På grund av dålig lönsamhet har många lantbruk tvingats diversifiera sin verksamhet till att inkludera andra verksamhetsområden än det traditionella lantbruket. Det absolut vanligaste området är agrikulturell turism eller även kallad lantgårdsturism som innebär att lantgårdsfamiljen öppnar upp sitt hem för turister. Turism är som verksamhet väldigt skilt från att driva lantbruksverksamhet vilket leder till att många aktörer kan finna denna övergång problematisk. Våra teoretiska och empiriska fynd talar för att marknadsstrategi och kommunikation är områden där dessa aktörer ofta saknar kunskap. Därför har vi i denna uppsats valt att fokusera på hur aktörer inom denna bransch kan samordna och marknadsfora sin verksamhet.Wannborga på Öland AB utgör fallstudieobjektet i denna uppsats vilka kompletteras med ytterligare referensobjekt.

The competitiveness and profitability of swedish farm enterprises is frequently discussed in agricultural media. Increased exposure to the surrounding world with greater competitive pressure and considerable price fluctuations in the agricultural markets demand new ways of acting to secure the agricultural sector?s long-term survival and profitability. Structural change and/or diversification leads to increased numbers of stake-holders around the farm enterprise and thereby also the expectations of the farmers ability to lead and coordinate resources. Lean is the name of a management model developed by Toyota, influenced by the lack of resources in Japan during the post WWII period.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Sveriges och världens mjölkföretagare blir bara större och större. DeLaval AB har som följd av detta valt att utveckla en karusell med robotarmar som ska kunna mjölka större besättningar automatiskt. Karusellen introducerades i media under hösten 2010 och provas nu på ett par olika gårdar i världen. Jag har valt att göra en intervjuundersökning där jag frågat större mjölkföretag vad de ser för hinder för att investera i DeLaval ABs nya automatiska mjölkningskarusell. Jag var intresserad av vad det finns för hinder för en investering och vad DeLaval AB kunde göra åt dem för att fler ska bli intresserade av att investera i karusellen. Jag valde den kvalitativa intervju metoden till mina intervjuer för att kunna få fram lite mer av varje lantbrukare. Det visade sig bra då det var ganska lika tankar som lantbrukarna hade samtidigt som de flesta hade något speciellt att berätta.

Provtagning är en essentiell del inom avloppsvattenreningsverksamheter där det behövs för att avgöra reningsgraden och kvaliteten på utgående vatten. Käppalaförbundets avloppsreningsverk (Käppala) på Lidingö behöver utöver detta även kontrollera slammet, då reningsverket är REVAQ-certifierat. En REVAQ-certifiering innebär bl.a. att ett avloppsreningsverk bedriver ett aktivt uppströmsarbete så att slam från reningsprocessen kan återanvändas som gödningsmedel för lantbruk. För att försäkra sig om att leva upp till de krav som ställs för REVAQ-certifiering, behöver Käppala regelbundet utvärdera sin verksamhet.

Provtagning är en essentiell del inom avloppsvattenreningsverksamheter där det behövs för att avgöra reningsgraden och kvaliteten på utgående vatten. Käppalaförbundets avloppsreningsverk (Käppala) på Lidingö behöver utöver detta även kontrollera slammet, då reningsverket är REVAQ-certifierat. En REVAQ-certifiering innebär bl.a. att ett avloppsreningsverk bedriver ett aktivt uppströmsarbete så att slam från reningsprocessen kan återanvändas som gödningsmedel för lantbruk. För att försäkra sig om att leva upp till de krav som ställs för REVAQ-certifiering, behöver Käppala regelbundet utvärdera sin verksamhet.

A severe profitability decline in sugar beet production in all of Europe is one of the consequences of the latest reform of the EU sugar regime. In south of Sweden, sugar beets is the crop that has been the most profitable by far for the last decade. The high profitability has contributed to the high rate of increase in the price of land and has restrained the structural change towards a more effective agriculture. Because of the reform, all sugar beet producers are facing diminishing income and must find ways to compensate this. The aim of this master thesis is to study how Swedish farmers adapt to the sugar beet reform. A questionnaire was sent to 354 randomly selected sugar beet producers.

Andelen svenska lantbrukare i övre medelåldern ökar, samtidigt minskar andelen lantbrukare under 35 års ålder. Detta problem återfinns i hela västvärlden och har nu uppmärksammats även från politiskt håll. Nyligen framlades ett åtgärdsprogram om hur Centerpartiet vill föryngra lantbrukskåren, författarna ville därför undersöka de faktiska barriärerna som hindrar yngre från att komma in i branschen. Genom undersökning av inträdesbarriärer för småföretagare, där det finns betydligt mer studier, har författarna kunnat urskilja ett antal barriärer som skulle kunna vara hinder för succession även i lantbruksbranschen. Den mest allmänt diskuterade är kapitalbehovet, men det finns fler. Några exempel som kan nämnas är hur inkomstpotentialen ser ut i framtiden, möjlighet att vara ledig och sociala barriärer. Något som också påverkar möjligheterna för yngre att starta är utbudet på marknaden, då många äldre väljer att behålla företaget så länge som möjligt. För att studera denna problematik, om in- och utträdesbarriärer i lantbruksbranschen, har författarna genomfört intervjuer som grundar sig på den litteraturgenomgång som genomförts.

