Manlighet och känslor är, historiskt sett, två sällan sammankopplade fenomen. Mannen har i stor utsträckning setts som den rationella och känslokalla av de två könen. Manlighetsidealet håller dock på att förändras och både forskning och mina informanter menar att mannen idag tillåts visa känslor i mycket större utsträckning än vad som var tillåtet i det manlighetsideal som fanns förr. I Sverige verkar det som att vi numera har androgynatet som dominerande patriarkatfas, vilket innebär mer jämlikhet och individualism. Detta verkar innebära mer frihet för mannen att välja vilka delar av manlighetsidealet han ska internalisera i sitt liv.

Manlighet och känslor är, historiskt sett, två sällan sammankopplade fenomen. Mannen har i stor utsträckning setts som den rationella och känslokalla av de två könen. Manlighetsidealet håller dock på att förändras och både forskning och mina informanter menar att mannen idag tillåts visa känslor i mycket större utsträckning än vad som var tillåtet i det manlighetsideal som fanns förr. I Sverige verkar det som att vi numera har androgynatet som dominerande patriarkatfas, vilket innebär mer jämlikhet och individualism. Detta verkar innebära mer frihet för mannen att välja vilka delar av manlighetsidealet han ska internalisera i sitt liv.

I detta arbete har jag velat utforska, utmana och utveckla mitt komponerande och musikskapande. Genom att medvetandegöra tendenser och mönster i mitt skapande utifrån en kartläggning och sammanställning av mina skrivna låtar inom folk- och världsmusikgenren, har jag formulerat nya ramar att förhålla mig till när jag ger mig i kast med mina nya kompositioner. Frågeställningar som jag utgått ifrån är: Finns det något generellt mönster i hur jag komponerar? Finns det något generellt mönster i vad jag komponerar? Kan jag utmana och utveckla mitt skrivande genom att komponera utifrån förutbestämda ramar som skiljer sig från hur jag brukar göra? Är detta möjligt att göra och samtidigt behålla det lustfyllda och det fria förhållningssättet jag har till att skriva musik? Till detta följer också tankar och reflektioner kring musikaliska parametrar så som tonart, taktart, modus och genre..

I denna studie har jag valt att fokusera på mobbning i skolan, hur personalen i skolan arbetar med att förebygga och stoppa mobbning samt vilka verktyg de använder sig av. Mobbning är en traumatisk upplevelse. Vi kan ta del av historier om barn som är mobbade, eller varit utsatta för det i exempelvis radio, tv och i självbiografier. Ibland får vi höra om barn som inte får den hjälp de ha rätt till. Skolan och vuxna sviker dem när de behövs som mest.

Detta examensarbete lyfter fram feminism i relation till socialt arbete. Mitt syfte var att se huruvida feminism är en del av den könsseparatistiska missbruksvården. Om könsseparatismen är feministisk samt om det finns en förändrigsträvan i arbetet. För att besvara mina frågeställningar har jag samlat in material samt genomfört tre temastrukturerade intervjuer. Mina informanter arbetar eller har arbetat inom den könsseparatistiska missbruksvården.

Jag är av den uppfattningen att det idag kryllar av bra artister och låtskrivare, men många av dem får aldrig något genombrott. För att lyckas behöver man skriva ett unikt material, alternativt så behöver man redan vara ett känt varumärke som artist. Detta är kortfattat mina uppfattningar om musikbranschen i dagsläget.Hur tar man då sig fram som låtskrivare och hur kan man utvecklas? Dessa var frågeställningar som dök upp i mitt huvud efter att jag gav ut ett musikalbum våren 2012, då jag direkt konstaterade hur pass svårt jag tyckte det var, att få folk att uppmärksamma albumet.Efter detta bestämde jag mig för att ta mig själv ur min trygghetszon, och börja skriva musik med människor som jag inte känner sedan tidigare. Jag ville vidga mina vyer och få nya idéer, kanske även byta stil helt, om så skulle vara nödvändigt! Vilken var min stil? Jag bestämde mig för att skriva musik med andra, för att sedan kunna undersöka vilka eventuella fördelar respektive nackdelar som detta skulle föra med sig - i jämförelse med att skriva musiken på egen hand.

Den här rapporten beskriver mitt kandidatarbete; en stoppad möbels tillkomst och utveckling under samarbete med JARM. Den beskriver företaget, min designprocess och vårt samarbete, hur kommunikationen har fungerat och bakgrunden till samarbetet.Insamling av inspirationsmaterial, utforskande och analys av olika företags soffor och tekniska lösningar. Utformning av brief, projektplanering, mina skissetapper på papper, från enkla ideskisser till slutgiltigt förslag på modell. Skissmodeller i Solidworks arbetet med renderingar som bollats mellan mig och mina samarbetspartners. Modellens utveckling och diskussionen kring denna.

Bricoleur, digitala varelser och brus utgör tre viktiga noder, runt vilka mitt konstnärliga arbete rör sig. Parallellt med ett antal av mina verk beskrivs dessa begrepp kortfattat..

