Sandviksvägen 38 är ett av många flerbostadshus byggt under åren 1961 ? 1975, de såkallade rekordårens bostäder. Byggnaden står inför en omfattande renovering, och då finnsdet samtidigt goda möjligheter att minska byggnadens energiförbrukning. I studien undersöksoch beskrivs ett antal av de åtgärder som kan genomföras. Målet är att föreslå åtgärdspaketför att minska byggnadens specifika energiförbrukning med 20 respektive 50 procent jämförtmed dagens användning.

Under 1960-talet rådde en stor bostadsbrist i Sverige. För att lösa problemet fattade riksdagen 1964 ett beslut om att en miljon nya bostäder skulle byggas under en tioårsperiod fram till 1975. Detta kallades för ?Miljonprogrammet?. Redan innan Miljonprogrammet var färdigutbyggt uppkom en stark kritik av de nya bostadsområdena.

Syfte: Syftet med uppsatsen är dels att ge förståelse till problematiken med underhåll. Dels att ge upplysningar och förslag som kan bidra till lösningar kring användningen av avdragsgilla underhållsfonder i praktiken, för att främja och strukturera underhållsfinansieringen i kommunala bostadsföretag.  Metod: Till denna undersökning har jag använt mig av en genomgripande datainsamling. Jag har använt mig av en kvalitativ metod i form av åtta intervjuer, och detta har även varit undersökningens primärdata. Undersökningens sekundärdata avser litteratur och ett stort antal dokument. Arbetsmetoden har varit en kreativ process. Resultat & slutsats: Jag har kommit fram till att underhållsfonder, underhållsplaner och ombyggnationer minskar det eftersatta underhållet.

Under 1960-talet rådde en stor bostadsbrist i Sverige. För att lösa problemet fattade riksdagen 1964 ett beslut om att en miljon nya bostäder skulle byggas under en tioårsperiod fram till 1975. Detta kallades för ?Miljonprogrammet?. Redan innan Miljonprogrammet var färdigutbyggt uppkom en stark kritik av de nya bostadsområdena.

Byggbranschen har länge kännetecknats av konservativt tänkande och höga produktionskostnader. Medan produkter i andra branscher ständigt förbättrats i hård konkurrens, med högre kvalitet och lägre priser som följd, har obenägenheten för förändring inom byggbranschen hindrat utvecklingen. Idag har byggkostnaderna nått sådana nivåer att en genomgripande förändring måste till för att vända kostnadsutvecklingen.Produktionsfilosofin Lean används oftast vid nyproduktion som ett sätt att leda branschen i rätt riktning och sänka produktionskostnaderna. Syftet med detta examensarbete är att utreda om Lean även kan användas vid upprustning och renovering. Lean härstammar från Japan där filosofin utvecklats hos bilföretaget Toyota.

Construction accounts for about 35 percent of the total Swedish energy consumption and most of the energy is used by the large housing stock from the so-called ?Million program?. In the national action plan the government has put forward in energy efficiency. It is mentioned that existing buildings account for more than 90 percent of what is expected to be the housing stock within the coming 50 years. In order to meet environmental objectives its required that the existing stock be reviewed for energy efficiency. The goverment is now initiating a national framework with a budget of SEK 300 million Swedish crowns per year for five years, starting in 2010 to achieve the goal on energy efficient buildings. Energy efficiency of buildings in both new construction and above all within the existing stock are addressed.

Utgångspunkten för detta arbete är ett område i det trafikseparerade grönområdet Storkärnan som ligger mitt i samhället Löddeköpinge, Skåne län. Platsen känns tom och variationslös och består till stora delar av öppna gräsytor. Runtomkring finns villabebyggelse som till övervägande del uppförts under Miljonprogrammet. Alldeles i närheten finns en mycket stor kulle och ett nybyggt seniorboende. Tre stora men lågt och mjukt utformade kullar har även anlagts under senare år. Den stora kullen används som pulkabacke vintertid och har en brant och konvex form åt den aktuella platsen.

Miljonprogrammet tillkom genom en storslagen politisk satsning under det expansiva 60-talet. Produktionen lades utanför städerna och vilade på funktionalism och stordriftsfördelar. Trots minutiös social ingenjörskonst hade ingen kunnat förutse att många av de hyresgäster, som befolkade Miljonprogrammet till en början, inom några år skulle flytta till egna småhus. Kvar blev de socioekonomiskt svagare hyresgästerna. Dessa områden präglas idag överlag av många in och utflyttningar.

