarakteristika. Lite förenklat innebär detta att man inte beaktar de processer som pågår i relationen mellan det specifika barnet och en specifik kontext.

Demensrelaterad agitation a?r ett pa?frestande tillsta?nd som inneba?r en fo?rsa?mrad livskvalitet fo?r den demenssjuke personen. Eftersom la?kemedel har liten effekt, rekommenderas icke- farmakologiska interventioner som fo?rshandval vid behandling. Syfte: Att studera omva?rdnadsinterventioner och dess effekt vid demensrelaterad agitation.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av miljöns betydelse för att främja meningsfulla aktiviteter vid rehabilitering i hemmet. Sju arbetsterapeuter verksamma inom hemrehabilitering intervjuades. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Den fysiska miljön i hemmet stimulerar till aktivitet?, ?Personer i hemmet motiverar och skapar trygghet? och ?Hemmet som redskap för förändring?. Resultatet visade hur miljön i hemmet på olika sätt främjade meningsfulla aktiviteter för klienterna.

Allianser och interventionerEn studie av hur familjer upplevt en öppenvårdsinsatsoch hur behandlingseffekt kvarstårSammanfattningI Sverige utreds årligen uppskattningsvis 100 000 barn av socialtjänstens individ- och famil-jeomsorg och antalet strukturerade öppenvårdprogram har i det närmaste fördubblats sedan 1999. Många av dessa insatser har kommit att ersätta den traditionella institutionsvården. I och med ökningen av att antalet unga som numera hamnar i strukturerade öppenvårdsprogram behövs mer kunskap om såväl innehåll som resultat. Denna studies syfte är att undersöka och belysa en öppenvårdsverksamhets, i en mellansvensk kommun, innehåll d.v.s. vilka föränd-ringar som familjerna kan beskriva har skett samt om positiva förändringar kvarstår efter be-handling.

Den p?g?ende nedg?ngen i svenska elevers l?sf?rst?else, dokumenterad i internationella studier som PIRLS och PISA, har v?ckt oro kring utbildningssystemets effektivitet. En aktuell utredning betonar att kognitionsvetenskap saknas i l?rarutbildningarna (SOU 2024:81). Denna metaanalys unders?ker om tr?ning av exekutiva f?rm?gor (EF), som arbetsminne, sj?lvreglering och kognitiv flexibilitet, kan f?rb?ttra elevers l?sf?rst?else.

Existentiellt lidande inom vård i livet slut är ett uppmärksammat område i dag. Syftet med litteraturöversikten är att belysa patienters upplevelser av och sjuksköterskors uppfattningar om patienters existentiella lidande under tiden från besked om obotlig sjukdom och fram tills livets slut. Dessutom avses att beskriva sjuksköterskans interventioner för att lindra lidandet samt belysa eventuella hinder för att använda dessa interventioner. Det som framkom i resultatet om patientens existentiella lidande grupperades under åtta teman: förlorad självbild, skuld och ånger, självbestämmande, hopp och hopplöshet, rädsla för döendet och döden men samtidigt en dödslängtan, mening, ensamhet och att känna sig som en börda för andra i nära relationer. Resultatet visade att det fanns många interventioner som handlade om sjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienten.