Denna uppsats handlar om stads- och landsbygdsbarns föreställningar om lantbruket. Studien är av kvalitativ ansats och empirin har samlats in med hjälp av gruppintervjuer med 37 barn i årskurs 1-2 i Skåne, på en landsbygdsskola och en stadsskola. I uppsatsen analyserar jag barnens berättelser om lantbruket och lantbrukets produkter. Mina slutsatser visar att stadsbarnen har lärt sig vad de kan om lantbruket i skolan, genom klassrumsundervisning men också genom studiebesök. Barnen i stadsskolan hade väldigt likartade berättelser om lantbruket, medan barnen på landsbygdsskolan hade betydligt mer varierande upplevelser och kunskaper.

Inledning: Denna uppsats i företagsekonomi behandlar skyltfönster ur konsumenters synvinkel. Den tidigare forskningen är inte baserad på svensk marknad och övrig litteratur i ämnet riktar sig till detaljister med råd och tips. Undersökningen i denna uppsats lyfter fram kvinnliga konsumenters åsikter och jämför med tidigare forskning och annan litteratur för att observera skillnader eller avsaknaden av dessa.Teoretisk referensram: Marknadsföring och butikskommunikation är hur detaljister når ut till konsumenterna. Butiker bör använda skyltfönster som en del av deras exponering då det är en billig och effektiv reklamplats. Med marknadsföring kan butiker påverka konsumenters köpprocess.

Jag har gjort en undersökning om lekens betydelse i förskolan. Undersökningen är kvalitativ och syftar till att genom intervjuer och observationer fastställa hur viktig leken är för barnen i förskolan. Jag har sökt svar på mina frågor hos förskollärare och intervjuat dem om deras erfarenheter och uppfattningar. Jag har slumpmässigt valt ut fyra olika lekforskare, Maria Øksnes, Birgitta Knutsdotter Olofsson, Ole Fredrik Lillemyr och Margareta Öhman. Forskarna är ganska överens om att leken är en central aspekt av barns liv och av barndomen samt att leken är ett viktigt pedagogiskt verktyg för barns lärande och utveckling.

Employer Branding är ett begrepp som fått stort genomslag i organisationer världen över. Begreppet innebäratt företag arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke i syfte att attrahera, motivera och behålla personal.Ett företag som vill utveckla sitt Employer Brand är Arizona Chemical. Arizona Chemical ligger i den lillabruksorten Sandarne strax söder om Söderhamn. Arizona Chemical har gett mig i uppdrag att ge konkretaråd på Employer Branding strategier utifrån företagets förutsättningar. Genom intervjuer med anställda harjag kartlagt organisationens problembild och belyst de behov som finns av en Employer Branding strategi.För att kunna förankra mina förslag på strategier i teori har jag gjort en forskningsöversikt över fenomenetEmployer Branding.

Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med tre medelålders kvinnor, ta del av deras upplevelser av Adventsmarknaden och friluftsmuséets Lilla Julmarknad i Gamla Linköping. Genom intervjuer och deltagande observation vid marknaderna undersöker jag på vilket sätt informanterna besöker en marknad och hur deras syn på shopping och service styr deras besök. Uppsatsen belyser hur de shoppar när de besöker en marknad, hur de ser på service och hur detta påverkar deras upplevelse. Slutsatsen av denna studie är kortfattat att de besöker marknaden, och shoppar på tre skilda sätt. De definierar och uppskattar service på olika sätt och handlar olika typer av varor.

Bricoleur, digitala varelser och brus utgör tre viktiga noder, runt vilka mitt konstnärliga arbete rör sig. Parallellt med ett antal av mina verk beskrivs dessa begrepp kortfattat..

Denna studie behandlar området butikskommunikation och hur en glas- och presentbutik kan utforma butiksmiljön utifrån kundernas rörelsebeteende.Syftet är att ge förslag på hur Cervera:s butik (Boländerna i Uppsala) kan utveckla kundflödet, dvs. få sina kunder att röra sig på en större del av butiksytan och komma i bättre kontakt med sortimentet.Informationsinsamlingen har skett genom en observationsstudie av kundernas rörelsemönster samt kompletterats med kortare kundintervjuer. Olika metoder för strategisk varuplacering har testats i butiken för att undersöka deras användbarhet.Slutsatser vi kunnat dra är att butiken kan utveckla kundflödet genom att utforma ett högervarv, dvs. ett kundvarv som går i moturs riktning. Genom att placera varor strategiskt kan kunderna lockas av att följa kundvarvet igenom butikens alla avdelningar samt komma i bättre kontakt med butikens sortiment..

Författarna har begett sig in i den akademiska världen och där sett att det finns skillnader mellan varor och tjänster och därmed lagt märke till att tjänstesidan inte är ett särdeles utforskat område. Detta gjorde att författarna kastade sig över böcker och artiklar för att lära sig mer, vilket resulterade i det område som föll dem mest i smaken, var att ta reda på hur organisationers köpprocess ser ut och vilka olika aktörer som medverkar till beslut, när organisationer köper in tjänster. Vad skulle då passa bättre än att undersöka den bransch som växer snabbast i Sverige idag, nämligen bemanningsbranschen, detta för att kunna komma med slutsatser inom ett relativt outforskat område som ligger i tiden. Intressanta slutsatser som dragits är att de undersökta organisationerna stämmer bättre överens med de äldre modellerna inom den tidigare forskningen än de nyare synsätten som är mer anpassade för att passa in i dagens samhälle..