Det svenska byggnadsbeståndet är i stort behov av att energieffektiviseras. Framförallt byggnader som är gjorda under det så kallade Miljonprogrammet som innebar att en miljon bostäder skulle byggas under 1960-talet och början på 1970-talet. Gimmel Fastigheter är ett fastighetsbolag som äger 24 stycken lamellhus på Granbergshöjden i Bollnäs. Dessa byggnader är uppförda under denna period och är dåligt värmeisolerade samt har fuktläckage från takkonstruktionen. Gimmel Fastigheter planerar utifrån detta att byta takkonstruktion från de horisontella taken till ett sadeltak och samtidigt tilläggsisolera vindsbjälklaget.

Rapporten behandlar och utvärderar tre olika isolermaterial, Polyisocyanurat (PIR), grafitcellplast och mineralull, vid tilläggsisolering av Miljonprogrammets byggnationer.  Stora delar av Miljonprogrammet är nu i behov av upprustning. Samhällets skärpta krav gällande energiförbrukning gör att nya rationella metoder och material krävs för att tillgodose ställda krav. Att tilläggsisolera är en del i denna upprustning, och eftersom valet av isolermaterial ofta faller på gamla beprövade metoder och materialval, såsom mineralull, syftar denna rapport till att öka kunskapen om alternativa, mer högpresterande isolermaterial.Isolermaterialens egenskaper tas först upp och behandlas i en generell jämförelse där ekonomiska och tekniska aspekter beaktas.För att konkretisera och påvisa utfallet i ett specifikt fall genomförs en studie för ett referensprojekt, kvarteret Hundlokan, som ägs och förvaltas av Fastighets AB Förvaltaren. I studien undersöks tre olika alternativ för vart och ett av materialen vid tilläggsisolering utvändigt av Hundlokans fasader. Samtliga alternativ ställs sedan mot varandra och utvärderas med hjälp av: fukt-, U-värdes-, energi-, kostnads- och LCC-beräkningar (livscykelkostnad).Enklare fuktberäkningar som påvisar relativ fuktighet (RF), ånghalt och temperatur i väggens olika skikt genomförs.

Miljonprogrammets kommande energiupprustning blir allt mer akut samtidigt som energipriserna i Sverige trappas upp. Med miljötänkets renässans och dagens energikonsumtion är det viktigt att såväl befintliga som nyproducerade fastigheter anpassas och energieffektiviseras. Arbetet grundar sig i den försvarbara investeringen av upprustningen på Miljonprogrammets hus samt den rådande bostadsbristen i Stockholm.   I rapporten kan läsaren följa utvecklandet av ett påbggnadsförslag i centrala Stockholm. Förslaget beskrivs utifrån arbetets 3 grundpelare planering, konstruktion och energi. Syftet är att undersöka om en påbyggnad av fastigheten Linjalen 8 är möjlig. Vidare att undersöka om påbyggnaden kan anpassas för en hållbar framtid och exemplifiera energieffektiviseringar.

Endast en kilometer från Växjö Centrum ligger ett bostadsområde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till många av de bostadsområden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis välplanerade och funktionella lägenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.

Endast en kilometer från Växjö Centrum ligger ett bostadsområde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till många av de bostadsområden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis välplanerade och funktionella lägenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.

Denna rapport utgör det avslutande momentet i högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, institutionen för teknikvetenskaper vid Uppsala universitet.Syftet med studien var att undersöka om renoveringsarbeten i projekt av renoverings- och tillbyggnadstyp (förkortat ROT) går att utföra i en annan ordningsföljd än traditionellt och om detta kan minska energianvändningen under renoveringstiden. Studien utfördes hos ett av Sveriges största bostadsaktiebolag, Rikshem, som äger och förvaltar ett stort antal miljonprogramsbyggnader i hela landet i behov av renovering. Studien begränsades därför till miljonprogramsfastigheter och ett studieobjekt inom Rikshems bestånd valdes ut.Tillvägagångssättet var att ta reda på de vanligaste renoveringsåtgärderna för miljonprograms-fastigheter generellt, samt åtgärder för studieobjektet specifikt. Miljonprogrammet byggdes under 60- och 70-talen. P.g.a.

Stadsdelen Ringdansen ? belägen söder om Norrköping ? är en av många förorter som byggdes i Sverige åren 1965-1974 i det så kallade Miljonprogrammet. Ringdansen har i likhet med många andra av dessa förorter alltsedan det byggdes tampats med en mängd problem av olika slag, där de sociala varit ett av de allra främsta. Andra problem var ekonomiska, ekologiska och estetiska. Runt år 2000 inleddes Ringdansprojektet som syftade till att öka Ringdansens allmänna trivsel och trygghet samt att höja dess rykte som länge varit dåligt.