Den hårdnande konkurrensen på dagens marknader, har medfört att företagen insett betydelsen av personalens beteende och dess avgörande inverkan på verksamhetens effektivitet. För att företag ska kunna hävda sig i den hårda rivaliteten om marknadens kunder krävs en medveten samordning av resurser och handlingar mot bestämda mål. Ett styrmedel som kan användas för att skapa samstämmighet mellan ett företags mål och de anställdas handlingar är belöningssystem. Belöningssystemets uppgift är främst att motivera personalen att utföra sina arbetsuppgifter effektivt men även behålla nyckelpersoner kvar i företaget. Att utforma ett effektivt belöningssystem kan av företagsledningar betraktas som en komplicerad och tidskrävande uppgift.

Marknadssituationen för spannmål ställer inte krav på att producenten måste veta vart spannmålen tar vägen efter att den har skördats. Därför fokuserar spannmålsproducenter på avkastningsvolymen i sina ansträngningar att få en så hög intäkt som möjligt. Livsmedelsindustrin kan välja mellan de olika kvaliteter, som finns på marknaden, för att ingå i den egna processen. Utifrån denna utbuds- och efterfrågesituation skapas marknadspriser på de olika varorna. Denna marknadsbild håller på att förändras efter hand som förädlingsföretagen inser att de kan få tag på produkter, som bättre passar in i deras produktionsprocesser, om de går direkt till råvaruproducenterna och ställer krav på dessas produktion. Eftersom denna situation är ny för båda parter, uppstår en del problem såväl i förståelse för de övriga aktörernas produktionsförutsättningar som i prissättningen på produkterna. Examensarbetet syftar till att identifiera de möjligheter och begränsningar, som råvaruproducenter och industri har för att åstadkomma en god samordning vid utformningen av produkter och därigenom öka lönsamheten för båda parter. För att utvärdera samordningsmöjligheterna används Söderslätts Spannmålsgrupp såsom fallföretag, och det gäller då samordningen mellan detta företag och några av dess kunder ? Meneba, V&S Absolut Spirits och Viking Malt.

The agricultural sector accounts for about 13 percent of the total load of greenhouse gas emissions from Sweden (Swedish Environmental Protection Agency, 2007). The Swedish objective to reduce the greenhouse gas emissions with 40 percentage units to the year of 2020, based upon the year of 1990, might imply stricter regulations for Swedish farmers. A regulation or other forms of economic incentives is probably necessary to reduce the emissions originating from the agricultural sector. This study aims to investigate the economic and managerial impact on two agricultural firms with differing production system given that a constraint on green house gas emissions is introduced. Gases included in this study are carbon dioxide, methane and nitrous oxide.

Dagens lantbruk blir allt mer mekaniserat och tunga manuella arbeten byts ut mot maskiner eller automatiska system. Målet med denna uppsatts är att få fram för- och nackdelar med några av de strösystem som finns på marknaden, var olika strösystem lämpar sig bäst och om det är skillnader i strö- och tidsåtgång. Detta ska sedan kunna vara en grund för lantbrukare vid nyinvestering. Ströprocessen är det minst mekaniserade momentet inom dagens djurproduktion. Arbetet med ströning är monotont och kan innebära hälsorisker. Dammet från strömedel kan bland annat skapa hudirritationer, sömnproblem och andnöd. Förutom hälsorisker kan arbetet även orsaka risk för personskador då arbetet sker inne bland djuren. Utvecklingen av automatiska och mekaniserade strösystem har pågått under en längre tid och idag finns ett flertal olika alternativ på den svenska marknaden.

Under andra delen av 1900-talet utvecklades ett stort antal kemiska bekämpnings-medel (pesticider) som gav goda kontrolleffekter mot ogräs och växtskadegörare. Dessa medel blev vanliga att använda inom det konventionella lantbruket. Under senare år har dock resistens mot bekämpningsmedel börjat utvecklas hos insekter, svampar och ogräs. Vidare har antalet tillgängliga pesticider minskat på marknaden beroende bland annat på ökade krav på låg miljöpåverkan. År 2009 tog Europeiska unionen (EU) beslut om direktivet ?Hållbar användning av bekämpningsmedel?.

Grundtanken med ett ekologiskt lantbruk är att det ska vara självförsörjande och att näringsämnen ska återföras till marken där de skördats. EU har länge strävat efter att 100 % avfodret till ekologiskt fjäderfä ska vara ekologiskt producerat, men målet har flera gånger skjutits upp på grund av bristen på ett proteinfoder som tillgodoser hönans speciella proteinbehov. I den konventionella produktionen används syntetiskt tillverkade aminosyror, vilket inte är tillåtet i ekologisk produktion som istället främst använder fiskmjöl, en råvara som inte anses hållbar pågrund av överfiskning och reducerade fiskebestånd. Musselmjöl är ett relativt nytt proteinfodermedel som nyligen blivit godkänt för ekologiskt bruk, det tillverkas genom att köttet från blåmusslor torkas för att sedan processas till mjöl. Syftet med vår rapport är att granska musselmjöl som alternativ proteinkälla för att nå ett 100 % ekologiskt foder till fjäderfä.

Lantmännen ekonomisk förening (Lantmännen) är en av Nordens största koncerner inom lantbruk, lantbruksmaskiner, livsmedel och energi. Företaget är ett medlemsägt företag med cirka 33 500 medlemmar, som var och en har en röst. Lantmännens uppdrag är att bidra till lönsamheten på medlemmarnas gårdar och ge god avkastning på deras kapital i föreningen. Lantmännens medlemskår står inför stora förändringar då flertalet lantbrukare är över 55 år. Mellan åren 1999 och 2010 har antalet jordbruk i Sverige minskat med 31 %. Detta innebär att Lantmännen tappar medlemmar samt kapital i föreningen.