Syftet med min undersökning har varit att ta reda på hur lärare och specialpedagoger på en skola definierar begreppet inkludering och hur de tänker kring och arbetar med inkludering av elever med diagnosen ADHD. Vidare har även syftet varit att ta reda på hur skolformen har sett ut för elever med ADHD sedan diagnosen kom. Min undersökning har varit av kvalitativ art med ostrukturerade intervjuer som metod. Mina teorier har jag tagit från relevant litteratur om ADHD, pedagogik/specialpedagogik och inkludering. Teorierna och svaren från informanterna stämmer väl överens.

Detta examensarbete handlar om hur man optimerar modellering och texturering för spelmodeller. Frågeställningen är vilka problem som kan uppstå om man inte optimerar spelmodeller, och vilka tekniker man kan använda sig av för att lösa dessa problem.Med hjälp av proffesionella datorgrafiker från det svenska spelföretaget Fatshark AB, samt mina tidigare kunskaper från kandidatutbildningen datorgrafik på Luleås tekniska universitet i Skellefteå, har jag undersökt olika tekniker och metoder för att optimera modeller i spel..

Sammanfattning I det här arbetet har jag tagit upp de romska elevernas situation i den svenska skolan. Genom intervjuer som jag har gjort försöker jag redovisa hur utbildningssituationen förändrats för romer. Under arbetets gång tar jag bland annat upp orsakerna till frånvaron i skolan, men det är mycket viktigt att veta att det inte gäller alla romer och att de inte är en homogen grupp utan individer i ett demokratiskt samhälle. Syftet med detta arbete var att skapa kunskap om de romska elevernas situation i skolan både historisk och i ett nutidsperspektiv. Frågeställningen var så här i arbetet: Har utbildningen för romer förändrats? Vad är orsaken till den stora frånvaron bland romani elever? Jag har använt och byggt mitt arbete på intervjuer som jag har genomfört med romer i olika åldersgrupper.

Under hela min tid på Konstfack har jag mer eller mindre medvetet jobbat med en slags spiritualitet. Jag har sökt en poesi i mina verk och jag har försökt nå någon form av djupare mening i livet genom mitt konsthantverk. Traditionellt sett har det här behovet av spiritualitet uppfyllts av religion men idag ser det inte ut så längre och jag är själv helt obunden avreligioner. Jag hoppas att med hjälp av mina verk försöka skapa en stämning av andlighetoch en påminnelse om vikten av spiritualitet i varje persons liv. Mina första intryck avandlighet i keramiken fann jag hos de gamla keramikerna Bernard Leach (Leach 1988) och Shoji Hamada (Peterson 2004).

: Outsourcing har blivit en mycket vanlig företeelse i det moderna samhället och textilbranschen anses vara den geografiskt mest spridda industrin i världen med produktion oftast belägen i Asien. Outsourcing till trots finns det fortfarande vissa moment i värdekedjan som i stor utsträckning utförs i butik i Sverige trots att i stort sett alla andra tillverkande och sammansättande moment utförs i fabrik i låglöneländer. Ett av dessa moment är larmning av varor. Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur larmning av konfektionsplagg går till i svenska A-läge butiker samt analysera om förflyttningen av momentet bakåt i värdekedjan skulle kunna påverka detaljhandelns tidsbudgetering och lönsamhet. Frågeställningarna för studien är: På vilket sätt påverkar larmningsmomentets placering i värdekedjan butikens tidsbudgetering? Samt: Hur påverkas butikers lönsamhet av att larmningsmomentet förflyttas bakåt i värdekedjan? Den empiriska studien är indelad i tre delar; kvantitativa observationer i form av tidsstudier utförd hos tre butiker; kvalitativa intervjuer med sex tillfrågade butikschefer; samt kvalitativa intervjuer med huvudkontor från valda modeföretag.

Den svenska frilandsproduktionen av snittblommor är minimal sedan tio år tillbaka. Det finns många miljömärkningar men det är tveksamt om konsumenterna förstår dem. Vi lever i en tid av miljödebatt och då närodlat är i ropet. Ett skäl till detta arbetes tillkomst var misstanken om att förutsättningarna för att få avsättning för svenskodlade snittblommor har förändrats. Inom ramen för detta kandidatarbete har en litteraturstudie gjorts som undersöker frågor kring produktion och produktionsförutsättningar, kulturer och kriterier för kulturval. Intervjuer har också genomförts med personer på nyckelpositioner i branschen för att kartera olika försäljningskanalers framkomlighet. Det finns generellt goda möjligheter för produktion av snittblommor på friland, med ett över året varierande sortiment.

Ökad konkurrens, leder till mer krav på företag att öka kvaliteten på de produkter de producerar. För att klara av konkurrensen krävs det bland annat en högre effektivisering i produktionen. Ett första steg är att fokusera mer på hur de producerar sina varor eller tjänster, och inte på vad de producerar. Företag bör redan i produktionen försöka utveckla och förbättra sina tjänster eller varor. För att få en kontroll över företagets produktion är det viktigt att förstå sina processer och sambandet mellan processerna, vilket bland annat kan uppnås med processledning.Syftet med denna rapport är att undersöka vilka svårigheter och problem som tjänsteföretag kan uppleva vid införande och tillämpning av processbaserat arbetssätt.