Jag har undersökt vad som har hänt med de elever som gick ut Medieprogrammet i Karlstad 1997 och 2001. Jag har även tagit reda på vad som har hänt med de elever som gick i det studieförberedande specialutformade Samhällsprogrammet med medieinriktning (Sam Media), år 2001. Syftet med undersökningen är att försöka få reda på vad en utbildning på Medieprogrammet och Sam Media i Karlstad kan leda till samt vilka upplevelser eleverna har av gymnasietiden. Mina frågeställningar handlar om varför eleverna sökte programmen, hur eleverna upplevde gymnasietiden och vad som har hänt sedan. Anledningen till att jag väljer dessa frågeställningar och elever är för att jag vill att de ska ha ett lite längre perspektiv på sin egen utbildning och en längre erfarenhet av livet.

Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda på om mina kvinnliga informanter upplevde en ökad/ förbättrad självkänsla under coaching/ samtal. Vidare var syftet att belysa den ökade positiva ökade välbefinnandet av coaching och samtal ur individ synpunkt. Samtliga kvinnor upplevde en positiv ökad upplevelse till sig själva av återkommande coaching/ samtal sessioner. Ett resultat var att alla informanter upplevde en betydligt högre grad självkänsla och välbefinnande. Kvinnorna upplevde att de alla i högre grad kände sig mer tillfredsställda mer sig själva som personer.

Syftet är att beskriva lärares erfarenheter av det pedagogiska arbetet med den digitalalärplattformen Fronter. Jag har intervjuat fyra kvinnliga och fyra manliga gymnasielärare somarbetat med lärplattformen Fronter i Jönköpings kommun. Jag har utifrån intervjuerna försöktfinna likheter och olikheter i hur lärarna betraktar Fronter som pedagogiskt verktyg, vilketpresenteras utförligare i resultat- och diskussionsdelen. Lärarnas utsagor delades in under treområden. De områden som avses är funktioner i Fronter, fördelar respektive nackdelar medFronter, samt etik och sekretess i arbetet med Fronter.Utifrån mina resultat kan jag konstatera att lärarna anser att de behöver mer stöd i sitt arbete medFronter, och att de ser plattformen som en stor möjlighet för att individualisera undervisningen.Intressant vidare forskning inom området vore att undersöka huruvida Fronter leder till ökadmåluppfyllelse för eleverna..

Syfte: Huvudsyftet med denna magisteruppsats är att genom diskursanalys av manga och intervjua bibliotekarier för att ta reda på vad manga innehåller för diskurser och teman; och sedan ta reda på om de bibliotekarierna som köper in manga reflekterar över vad de köper in.Metod: Två kvalitativa forskningsmetoderSlutsats: Manga är japanska serier och det har blivit ett populärt medium hos många barn och ungdomar på senare år. Mina studier visar att manga innehåller många olika diskurser, bl.a. diskursen om manligt/kvinnligt och många av dessa diskurser är vanliga i vår kultur också. Bibliotekariernas syn på manga är positivt, deras syn på manga kunde inte kopplas ihop med deras kunskaper om mediet. Låntagarnas förslag var det som påverkade inköpen mest, men det som också påverkade var innehållet av könssterotyper..

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieungdomars perspektiv på undervisning kring främlingsfientlighet och mångkultur. I min litteraturgenomgång har jag fångat upp vad forskningen kring dessa områden menar är relevanta. Som datainsamlingsmetod valde jag att använda mig av gruppintervjuer. Sammanlagt deltog elva elever i undersökningen. Resultatet från mina gruppintervjuer diskuteras sedan mot den forskning jag presenterat i tidigare avsnitt samt mot olika gymnasieskolans olika styrdokument.

SammanfattningDen här uppsatsen handlar om musik och språkutveckling bland förskolebarn. Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilka tankar förskolan har om musikens betydelse för språkutvecklingen, tycker de att det främst genom musiken som barnen lär sig språket eller är det genom något helt annat. För att reda på svaren på mina frågor har jag valt att göra intervjuer med fem förskolelärare på två förskolor. Alla de intervjuade tyckte att musiken var ett av de främsta sätten att lära sig språket på i förskolan och nästan alla tyckte att det var för lite med musik i förskolan och att musik är inte enbart bra för språket utan även för faktorer som koordinationen, rytmen, samarbete i grupp. Musik är ett roligt sätt att lära sig språket på, och barnen är omedvetna om att det är språket de tränar när de håller på med musik.Nyckelord: förskolan, förskolelärare, musik, språkutveckling..

Resultatet av mina studier visar tänkbara anledningar till att ny teknik inom vissa tillämpningsområden inte fått det gehör som vid första anblick skulle kunna förväntas.Genom att intervjua undervisande personal vid Växjö universitet och jämföra dessa resultat med tidigare gjorda studier inom området, undersöker jag för- och nackdelar med Internetbaserade utvärderingssystem och vad som ligger till grund för lärares val avmetod vid utvärderingar.Studien pekar på en rad fördelar med Internetbaserade enkätsystem i jämförelse med traditionella pappersenkäter, som trots sin resurskrävande arbetsprocess fortfarande är vanligare än betydligt effektivare webbenkäter.Rapportens huvudsakliga syfte är att finna orsaker till att pappersbaserade enkäter fortfarande används i en högre utsträckning än Internetbaserade utvärderingssystem vid Växjö universitet.

