I detta examensarbete beskriver jag FMT ? Funktionsinriktad MusikTerapi. Mitt syfte har varit att undersöka om denna ickeverbala metod, kan stödja utvecklingen för flyktingbarn som ännu inte tillgodogjort sig det svenska språket. De fyra barnen, som alla går i förberedelseklass, visar olika symtom på traumatisk stress som kan härledas till deras erfarenheter av krig.Examensarbetet inleds med en historisk tillbakablick på musikterapi i allmänhet. Sedan beskrivs FMT-metoden ingående.

Jag vill med mitt examensarbete skapa respekt för det avvikande.Jag har utvecklat en process med intellektuell utgångspunkt i en begreppsvärld långt från möbler, i detta fall Darwins utvecklingslära om arternas uppkomst. Det har varit viktigt för mig att anta ett konstnärligt förhållningssätt, att ge mig in i någonting utan att veta vart det ska leda och att skapa bästa möjliga förutsättningar för en kreativ process. Jag har genom naturstudier, skisser, och fria associationer sökt mig fram till  mina möbelförslag.Som kommunikationsmedel har jag använt mig av skissmaterial. Min ambition har varit att ta med andra parter som hantverkare med olika kompetenser och kunskaper in i framtagningsprocessen.Ambitionen är att skapa en mer sympatisk värld genom att förtydliga och skapa respekt för det annorlunda och avvikande. Låta objekten ta form och ett möjligen eget liv.

KORTFATTAD SAMMANFATTNINGEn av de grundläggande faktorerna för kommunen i sin bostadsplanering är dess demografiska utveckling. Uppsatsens syfte är att kartlägga Södertälje kommuns nybyggnation av antalet bostäder åren 2000 till och med 2006 samt att utforska hur Södertälje kommuns bostadsplanering beaktar den demografiska utvecklingen. Jag svarar även på frågan: Planerar kommunen för de som bor där eller för dem de vill ska bo där? I metoden för att nå syftet och svara på frågeställningen har jag använt mig av kartor, diagram och textanalys. Mina huvudsakliga källor är statistik insamlad genom Statistiska centralbyrån och kommunen samt dokument som rör kommunens bostadsplanering.

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur elever med spanska som främmande språk upplever kommunikativa aktiviteter i en samtalsmodul. Frågorna är: hur viktig är elevernas exponering för de kommunikativa aktiviteterna (input) i en samtalsmodul med avseende på språkinlärning och hur viktiga är dessa aktiviteter för deras affektiva filter? Jag har använt mig av en enkät för att få svar på mina frågeställningar.                      Undersökningen har varit kvalitativ och den visar att majoriteten av informanterna anser att exponeringen för kommunikativa aktiviteter (input) i samtalsmodulen spelar en viktig roll för deras språkinlärning och de flesta upplever detta som positivt för deras kommunikativa förmåga. Informanterna upplever också att de är motiverade att delta i modulens aktiviteter eftersom modulen skapar en positiv miljö som främjar en känsla av förtroende och språklig säkerhet.  Jag drar därför slutsatsen att aktiviteter i samtalsmodulen främjar deras affektiva filter..

Arbetets syfte var att undersöka om grundskolekemiboken Kemi Lpo TEFY är "en bra kemilärobok" enligt 6 krav som jag som kemist ställde på "en bra kemilärobok". Kraven omfattade översiktlig, strukturerad, logisk, precis, lättförståelig och begriplig, tydlig, förklarande, samband förmedlande och sakligt korrekt framställning av kemin, samband till elevernas värld och till aktuella globala problem, experimentens frihetsgrader och jämställdhetsprincipen mellan könen. Anledning till undersökningen var det dåliga resultatet i ämnet kemi i den Nationella Utvärderingen av grundskolan 2003 och undersökningsmetod en värderande textanalys i samband med en enkät med högstadieelever. Resultatet är att jag anser att Kemi Lpo TEFY inte är "en bra kemilärobok" enligt mina krav och att den borde omarbetas grundligt. Elever som läser boken måste enligt min åsikt uppfatta kemi som ett svårt ämne..

Bakgrund: I skolor i Sverige och övriga världen finns ett antal elever som inte förmår att komma till skolan. Dessa elever brukar benämnas hemmasittare. Orsakerna bakom den långa ogiltiga frånvaron kan vara många och olika. Mina egna upplevelser som klassföreståndare för en hemmasittare fick mig att fundera på om eleven kunde arbeta med läroplanens centrala innehåll och nå kunskapskraven oavsett tid och plats för arbetet och om skolarbete skulle kunna göras över sociala medier. Jag reflekterade också över om det kan vara lättare att börja komma till skolan efter lång tids frånvaro om man presterar först, än att tvingas till skolan för att börja prestera.

Syftet med studien har varit att analysera grundskoleelevers syn på sin modersmålsundersvisning och dess betydelse för deras språk- och identitetsutveckling utifrån Bourdieus teori om kulturellt kapital. En kvalitativ metod har använts där fem grundskoleelever har intervjuats för att besvara mina frågeställningar. Resultatet visade att elevernas erfarenheter varierade men ett gemensamt mönster gick dock att finna. Samtliga elever uppfattade undervisningens utformning i olika utsträckningar som ansträngande och omotiverande. Detta resulterade i de flesta fallen till negativa uppfattningar om undervisningens betydelse för deras språk-och identitetsutveckling.