Denna uppsats handlar om hur motionärer upplever musiken under styrketräningspass vid gruppträning och vad i musiken som är motiverande. För att samla in material till uppsatsen har jag använt mig av observation, enkät och analys av musik vid ett och samma styrketräningspass på Olympen Träningscenter. Empirin har utvärderats och tolkats utifrån den motivationsteorin som utarbetats av forskarna Edward L. Deci och Richard M. Ryan från University of Rochester i New York, som kallas för Self-Determination Theory eller SDT.

Syftet med examensarbetet var att undersöka om bakgrundsmusik enligt elevers uppfattningar kan bidra till lärande i matematik. Utgångspunkten för arbetet hämtade jag från erfarenheter ur mina tidigare praktikperioder. Genom min litteraturstudie har jag funnit att detta arbetssätt finns förankrat i styrdokument och tidigare forskning. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en åttondeklass i Luleå kommun med 25 elever. Under matematiklektionerna spelade jag bakgrundsmusik ungefär 30% av lektionen.

The aim of this study is to examine if library and archive will meet professionally in digitization projects. The study has been conducted as a discourse analysis in accordance with the methods of Norman Fairclough, professor of Linguistics at Lancaster University. The texts are seen as linguistic and semiotic elements of social events that can be analyzed as parts of the social process ? discourse. The relationship between events and structures in society will be part of the social practice.The basic data derive from five public documents collected from Swedish government agencies.

This master's thesis examines the possibilities of correction and change in a classification scheme, with regard to the changes that occur in the world the classification system intends to describe.Applying a comparative method and classification theory, the classification of the example of the former Yugoslavia (1918-1941, 1945-1991), its republics and successor states, and the languages, formerly known as Serbo-Croatian are examined through a comparison of the main classes and divisions of language, geography, and history, in Dewey Decimal Classification (DDC), and Klassifikationssystem för svenska bibliotek [Classification for Swedish Libraries] (SAB). Eight editions of DDC, from 1876 to 2014, are compared to seven editions of SAB, from 1921 to 2013. The editions have been selected in order to show the changes prior to, and following, the First World War, changes after the Second World War, and changes following the collapse of Yugoslavia in 1991.The examination shows that both systems have updated their editions according to the changes in former Yugoslavia over the years. DDC has well constructed facet schedules, especially Table 2 concerning geography, but fails, in some cases, to construct a logic and hierarchical structure for the republics and languages of Yugoslavia, partly due to the fixed classes and divisions that survive from the very first edition of DDC from 1876, but also as a result of the decimal notation, and its limitations, itself.SAB seeks to construct a hierarchically logic and equal scheme for the languages, areas, and states of the former Yugoslavia. Although the facets for geography and chronology aren't as developed as the ones in DDC, the overall result is that of a logically consistent and hierarchically clear classification, with short notation codes, thanks to the alphabetic mixed notation, which allows more subdivisions than the numerals and the pure notation of DDC.This study is a two years master's thesis in Archive, Library and Museum studies..

Det här är en undersökning om holländares val att flytta till Värmland och att starta eget företag sett utifrån ett work-life balance perspektiv. De teorier som har använts är främst work-life balance teorin men även teorier som behandlar flexibilitet, arbete och att starta eget företag återfinns. Inom work-life balance går jag igenom hur olika typer av förändringar i samhället har påverkat och påverkar balansen mellan arbete och fritid. Det tas även upp olika typer av beslut och gensvar som individen kan ta och göra för att motverka obalansen, men dessa individuella beslut är på något sätt relaterade till andra, som till exempel, kommunens gensvar.Jag har använt mig av kvalitativ metod där jag intervjuat nio respondenter i min undersökning. I analys och resultat kapitlet redogör jag för mina upptäckter utifrån den analys jag gjort av mina respondenters berättelser och kopplar det till de teorier jag använt mig av.

I denna uppsats har jag valt att skriva om unga kvinnors tankar kring karriär, familjeliv och identitet. Dessa ämnen är saker som jag tror att de flesta upplever eller har upplevt att det finns många tankar och frågor kring, och jag vill genom min studie ge dessa kvinnors bild av hur man får livspusslet att gå ihop och hur tankar kring identitet, karriär och familjeliv kring detta kan se ut. Jag kommer att skriva om detta utifrån två synsätt, dels från det individuella planet, där jag utgår från mina intervjuer och berättar om mina informanters tankar, dels ur ett bredare perspektiv där jag sätter informanternas berättelser i ett större samanhang, men fokus på unga människors situation i Sverige..

Jag har genomfört en textanalys med syftet att studera utveckling och förändring av värdegrund och läroplan i två dokument: Lord Baden-Powells bok Scouting for boys (1908) och ?Bit för bit. Boken om scoutmetoden? (2005) utgiven av Svenska Scoutrådet. Som vetenskaplig litteratur har jag använt mig av läroplansanalys, värdegrundsteori och utdrag ur John Deweys pragmatism.