Denna uppsats är en jämförelse mellan den fiktiva dokumentären ?This is Spinal Tap? och tre andra dokumentärer, där jag använder mig av narratologisk analys för att besvara mina frågor kring berättarstruktur. Uppsatsen har delats upp med en narratologisk teoridel samt terminologi som förklarar och redogör för hur berättarstruktur fungerar samt en förklarning kring de olika diegetiska nivåerna. Detta leder till en ingående analysdel där jag förklarar hur ?This is Spinal Tap? samt de andra tre dokumentärerna är uppbyggda med hjälp av berättarstrukturella diagram som skildrar hur de olika diegetiska nivåerna smälter samman.

Den här uppsatsen berör hur utomeuropeiska invandrare upplever att deras etableringsaktiviteter skapar hinder och möjligheter för inträde på arbetsmarknaden, samt hur detta har berört deras identitetsskapande i det svenska samhället. I uppsatsen har jag använt mig av intervjuer och inspirerats av metoden grundad teori för att få fram och analysera empirin. Intervjuerna har utförts personligen, och mina frågeställningar i uppsatsen har varit: Vad innebär etableringsaktiviteterna för informanterna, Hur upplever de att etableringsaktiviteterna har främjat respektive motverkat deras möjlighet att få arbete och Hur upplever informanterna att detta har berört deras identitetsskapande?.

Jag har skapat en form som bygger på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga och nedsatt syn. Varje formmässigt beslut grundar sig i ett krav eller regel ur "Boverkets byggregler" och rekommendationer från personer med funktionsnedsättningar och resultat från mina experiment.Att ha tillgänglighet som utgångspunkt har varit en utmaning. Tillgänglighet är ett komplext ämne för att det skall tillfredsställa väldigt många. De som inte ser, de som ser, de som inte hör och de som hör, de som behöver ljus och de som behöver mörker osv. och alla de som skall betala för hela byggnationen.Jag tycker många gånger att medel som gör att en miljö blir tillgänglig inte hör ihop med övrig arkitektur.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka historiebruk barnförfattare använder sig av när de skriver om historia och att ta reda på vilket historiebruk barnen uppfattar i skönlitterära böcker samt vilka historiska aspekter i skönlitteraturen som barn intresserar sig för. Målet är att bli medveten om det finns ett specifikt historiebruk som lockar barn att läsa skönlitterära böcker med historiska aspekter. Jag har valt att inte direkt undersöka skönlitteraturen i undervisningen utan istället fokusera på författarnas val av historiebruk och elevernas intresse av de olika bruken. Forskningen består av kopplingar till flera olika forskningsresultat samt forskningsbaserade definitioner av historiska begrepp. För att ha möjlighet att på ett vetenskapligt sätt undersöka historiebruket i skönlitteraturen samt barnens uppfattning av historiebruk tog jag hjälp av Ulf Zanders definitioner av historiebruk i boken Fornstora dagar, moderna tider.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar av hur de skapar delaktighet och inflytande, i en kommuns förskoleverksamhet och organisation. Mina frågeställningar är hur pedagogerna beskriver sina möjligheter och hinder för att få och skapa delaktighet och inflytande, samt vilka inre och yttre faktorer som finns som påverkar möjligheten för delaktighet och inflytande. För att undersöka detta har jag valt en kvalitativ forskningsansats. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju pedagoger. Det empiriska materialet har bearbetats kvalitativt i en empirinära ansats. I resultatet såg jag att ett större fokus på processkvaliteten behöver läggas och medvetenheten behöver ökas, kring den pedagogiska dokumentationens betydelse. Sammanfattningsvis behöver den undersökta kommunens förskolor en gemensam samsyn i hela systemet i ett förståelsebaserat och tolkande perspektiv som gynnar en långsiktig och hållbar utveckling..

Jag har upplevt under mina tidigare verksamhetsförlagda utbildningsperioder (VFU) att hallen är ett rum på förskolan som inte används så aktivt, mer än till på- och avklädning. För att få en klar bild av användandet av hallen, gjorde jag en enkätundersökning med pedagoger på tre olika avdelningar. För att styrka pedagogernas tankar gjorde jag även observationer på en av förskolorna. Den insamlade empirin analyserades ur ett kvalitativt synsätt och resultatet presenterades ur ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet delades in i kapitel utifrån vad jag observerat och vad pedagogerna har svarat i enkäten.

Mitt syfte med detta arbete är att reda ut begreppen ordblindhet, dyslexi och läs- och skrivsvårigheter. Jag har sedan valt att använda definition läs- och skrivsvårigheter. I arbetet har jag undersökt hur pass väl teori stämmer överens med praktik, med tyngdpunkt på dessa orsaker, symptom, diagnos och åtgärder. Det är idag ganska oklart om vilka faktorer som är bidragande orsaker till läs- och skrivsvårigheter. Forskarna är osäkra på om läs- och skrivsvårigheter kan vara ärftligt betingat.

Syftet med min studie var att undersöka om och hur personal arbetar efter tydliggörande pedagogik kring två elever i deras vuxenliv. Det är en man och en kvinna som har diagnosen autism och utvecklingsstörning. När dessa två elever gick i gymnasiesärskolan arbetade pedagogerna med tydliggörande pedagogik. Jag har utgått från en kvalitativ fallstudie och gjort mina intervjuer med personal som arbetar med dessa två elever i deras boende och på daglig verksamhet. Studien visade att personalen har fortsatt att arbeta med tydliggörande pedagogik.