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur elever med spanska som främmande språk upplever kommunikativa aktiviteter i en samtalsmodul. Frågorna är: hur viktig är elevernas exponering för de kommunikativa aktiviteterna (input) i en samtalsmodul med avseende på språkinlärning och hur viktiga är dessa aktiviteter för deras affektiva filter? Jag har använt mig av en enkät för att få svar på mina frågeställningar.                      Undersökningen har varit kvalitativ och den visar att majoriteten av informanterna anser att exponeringen för kommunikativa aktiviteter (input) i samtalsmodulen spelar en viktig roll för deras språkinlärning och de flesta upplever detta som positivt för deras kommunikativa förmåga. Informanterna upplever också att de är motiverade att delta i modulens aktiviteter eftersom modulen skapar en positiv miljö som främjar en känsla av förtroende och språklig säkerhet.  Jag drar därför slutsatsen att aktiviteter i samtalsmodulen främjar deras affektiva filter..

För att prissätta optioner är val av modell en viktig fråga. I denna kandidatuppsatsbeskrivs både Black & Scholes modell och SABR-modellen. Förstnämnda modell ärenklare än SABR-modellen men bygger på antaganden som inte stämmer överens medverkligheten. Den ger heller inte någon explicit formel för den implicita volatilitetenoch predikterar inte heller på ett korrekt sätt fenomenet volatility smile vilketobserveras på marknaden.Syftet med uppsatsen är att utvärdera prestandan hos SABR-modellen ochanvändarvänligheten, samt att undersöka lite av teorin bakom modellen och vissa avdess egenskaper. Till grund för beräkningarna ligger datamaterial hämtat från NasdaqOMX Nordic.Enligt mina beräkningar är resultatet att SABR-modellen endast presterar marginelltbättre än Black & Scholes-modellen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka samband mellan upplevd hälsa och friskfaktorer samt att kartlägga effekter kring friskvårdsinsatser på arbetsplatsen. Mina frågeställningar är:I vilken grad utnyttjas friskvårdsförmåner som erbjuds på arbetsplatsen?Vilka effekter ger friskvårdsinsatserna?Hur ser samband mellan upplevd hälsa och friskfaktorer ut?För att undersöka detta har kvantitativ metod använts. 100 enkäter skickades ut. Svarsfrekvensen blev 59 %.

Studiens syfte är att utifrån både ett könsperspektiv och ett etnicitetsperspektiv se på hur ung-domars erfarenheter av våld ser ut. Finns det några likheter eller skillnader mellan svenska ungdomar/invandrarungdomar och mellan killar/tjejer? Mina frågeställningar är:? Har killar och tjejer olika erfarenheter av våld?? Har invandrarungdomar och svenska ungdomar olika erfarenheter av våld?? Söker ungdomar hjälp för det våld de upplevt och i så fall, var? Hur upplever ungdo-marna att de bemöts?? Vilken uppfattning har de professionella om ungdomars erfarenheter av våld? För att få svar på dessa frågor har jag genomfört en enkätstudie på fyra gymnasieskolor i och runt Göteborg med både praktiska och teoretiska inriktningar. 162 ungdomar har svarat på enkäten. Tre kvalitativa intervjuer har också genomförts med professionella från olika yrkes-kategorier som möter ungdomar som är brottsoffer och/eller förövare.

Syftet med studien var att identifiera faktorer i arbetet med utvisningshotade ungdomar som de anställda uppfattar som stärkande för sin känsla av sammanhang. Under arbetets gång har åtta anställda på boenden för ensamkommande ungdomar intervjuats. Den teoribakgrund som har legat bakom studien bygger på känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet i min studie visar att mina intervjupersoner har en hög känsla av sammanhang. De upplever att de har ett svårt arbete men också resurser för att klara det svåra arbetet med utvisningshotade ungdomar.

Det ha?r projektet handlar om att utveckla mitt la?tskrivande och vikten av att fa? ba?de input och output fra?n mina medmusiker och da?rigenom inspiration till att komponera och arrangera. Jag skriver la?tar i genren pop/singer-songwriter men da? jag sja?lv a?r violinist har jag valt att spela med bara stra?kinstrument och sa?ng. Bandet besta?r av mig som sjunger och spelar fiol, en cellist och en violinist som a?ven sjunger.

I denna C-uppsats i historisk arkeologi har jag valt att behandla ämnet reformationen och dess påverkan på kyrkans interiör. Jag har begränsat mig till två kyrkor i Helsingborgstrakten, Mariakyrkan som ligger mitt i Helsingborg och Raus kyrka som ligger strax utanför. Genom att titta på allmänna förändringar har jag sedan jämfört dessa med förändringarna i Mariakyrkan och Raus kyrka. De första och största förändringarna var predikstolens installation, de medeltida katolska kalkmålningarnas överkalkning och de fasta bänkarna. Dessa förändringar har också skett i mina två valda kyrkor men har dröjt en aning i Raus.

Anledningen till varför jag valde att just skriva om läs- och skrivsvårigheter är dels att fenomenet förekommer ute i skolan och dels att jag som lärare förväntas vara kompetent på området och inte minst kunna hantera det praktiskt. Mitt syfte är att i en deskriptiv litteraturstudie ge exempel på konkreta metoder för hur man kan arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter i klasserna 4-6 om man är vanlig klasslärare och då inom ramen för klassrumsundervsining. Mina övergripande frågor är: - Vad är läs- och skrivsvårigheter? - Hur yttrar sig läs- och skrivsvårigheter i skolan? - Vad finns det för olika metoder att använda sig av som vanlig lärare för att underlätta skolarbetet för elever med läs- och skrivsvårigheter? På slutet i diskussionsavsnittet tar jag upp vilka metoder jag kan tänka mig att använda mig av i mitt arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet av denna litteraturstudie är att jag tycker mig ha fått en större inblick i hur man kan arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter och att jag är en bit på väg men inser också att det i praktiken är eleven i fråga som får visa vägen för hur vi ska arbeta....